Frida Karlsson debuterade i Världscupen igår

Relaterad bild

Igår debuterade Sveriges nya skidstjärna Frida Karlsson i Världscupen i Cogne i Italien på 10 kilometer klassiskt. Det är Fridas paradgren. Distansen finns även med på VM programmet. Frida har inte tävlat sedan junior VM i Lahtis i Finland där hon tog två guld och ett brons. Det var kallt i Finland och Frida fick problem med sina luftrör och kunde därför inte ställa upp på SM i Sundsvall men hon blev ändå uttagen till VM.

Foto: TT

SVT´s reporter intervjuade Frida i fredags.

 

Vad förväntar du dig av din första Världscuptävling?

-Jag vill känna att kroppen svarar bra och att jag får en väldigt bra genomkörare inför VM.

Hur vill du att det ska kännas för att du ska få med dig något som du är nöjd med till VM?

-Framför allt kanske att jag håller mig till planen och är trygg i det jag ska göra och inte tänka så mycket på att man är i det sammanhanget man är i utan växa av situationen och känna att jag kan prestera bra.

Hur viktig tror du att det här är för dina möjligheter att du ska få åka några distanslopp i VM?

-Det är klart att det är viktigt. Det är väldigt nära i tid och man ser lite dagsform och sånt där.

Hur känns dina luftrör nu då?

-Nu är det bra.

Hur var det att missa SM?

-Nej, det var tråkigt, verkligen, jag hade sett fram emot det.

Frida vill åka samtliga distanser i VM men det är stafetten som hon allra helst vill åka.

-Det vore kanske det allra mest ärofyllda, säger hon.

Hon säger att hon inte har påverkats av all uppmärksamhet hon har fått i vinter.

-Det som har stått i tidningar och media har varit positivt. Jag får större självförtroende. Om alla andra tror på mig, ska jag också göra det.

Tror vi på Frida Karlsson?
Om vi tror på Frida Karlsson? Vi har aldrig sett en större talang på skidor i det här landet. Det finns ingen vi tror mer på än henne. Heja Frida!

Bildresultat för bilder frida karlsson

Men hur gick det för Frida i loppet då?
Gårdagens Världscuplopp gick på hög höjd i italienska Cogne. Den lägsta punkten på banan låg på 1505 meter över havet och den högsta på 1577 meters höjd. Frida Karlsson med startnummer 20 visade ingen respekt för konkurrenterna och gick ut hårt och ledde med hela 7,6 sekunder redan vid 2,2 km och hon ledde med 7,9 sekunder vid 3,1 km. Hon ledde med 3,4 sekunder vid 5 km och hon ledde med 3,1 sekunder vid 5,8 km men sedan tog den syrefattiga luften ut sin rätt. Vid 7,2 km låg hon på tredje plats 8,6 sekunder efter Nadine Faehndrich och 3,9 sekunder före Natalia Nepryaeva. Vid 8,1 km hade hon tappat tredjeplatsen och låg 10,6 sekunder efter ledande Nadine Faehndrich och 1,8 sekunder efter Natalia Nepryaeva på tredje plats. Frida brukar gå ut för hårt i sina lopp och det straffar sig när hon tävlar mot de bästa skidåkarna i världen. Idag gick hon ut lugnare men det visade sig vara för hårt i alla fall eftersom hon tävlade på hög höjd. På hög höjd måste Frida gå ut ännu lugnare än på havsnivå om hon ska kunna hålla en hög och jämn fart. Hon stumnade när det var 1,9 km kvar av loppet och tappade 24,2 sekunder på den sträckan. Hon var jättetrött och orkade knappt staka på upploppet och lade sig i snön efter att ha passerat mållinjen. Frida Karlsson blev 7:a i sitt första Världscup lopp 34,8 sekunder efter Kerttu Niskanen Finland, Nadine Faehndrich Schweiz blev tvåa och Natalia Nepryaeva Ryssland blev trea. Om Frida inte hade tappat någon tid de sista 1,9 kilometrarna hade hon varit 10,6 sekunder efter Kerttu Niskanen och blivit trea och stått på pallen idag. Frida hade troligtvis vunnit loppet om hon hade disponerat det perfekt men hon har inte så mycket erfarenhet av att tävla på hög höjd och den enda svaghet hon har är att hon brukar gå ut för hårt i loppen. Hon kommer att lära sig att disponera loppen och hon kommer att lära sig att hantera hög höjd. Det här var bara början på en lång och fin skidkarriär. Frida sa efter loppet att hon blev väldigt stum, att hon hade fått känna på riktig muskulär trötthet som hon inte är van vid och att det nog spelade in att hon inte har tävlat på tre veckor. Hon sa att hon var väldigt nöjd med sin placering men att hon värderar prestationen högre än resultatet och den var hon inte riktigt nöjd med. Hon slog flera etablerade skidåkare i världseliten i sin världscuppremiär. Frida får med beröm godkänt i sitt första Världscuplopp.

Bildresultat för bilder frida karlsson

SVT´s reporter intervjuade Frida efter loppet.

Världscupdebuten är avklarad. Hur var det?

-Det var roligt att åka, det var det.

Du har sett så lugn och cool ut hela tiden. Har det funnits någon anspänning inför det här?

-Jag har försökt att ta det som en vanlig tävling bara.

Du sa när vi träffades igår att du hade som plan att öppna lite lugnare med tanke på höjden men sedan såg det som om du ändå var rätt offensiv?

-Ja, alltså, det kändes som jag öppnade kontrollerat sådär men på slutet fick jag känna på höjdsmällen. Jag tappade väldigt mycket på slutet.

Var det bara höjden eller hade du gått ut lite för hårt?

-Det är svårt att känna ändå, alltså, på lågland hade jag absolut klarat att hålla det. Då hade det varit kontrollerat men det blir lite annat nu på höjden och det är en lärdom jag tar med mig.

Du hade ju ledningen efter halva loppet vid 5 km. Vad fick du för rapporter från ledarna längs banan?

– De sa att jag var med och slogs i toppen där och det var självklart kul att veta det men jag är lite besviken på mig själv att jag inte klarade av att hålla de sista två kilometrarna.

Hur kändes det sista delen av loppet?

-Nej, det var bara att kriga, det var det.

Hur vill du sammanfatta den här debuten i Världscupen?

-Jätteroligt, det gav verkligen mersmak. Sedan tar jag med mig viktiga lärdomar till framtiden.

Har du några exempel på lärdomar?

-Lite den här höjdsmällen jag fick känna på att jag kanske ska vara ännu lite mer defensiv i början och istället kunna få en positiv trend på loppet.

Vi pratade igår om att det här sista tävlingen inför VM och att du får ett kvitto på hur kroppen känns. Vilket kvitto fick du?

-Kroppen känns bra, det visar att jag kan hålla hög nivå där i början. Sedan tror jag att det blir lite annat när jag kan komma ned på lågland.

Vad tar du med dig från den här dagen in mot det som väntar nästa vecka?

-Jag har ändå en bra känsla i kroppen, jag tycker att jag sätter tekniken bra när jag är pigg i början där och det känns ändå bra.

Vad ska du göra de här sista dagarna innan VM?

-Nu ska jag ladda och samla energi och så får vi se vad min öppningsdistans blir.

Tack snälla Frida!

-Tack!

Bildresultat för bilder frida karlsson

VM börjar på torsdag
VM i Seefeld börjar på torsdag med sprint. Jag hoppas att Frida får åka 15 km Skiathlon på lördag i VM i Seefeld. Hon vann 10 km Skiathlon på junior-VM förra året. På söndag är det sprintstafett. Nästa tisdag den 26 februari är det 10 km klassiskt. Frida vann 15 kilometer klassiskt på junior-VM den 24 januari. Hon utklassade sina konkurrenter på 10 kilometer klassiskt i Skandinavisk Cup i Vuokatti i Finland 5 januari. Torsdag 28 februari är det stafett. Med Frida i laget har Sverige en stor chans att ta medalj och kanske till och med vinna VM-guld. Lördag 2 mars är det 30 km fristil masstart. Frida utklassade konkurrenterna på 20 km fristil i Skandinavisk Cup i Vuokatti I Finland 6 januari. Frida säger att hon vill åka samtliga tre distanslopp och stafetten. Det hoppas jag verkligen att hon får. Nu ser jag fram mot VM.

Idag rullar Bike Challenge igång på Malkars Träningscenter Västra

 

Nu är den nya Bike Challenge salen på Malkars Träningscenter Västra klar. Det står 20 stycken Technogym Skillbike i salen och på väggen längst fram i salen sitter en 147 tums skärm. Virtual reality cykling på smart bike är en revolution inom inomhuscykling i grupp. Malkars är naturligtvis först i Sverige med gruppcykling på Skillbike. Idag rullar Malkars igång de första provpassen. Jag är övertygad om att den nya gruppcyklingen kommer att bli otroligt populär bland Malkars medlemmar.

Hitta cyklisten inom dig
Technogym har utvecklat Skillbike för att locka cykelentusiaster till cykelsalen. Det är inte bara ärrade landsvägsrävar som kommer att tycka att Bike Challenge är inspirerande, motiverande och utmanande. Malkars marknadsför den här cykelträningen i grupp med uppmaningen ”Hitta cyklisten inom dig”. Den uppmaningen sympatiserar jag med till hundra procent. Ska du cykelträna ska du självklart göra det på riktigt på en riktig träningscykel. Jag kommer att följa Malkars nya satsning på nära håll. Jag är övertygad om att virtual reality cykling i grupp på smart bikes är framtiden. Cykla på riktigt fastän det inte är på riktigt, låter inte det väldigt lockande när vädret inte tillåter dig att cykla på riktigt?

Skillbike är en smart bike
Technogym har konstruerat Skillbike som är en smart bike för virtual reality cykling i grupp. Skillbike har både bockstyre och tempopinnar och går att ställa in så att du får samma geometri mellan pedaler, sadel och styre som på din egen racercykel, tempocykel, triathloncykel eller mountainbike. Ramen är designad med ett överrör för att markera att det här är en ”riktig cykel”. Skillbike har växelspakar i bromshandtagen precis som en riktig racercykel. Den har åtta virtuella växlar. Den lättaste växeln motsvarar en utväxling på 36/28 och den tyngsta 52/13. Cykeln har en integrerad effektmätare med +-1% tillförlitlighet. Den har en 7-tumsdisplay där du ser vägbanans lutning, effekt, kadens, puls, hastighet och sträcka samt vilken växel du har valt. Du kan ladda ned dina träningsdata till Garmin och Strava.

Du cyklar på en virtuell bana
Skillbike fungerar som en cykelsimulator. Nu kan vi göra det vi drömde om att kunna göra när vi började med spinning för 21 år sedan. Vi kan skicka en banprofil till elevernas cyklar så att de känner i pedalerna hur vägbanans lutning skiftar när de trampar. Skillbike är uppkopplingsbar till Zwift och Technogyms egen mjukvara som förmedlar olika banprofiler till cykeln. Dessa mjukvaror styr automatiskt Skillbikes magnetiska bromssystem. Variationen av trampmotstånd ger den virtuella banan en struktur och skapar en banprofil. Interaktiv och smart betyder tvåvägskommunikation. Technogyms app kommunicerar en simulerad banprofil genom att styra magnetmotståndet i Skillbike som i sin tur kommunicerar din effektutveckling till appen. När en uppförsbacke dyker upp på skärmen ökar motståndet automatiskt i din Skillbike. Mjukvaran räknar om din effektutveckling till hastighet. Ju högre effekt du utvecklar desto snabbare rör du dig på banan. Med smart bikes i cykelsalen och appar med virtuella banor blir cyklingen mer realistisk.

Skillbike är en cykelsimulator
Skillbike är avsedd för virtual reality cykling i grupp på gym. Den stöder Zwift genom Bluetooth. Du kan använda Technogyms egen app eller Zwift på iOS. Malkars cykelinstruktörer kommer att använda Technogyms egen app på cykelklasserna. De kan välja mellan Performance Class som är strukturerad intervallträning och Race Class där eleverna kan tävla med sig själva eller mot varandra precis som i ett riktigt cykellopp. Skillbike räknar ut vilken effekt du ska köra intervallerna på och med vilken hastighet din cykel förflyttar sig på banan baserat på din kroppsvikt och tröskeleffekt. Skillbike har växelspakar i bromshandtagen precis som en riktig racercykel och virtuella växlar. I Race Class tar du dig fram på den virtuella banan genom att välja växel och kadens. Ju tyngre växel du väljer och ju högre kadens du trampar med desto fler meter per tramptag kommer du precis som när du cyklar på landsvägen. På storbildsskärmen på väggen längst fram i salen ser du banprofilen, hur mycket vägbanan lutar i procent, hur långt du har cyklat och var du befinner dig på banan i förhållande till de andra cyklisterna i salen. Det lockar fram tävlingsdjävulen i dig och är kul. Du kan tävla mot dina kompisar, de andra medlemmarna i salen och cyklister på hela jordklotet. En smart bike har frihjul så att cykeln rullar även om du slutar trampa. De medlemmar som träningscyklar utomhus vill cykla på träningscyklar uppkopplade till appar. De medlemmar som inte träningscyklar utomhus vill ha en roligare cykelträning. Alla medlemmar vill ha en mer realistisk cykelupplevelse i cykelsalen. Virtual Reality cykling är en revolution i inomhuscykling. Det är nästa tramptag i evolutionen av gruppcykling och ett tramptag in i framtiden. Det här är en utveckling som inte går att stoppa. Virtual reality cykling på en smart bike är här för att stanna.

malkarstraningscenter. Nu slår vi snart upp dörrarna till vår nybyggda BIKE challenge-sal på

Idag rullar de första provpassen i gång
Idag söndag den 17 februari rullar de fyra första provpassen igång i den nya Bike Challenge salen på Malkars Träningscenter Västra. Passen är precis som väntat fullbokade men du kan boka in dig på passen nästa vecka. För dig som är medlem på Malkars och gillar gruppcykling och önskar dig en mer realistisk cykelupplevelse är Skillbike årets hetaste nyhet. Jag tror att passen snabbt kommer att bli fullbokade och att Malkars kommer att få utöka schemat och köra många pass varje dag för virtual reality cykling är roligt på riktigt.

Virtual reality cykling kommer att konkurrera ut spinning
Virtual reality cykling i grupp kommer att konkurrera ut spinning. Att cykla på en spinningcykel efter att du har cyklat på Skillbike är som att cykla på en gammal sunkig motionscykel i en mörk och tråkig källarlokal med dålig luft efter att du har cyklat barbent med nyrakade ben på en kolfibercykel på en öländsk landsväg en solig vårdag. Det finns inte en chans att spinning kommer att klara den konkurrensen. Jag slår vad om att Malkars kommer att få byta ut spinningcyklarna i cykelsalen mot 50 stycken Skillbike redan i höst för Bike Challenge kommer att bli en omåttlig succé. Grab these shifters and shift to real cycling. Gå in på Malkars sida och boka in dig på ett Bike Challenge pass and have fun.

Nej, Johanna Ojala, hjärtat är inte kroppens motor!

Bildresultat för johanna ojala

Jag är rädd för att SVT´s expertkommentatorer vid längdskidtävlingar vilseleder tittarna till att tro att hjärtat är kroppens motor. Tidigare har Anders Blomquist, Per Elofsson och Mathias Fredriksson vid flera tillfällen sagt följande om olika skidåkare:

”Hon har en stor motor för hon har en hög syreupptagningsförmåga”.

Det kan få tittarna att tro att hjärtat är kroppens motor eftersom det är hjärtats storlek som avgör hur hög syreupptagningsförmåga en skidåkare har. Nu fortsätter tyvärr Johanna Ojala som är expert i Vinterstudion att uttala sig på samma sätt. Om SVT´s ”experter” ska prata om fysiologi, träning och prestationsförmåga i public service TV måste de vara pålästa, insatta och kunniga i dessa ämnen. De måste även vara korrekta, tydliga och pedagogiska så att tittarna inte missförstår. Annars är det risk för att de sprider myter om fysiologi och träning. I den här artikeln förklarar jag vad som är kroppens motor och hur du trimmar den.

Musklernas maximala styrka är vridmomentet
Vinterstudions ”experter” är förtjusta i att likna skidåkarens kropp vid en bil. Jag använder därför en bil som liknelse. En bilmotor har ett vridmoment och en effekt. Motorns vridmoment är kraften från kolven multiplicerad med distansen till vevaxeln och mäts i Newtonmeter. Motorns effekt är vridmomentet multiplicerat med varvtalet och mäts i hästkrafter eller kilowatt. Det är bara skidåkarens muskler som kan åstadkomma ett vridmoment. Musklernas maximala styrka avgör vilken effekt en skidåkare kan utveckla för framåtdrift. Den kraft skidåkaren trycker ned i backen med stavar och skidor multiplicerad med frekvensen på stavtag och bentag är den effekt han eller hon utvecklar.

Mer luft ger motorn mer effekt
För att en bils förbränningsmotor ska kunna utveckla kraft måste bränslet förbrännas under inverkan av luft. Hur stor effekt det går att få ut av en motor har ingenting med dess storlek att göra, utan det handlar helt och hållet om hur stor mängd luft som passerar genom motorn. Det går att göra en motor effektivare om man gör den mindre. Om man trycker mer luft igenom den med en turbo eller kompressor kan man få ut många hästkrafter. Motorkonstruktörer har utvecklat Formel 1 motorer på 1,5 liter med turbo på över 900 hästkrafter. Mer luft är samma sak som en större motor eftersom mer bensin kan förbrännas och frigöra mer energi och mer energi är mer effekt.

Hjärtat är motorns turbo
I skidåkarens muskler finns högoktanigt bränsle lagrat i form av glykogen. För att detta bränsle ska kunna förbrännas måste syre tillföras. Hjärtat måste därför pumpa syrerikt blod till de arbetande musklernas mitokondrier. Om musklerna tillförs mer syre kan de utveckla en effekt närmare sin maximala effektutveckling under en längre tid och då ökar skidåkarens uthållighet. Det är därför bloddoping fungerar. Hjärtat kan därför liknas vid en turbo men hjärtat kan till skillnad från en turbo inte öka skidåkarens musklers maximala effekt. För att skidåkarens muskler ska kunna utveckla en högre effekt måste vridmomentet öka och det enda sättet att öka vridmomentet är att öka musklernas maximala styrka.

Musklerna är kroppens motor
För att en skidåkare ska kunna åka en given distans på kortare tid måste hans eller hennes hjärta bli större och starkare så att det kan pumpa mer blod med syrerika röda blodkroppar till de arbetande musklerna. Ett otränat hjärta rymmer en deciliter blod och ett vältränat hjärta rymmer två deciliter blod. Förbränningen sker i musklerna. Om musklerna inte tillförs tillräckligt med syre måste glykogen spjälkas istället för att kunna förse musklerna med energi och då bildas biprodukten mjölksyra som bryts ned till laktat och vätejoner som sänker musklernas pH-värde och hämmar musklernas förmåga till kraftutveckling. Hjärtat är inte motorn, det är bara en syrepump, det är musklerna som är motorn. Utan muskler kan en skidåkare inte röra sig. Om hjärtat vore motorn skulle en marathonlöpare vinna över en hundrameterslöpare på 100 meter.

Muskler kan inte bli uthålliga
Muskler kan inte bli uthålliga, de kan bara bli starkare. Det finns ingen muskelfysiolog som kan förklara vilka fysiologiska anpassningar som sker i en muskel som gör den uthålligare därför att det inte sker några sådana anpassningar. Muskeluthållighet finns inte. Det är en myt. Det vi kallar muskeluthållighet är ingenting annat än en ökad maximal styrka tillämpad på samma submaximala belastning. Det säger sig själv att arbetet på samma belastning går lättare om musklerna blir starkare. Ju starkare muskler en skidåkare har desto längre tid tar det innan musklerna blir trötta. Musklernas maximala styrka kan öka på två sätt. De ökar när muskelns tvärsnittsyta ökar genom att musklerna växer och blir större. Det är så kroppsbyggare blir starka men en skidåkare vill inte ha någon onödig muskelmassa att släpa på i uppförsbackarna. Musklernas maximala styrka kan även öka genom att nervsystemet trimmas. Det är inte vetenskapligt klarlagt hur det sker men muskelfysiologer tror att den intramuskulära koordinationen ökar så att fler muskelfibrer kan aktiveras samtidigt. Det är så tyngdlyftare och styrkelyftare blir starka. Förr styrketränade skidåkare genom att lyfta lätta vikter och göra många repetitioner för att de trodde att det ökade musklernas uthållighet. Idag styrketränar skidåkare genom att lyfta tunga vikter och gör aldrig fler än 5 repetitioner för att öka musklernas maximala styrka.

Konditionsfixeringen är P-O Åstrands och Monarks fel
Det totala ointresset för musklernas betydelse för uthållighetsprestationer härstammar från att vi i Sverige historiskt sett har varit världsledande inom både fysiologisk forskning och fysiologiska tester. Fysiologer har varit helt fixerade vid att mäta kondition på en ergometercykel. Det är den världsberömde fysiologen P-O Åstrands och Monarks fel. Styrkans betydelse för prestationsförmågan i uthållighetsidrott har inte fått någon uppmärksamhet överhuvudtaget och heller inte testats i fysiologiska labb. Förr ansåg man att styrketräning gjorde idrottare långsamma och stela. Idag styrketränar alla idrottare för att bli snabbare och rörligare. Det tog många år innan forskare, fysiologer och tränare insåg hur viktig styrkan är för uthållighetsidrottare. Trots att det finns ny forskning och ny fysiologisk kunskap går träningsutvecklingen alldeles för långsamt. Uthållighetsidrottare tränar som de alltid har gjort, som alla andra gör och som de som är bäst gör. Idag studerar till och med forskare hur de som är bäst tränar istället för att ta reda på hur man ska träna. Uthållighetsidrottare tränar därför fortfarande efter tro, myter och tradition.

VO2max och styrka per kilo kroppsvikt
För att få ett mått på skidåkarens prestationsförmåga divideras skidåkarens maximala syreupptagningsförmåga och maximala effektutveckling med hans eller hennes kroppsvikt. Det är inte alltid den starkaste längdskidåkaren som vinner, speciellt inte på en kuperad bana. VO2max/kg och watt/kg avgör en skidåkares prestationsförmåga. En skidåkare vill inte ha någon onödig muskelmassa. Therese Johaug, Ebba Andersson och Frida Karlsson är den nya tidens skidåkare. De har en hög maximal styrka i förhållande till sin kroppsvikt. Marit Björgen är starkare men tyngre. Även om en skidåkare skulle lägga på sig några kilo muskelmassa men blir mycket starkare så ökar hans eller hennes prestationsförmåga. Forskning i Norge och Danmark visar att ju starkare en skidåkare är desto bättre arbetsekonomi har han eller hon och då går det åt mindre energi att åka skidor en kilometer. Idag behöver en skidåkare ha starka muskler för att han eller hon ska kunna accelerera, åka sprint, svara på ryck och spurta. Skidåkaren kan även åka en längre distans i högre fart om han eller hon blir starkare.

Skidåkning är en helt annan sport idag
Längdskidåkning är inte samma sport 2019 som det var 1954. Idag är det helt andra förutsättningar. Förr spårade man upp ett spår med skidor, idag tävlar man på breda och pistade skidgator i välpreparerade skidspår. Förr tävlade man på träskidor med tjära på glidytan, idag tävlar man på plastskidor med stenslipade strukturer och fluorvalla. Förr var det individuell start, idag är det masstart. Förr räckte det att kunna hålla en hög och jämn fart från start till mål, idag måste man kunna accelerera, svara på ryck och spurta. Förr tävlade man bara i klassisk skidåkning, idag tävlar man även i fristil. Förr tävlade man bara i distans, idag tävlar man även i sprint. Förr behövde en skidåkare inte vara stark, idag måste en skidåkare vara stark. Förr ansågs inte styrketräning vara viktigt för skidåkare, idag är det en förutsättning för att kunna konkurrera i världseliten. Idag måste en skidåkare vara vridstyv i midjan för att inte förlora kraft vid stavtag med den ena armen och frånskjut med det andra benet för att all kraft ska skjuta honom eller henne framåt i diagonalåkning. Bukmusklerna måste förankra bäckenet i neutralposition för att skidåkaren inte ska översvanka ländryggen när de breda ryggmusklerna, höftböjarmusklerna och de djupa ryggmusklerna verkar med sina stora krafter på bäckenet och vill tippa det framåt. Idag är skidspåren och materialet så bra att du kan köra utan fästvalla och bara stå och staka dig runt hela banan på platta banor. I stakåkning måste de djupa ryggmusklerna vara starka så att skidåkaren kan undvika att böja ländryggen i slutet av varje stavtag eftersom det felbelastar diskarna mellan ryggens kotor. Starka bukmuskler och djupa ryggmuskler är därför en förutsättning för att en skidåkare ska kunna prestera på en hög nivå men en skidåkare måste vara stark i hela kroppen, speciellt i de framåtdrivande musklerna. Idag tar det inte lika lång tid att åka 50 kilometer som det gjorde förr. Förr var skidåkning en uthållighetssport, idag är det en power-uthållighetssport. Längdskidåkning kräver en stark motor men det är inte hjärtat som är motorn utan musklerna.

SVT´s skidkommentatorer Jacob och Anders sprider gamla myter i public service

Bildresultat för jacob och anders

SVTs skidkommentator Jacob Hård och experkommentatorn Anders Blomquist vrider och vänder på fysiologi och träning så att det passar det de tror på. De sprider gamla träningsmyter i public service.

Felaktiga fysiologiska argument
För några år sedan påstod Anders att distansträning var nödvändigt för att öka antalet kapillärer som förser musklerna med blod. När forskare bevisade att benmusklerna kan ta emot tre gånger mer blod än hjärtat kan leverera gick Anders över till att istället påstå att distansträning är nödvändigt för att öka antalet mitokondrier som förser musklerna med energi. När svenska forskare för några år sedan bevisade att antalet mitokondrier ökar mycket mer vid intervallträning än vid distansträning och blev inbjudna att redovisa resultatet av sin studie i Vinterstudion började Anders att istället påstå att det händer så mycket bra i kroppen vid distansträning för nu var det slut på felaktiga fysiologiska argument. Sveriges tre främsta uthållighetsforskare skrev en artikel i Svensk idrottsforskning nummer 3 2014 om den nödvändiga distansträningen. Forskarna kunde inte presentera ett enda vetenskapligt bevis eller ens en hållbar tes för vilken fysiologisk anpassning som skulle kunna ske vid distansträning därför att ingenting sker. Hur troligt är det att det sker någon fysiologisk anpassning vid distansträning som forskare inte har upptäckt 2019? Trots det fortsätter Anders att propagera för hur viktig distansträningen är.

Myter
Anders Blomquist har tidigare vid många tillfällen påstått att Marit Björgen blev övertränad av att köra för mycket intervaller vilket inte stämmer. Anders sprider en falsk myt som ursprungligen skapades av norsk media om att Marit blev övertränad och utbränd av för hårda intervaller. Marit körde huvudsakligen 5×4 intervaller från det att hon kom in på skidgymnasiet 1996 och fram till och med våren 2008. Under åren 2002-2007 var hon framgångsrik i Världscupen, VM och OS och vann många skidtävlingar. Hon blev utbränd därför att den som var ansvarig för uthållighetsidrott på Olympiatoppen som är Norges nationella center för olympiska idrotter tvingade henne att köra ytterligare 350 timmar distansträning utöver de 650 timmar träning som Marit redan gjorde i form av intervallträning och styrketräning. Hon var tvungen att komma upp i 1000 träningstimmar för att få ut sitt träningsbidrag. Vid varje skidtävling där det inte gick bra för Marit under säsongerna 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 frågade norska journalister Marit om det inte var Samdals helvetesträning som var problemet. En gång svarade Marit att den träning som gjorde att jag på kort tid slog sig in i världseliten på längdskidor rimligtvis inte kan vara problemet. Det var Olympiatoppen som körde Marit i sank, inte Svein Tore Samdal och intervallträningen.

Fysiologiska felaktigheter
Anders har flera gånger påstått om olika skidåkare att de har en stor motor därför att de har en hög syreupptagningsförmåga. Det är en fysiologisk felaktighet. Det är musklerna som är motorn, hjärtat förser de arbetande musklerna med syre för att energiproduktionen ska kunna ske genom förbränning i så hög grad som möjligt för att skidåkaren inte ska dra på sig för mycket mjölksyra. När hjärtat blir större och starkare ökar syreupptagningsförmågan. Syreupptagningförmågan har därför inget med motorn att göra. Sådana här påståenden är vilseledande och jag har skrivit en omfattande artikel om just det här uttalandet som jag publicerar imorgon.

Finn Hågen Krogh
Jacob och Anders är duktiga på att kommentera skidåkning men de kan ingenting om fysiologi och träning och bör därför inte uttala sig om det. Jacob och Anders är distansträningsivrare som vilseleder det svenska folket. Efter herrarnas sprintfinal i Världscupen i Lahtis igår som sändes i SVT2 sa Jacob och Anders följande.

”-Krogh som ju, hade en, har haft, hade en väldigt tung säsong förra året ska jag säga. Han är ju en mycket begåvad distanssåkare också men han är ju, ja det var intressant där, en jämförelse som gjordes för ett par år sedan när Sundby var som bäst och tränade så där groteskt mycket och Krogh nog förmodligen var den kanske i världseliten som tränade minst mängdmässigt, den jämförelsen var väldigt slående och det där är lite känsligt för Krogh för han hamnar i, han har tränat ned sig ibland.”

Jacob Hård

”-Ha, ha, ha.”

Anders Blomquist

”-Ja, förra säsongen var ju en sådan, när han var i distanslaget och liksom hamnade på för många tunga pass med tung intensitet, då gräver han bara ned sig, han behöver hitta sitt flöde, sin belastning, då är han som allra bäst.”

Anders Blomquist

Är flöde ett nytt begrepp i den nya träningsläran som jag har missat? Men Anders förespråkar ju den gamla träningsläran? Sin belastning!? Vetenskapen har mycket tydligt klarlagt vilken belastning som krävs för att öka den maximala syreupptagningsförmågan och den maximala styrkan som båda är mycket viktiga egenskaper i all längdskidåkning i dag, speciellt i sprint. Det är individuellt hur snabbt du återhämtar dig och hur ofta du kan träna men det är inte individuellt vilken belastning som krävs för att åstadkomma en fysiologisk anpassning. Anders pratar om tunga pass med tung intensitet vilket är felaktiga begrepp inom träningslära men det vet inte Anders för han kan ingenting om träningsfysiologi.

Så här uttalar sig Finn Hågen Krogh själv om sin fjolårssäsong:

”- I tillegg til økt treningsmengde, ble det også mer høyde og høyere tempo på treningssamlinger. Jeg tror verken flere høydedøgn eller økt tempo på samlinger, var gunstig for meg. Det er disse tre faktorene som dro meg ned i den mørke hula jeg var i, mener 27-åringen.”

Finn Hågen Krogh till dagbladet.no

Enligt Finn Hågen Krogh själv har antalet träningstimmar varit för många och han har även tränat fler dygn på hög höjd och åkt i för högfart på landslagsläger. Då drar jag slutsatsen att hans huvudproblem har varit att han har kört för många timmar distans eftersom det påverkade hela hans säsong och några fler dygn på hög höjd och för högt tempo på landslagsläger kan rimligtvis inte förstöra en hel säsong.

Max 700 timmar träning
Inför säsongen 2014/2015 bytte Finn Hågen Krogh från distanslaget till sprintlaget. 2015 var Martin Johnsrud Sundby mycket riktigt den skidåkare som tränade mest i världseliten och Finn Hågen Krogh den som tränade minst. Martin Johnsrud Sundby tränade hela 1200 timmar och Finn Hågen Krogh tränade ”bara” 700 timmar. Finn vann både sprinten och distansloppet i Östersund helgen före VM i Falun. Martin Johnsrud Sundby låg hemma på soffan i Norge och var sjuk när VM startade. Han kom till start först den sista dagen på VM på femmilen. Det är anmärkningsvärt att Martin Johnsrud Sundby var tvungen att träna över 500 timmar mer än Finn Hågen Krogh för att bli lite bättre än honom. Finn Hågen Krogh var då mycket tydlig med att han inte kan träna mer än 700 timmar per år. När Finn Hågen Kroghs säsong summerades hade han vunnit sprintcupen, var världsmästare i sprintstafett och fyra i världscupen. Nu verkar Finn Hågen Krogh ha frångått sin egen princip om att inte träna mer än 700 timmar inför förra säsongen i distanslaget. Han verkar ha dragit lärdom av sina misstag och konstaterat att han blir både en bättre distansåkare och sprintåkare i sprintlandslaget och det är jag fullkomligt övertygad om att alla skidåkare skulle bli.

Väcker många frågor
Jag undrar flera saker när det gäller Jacobs och Anders kommentarer efter sprintfinalen igår. Vad tror Jacob och Anders att Finn körde för träning i distanslaget? Har de pratat med Finn? Vet de vilken träning han underkastade sig där? Jacob och Anders vrider och vänder på allt så att det passar deras budskap. Menar de att om skidåkaren har kört i distanslaget och blivit sämre så har han kört för mycket intervallträning men om skidåkaren har kört i sprintlaget och blivit sämre så har han kört för lite distansträning? Har det aldrig någonsin hänt att en skidåkare har kört för mycket distansträning? Menar Jacob och Anders att när en skidåkare inte är iform så beror det alltid på att han eller hon har kört för mycket intervallträning? Har en skidåkare som är iform alltid bara kört distansträning eller tillräckligt lite intervallträning? Gör de ingen skillnad på intervallträning och intervallträning? Kan man inte köra för mycket distansträning? Vilket budskap har Jacob och Anders till unga skidåkare som tittar på längdskidåkning i SVT?

Jag är så trött på gamla myter
Jag är hjärtligt trött på gamla myter, fysiologiska felaktigheter och felaktiga påståenden om effekten av distansträning. Det räcker att dessa sprids i träningsvärlden, träningsmedier, på utbildningar och internet. De behöver inte och ska inte spridas i public service som ska vara neutralt och framföra fakta. Det är anmärkningsvärt att tränarna i Norges och Sveriges skidlandslag inte vet hur en skidåkare ska träna 2019. Det är en ännu större gåta att en landslagsåkare tillåts göra så stora träningsmisstag att en hel säsong går förlorad. De flesta skidåkare tränar för många timmar distansträning och när de väl kör intervallträning så kör de alldeles för hårt. Inför sin sista säsong gav skidåkaren Johan Olsson inlogget till sin träningsdagbok som gick flera år tillbaka i tiden till tekniktränaren Ola Rawald och landslagsläkaren Per ”Pliggen” Andersson. De skrek rakt ut att så här kan du ju för fan inte träna! Landslagsläkaren fann svaret på Johan Olssons sjukdomsproblematik i hans träningsdagbok. Johan Olsson tränade alldeles för mycket distansträning och körde sina intervaller på 100 procent av maxpulsen. Så lite sjuk som den ständigt sjuke Johan Olsson var inför och under sin sista säsong hade han aldrig varit. Hur kan du vara landslagsåkare i så många år utan att någon kontrollerar hur du tränar och bryr sig om varför du är sjuk jämt? Efter att Emil Johansson i det svenska sprintlandslaget hade blivit utslagen i kvartsfinalen på sprinttävlingen på SM i Sundsvall berättade han för Expressens reporter att han hade blivit sänkt till nya rekordnivåer av den träning han har underkastat sig i det svenska skidlandslaget. Emil berättade att han har tränat mer än någonsin och nu är sämre än någonsin. Emil har berättat för en av mina klienter att han har ifrågasatt varför de måste köra så förbannat mycket distansträning. Den träning som gjorde Emil så bra att han blev aktuell för landslaget bestod av ganska få timmar och explosiv träning. Det finns ingen fysiologisk kunskap, ingen vetenskaplig förankring och inget nytänkande varken i det norska eller svenska skidlandslaget. Det finns heller ingen kompetens när det gäller träningsfysiologi hos våra kära skidkommentatorer i SVT.

Juniorstjärnan Frida Karlsson uttagen till VM

Frida Karlsson skrällde vid skidpremiären i Bruksvallarna den 17 november när hon blev sensationell tvåa på 10 kilometer klassiskt efter Charlotte Kalla och slog Stina Nilsson, Ebba Andersson och Ida Ingemarsdotter. Hon fortsatte med att utklassa konkurrenterna både på 10 kilometer klassiskt och 20 kilometer fristil i Skandinavisk Cup i Vuokatti 5 och 6 januari. På Kopparskidan i Falun den 12 januari blev hon trea på 10 kilometer klassiskt efter Ebba Andersson och Charlotte Kalla. På junior VM i Lahtis tog hon guld på 5 kilometer fristil den 22 januari, ett andra guld på 15 kilometer klassiskt den 24 januari och ett brons i stafett den 26 januari.

Kom inte till start i SM
Frida Karlsson tog ett junior VM guld i skiathlon förra året och har tre individuella JVM guld vilket är fler än både Charlotte Kalla och Ebba Andersson har. Frida Karlsson kom inte till start under SM veckan varken i onsdags på 10 kilometer klassiskt eller i dag på 15 kilometer klassiskt på södra berget i Sundsvall på grund av ansträngda luftrör efter den iskyla som rådde under junior VM i Lahtis. Om hon hade kommit till start under SM hade hon troligen kunnat åka hem därifrån med två individuella silvermedaljer. De tuffa banorna i Sundsvall hade passat Frida perfekt.

Frida tränar hårt
På sommaren varierar Fridas träning mellan fartveckor och volymveckor med mycket distansträning. Då kan det bli tre timmar träning på morgonen och tre timmar träning på kvällen. Frida tycker om att springa. Hon springer på stigar i skogen. Det blir mycket löpning på sommaren. Frida är en målmedveten ung dam som vet vad hon vill. Hon vill bli bäst i världen på längdskidor. Det är därför hon går till gymmet och tränar ben i en timme även när det är sommar och solen skiner från en klarblå himmel.

Får åka distanslopp i VM
Therese Johaug har sagt att om hon vore Rikard Grip så skulle hon ta ut Frida Karlsson till VM. Frida Karlsson har inte åkt en enda världscup tävling men förbundskapten Rikard Grip tog ut henne till VM klockan 15:30 idag. Det som har imponerat mest på förbundskaptenen är när Frida utklassade seniorer med meriter från Världscupen i Skandinavisk Cup i Vuokatti och vann fristilsloppet över 20 kilometer med nästan två minuter. Frida imponerade också på förbundskaptenen genom att åka till Junior VM som storfavorit med press på sig och leva upp till förväntningarna och ta två individuella VM guld på distansloppen.
-Det tycker jag är väldigt väldigt starkt, säger han.
Frida är världens i särklass bästa skidåkare under 20 år. Rikard sa att Frida är aktuell för att åka individuella distanslopp under VM i Seefeld. Om hennes luftrör snabbt återhämtar sig, hon hittar tillbaka till formen, inte är för ivrig och går ut för hårt i början på VM loppen kan hon ställa till det rejält för de etablerade skidåkarna i världseliten. Jag och resten av Sveriges skidintresserade folk hoppades på att hon skulle bli uttagen till VM. Nu är hon det. Grattis Frida! Det har du verkligen förtjänat. Frida har nått sina mål den här säsongen.
-VM blir en bonus, säger hon.
-Jag tycker att det känns jättehäftigt och nu när jag har fått chansen att vara med på VM ska jag se till att ta den, säger hon.
Nu ser jag fram emot VM som börjar i Seefeld den 19 februari. Även om Stina Nilsson hinner bli hel till VM så bör Frida absolut få åka stafetten. Jag har ändrat mig angående stafettlaget och tycker att Frida ska åka första sträckan, Ebba den andra, Charlotte den tredje och Stina eller Jonna den fjärde. Med det laget och alla i form så kan det bli VM guld till Sverige.