De 25 största myterna om uthållighetsträning

Det finns träningsmyter som så många har trott på under så lång tid att de har blivit vedertagen sanning trots att de är falska. De är många och det går inte att ta död på en enda av dem. De recyclas i tidningar och böcker. De återanvänds vid föreläsningar, seminarier och utbildningar. De återbrukas av gurus, idoler och ”träningsexperter”. De får nytt liv på bloggar, forum och i sociala medier. De hålls vid liv av uthållighetsidrottare och tränare. De flesta kan inte ens skilja på konditionsträning och styrketräning. De vet framförallt inte vilken träning som varken förbättrar konditionen eller ökar styrkan. Större delen av den träning de flesta motionärer och uthållighetsidrottare ägnar sig åt idag ger ingen träningseffekt överhuvudtaget. Den bygger på antaganden och felaktiga slutsatser på 60-talet. I den här artikeln går jag igenom de 25 största myterna om uthållighetsträning. Vetenskapen har motbevisat dessa myter för länge sedan men de kommer troligtvis att överleva både dig och mig och kanske hela människosläktet.

Det här är de 25 största myterna om uthållighetsträning:

Myt 1: Distansträning är grundträning för uthållighetsidrottare.
Fakta: På 60-talet trodde fysiologer att distansträning ökade den maximala syreupptagningsförmågan (VO2max) och stärkte muskelfästen och därför betraktades distansträning som grundträning. Det motbevisades i vetenskapliga forskningsstudier på hjärtats slagvolym i USA 2001 och Norge 2012 samt på styrketräning för starkare muskelfästen i Danmark 2009. Idag vet forskare att distansträning inte ökar VO2 max och att det inte stärker muskelfästen. Det stämmer däremot att träning som ökar VO2max och stärker muskelfästen är grundträning. Intervallträning och styrketräning är därför grundträning för uthållighetsidrottare.

Myt 2: Man måste träna länge på låg intensitet innan man kan träna på hög intensitet.
Fakta: I så fall skulle det vara en fysiologisk omöjlighet att börja med sprintlöpning. Då måste föräldrar berätta för sina barn att de måste börja med att springa många mil och många timmar långsamt innan de börjar springa snabbt. Om det hade varit sant hade människosläktet dött ut under evolution och stenålder då det var en förutsättning för överlevnad att kunna springa fort för att undkomma faror och få tag i föda.

Myt 3: Distansträning stärker muskelfästen.
Fakta: Muskelfästen blir inte starkare av låg belastning. Danska forskare visade 2009 att muskelfästen blir starkare av styrketräning med tung belastning.

Myt 4: Distansträning förebygger överbelastningsskador.
Fakta: Träning på låg belastning förbereder inte kroppen för träning på hög belastning. Muskulära överbelastningsskador orsakas av att någon muskel är hämmad och att andra muskler kompenserar och blir överbelastade. För att undvika överbelastningsskador måste kroppen fungera.

Myt 5: Distansträning ökar uthålligheten.
Fakta: Forskare har inte kunna påvisa att det sker någon fysiologisk anpassning till distansträning som ökar uthålligheten. Norska forskare har däremot visat att styrketräning med tunga vikter, 85-90 procent av 1 RM och intervallträning på 90-95 procent av maxpulsen ökar uthålligheten. Vi säger ofta om uthållighetsidrottare att han eller hon är stark. Det är stämmer bokstavligt talat. Du kan inte bli uthålligare utan att bli starkare. Uthållighetsprestationer handlar bara om styrka. Det enda som kan göra dig uthålligare är starkare framåtdrivande muskler och ett större och starkare hjärta.

Myt 6: Distansträning ökar antalet kapillärer.
Fakta: Forskare har visat att benmuskler kan ta emot tre gånger mer blod än hjärtat kan leverera. Alla idrottsfysiologer i hela världen är överens om att hjärtats pumpförmåga är flaskhalsen i syretransporten. Det behövs därför inte fler kapillärer.

Myt 7: Distansträning ökar antalet mitokondrier.
Fakta: Svenska forskare har visat att antalet mitokondrier ökar mer vid intervallträning än vid distansträning. Det finns tillräckligt med mitokondrier annars skulle inte bloddoping fungera.

Myt 8: Distansträning förbättrar arbetsekonomin.
Fakta: Norska och danska forskare har visat att styrketräning med tung belastning förbättrar arbetsekonomin hos löpare, cyklister och skidåkare.

Myt 9: Distansträning gör muskler uthålligare.
Fakta: Det finns ingen muskelfysiolog i hela världen som kan förklara vilka fysiologiska förändringar som sker i muskler som gör dem uthålligare. Muskler kan inte bli uthålligare, de kan bara bli starkare. Musklerna blir mindre trötta på samma arbetsbelastning när de blir starkare och det ökar uthålligheten. Det vi kallar muskeluthållighet är en ökad maximal styrka tillämpad på samma submaximala belastning.

Myt 10: Konditionen förbättras även om man inte blir flåsig när man tränar.
Fakta: Konditionen förbättras bara om du blir flåsig när du tränar. Du blir flåsig när dina muskler inte får tillräckligt med syre och då ökar din syreupptagningsförmåga.

Myt 11: Om man tränar så att man blir trött ökar uthålligheten.
Fakta: Kroppen anpassar sig inte till trötthet, den anpassar sig till en enda sak och det är belastning.

Myt 12: Det går att öka uthålligheten utan att öka den maximala syreupptagningsförmågan.
Fakta: Uthålligheten ökar bara när den maximala syreupptagningsförmågan eller den maximala styrkan ökar.

Myt 13: Träning med låg belastning ökar prestationsförmågan.
Fakta: Kroppen anpassar sig bara till tung belastning. Forskning visar att den maximala styrkan inte ökar någonting om belastningen är mindre än 66 procent av vad man orkar lyfta en gång (1RM). Du kan lyfta 66 Procent av 1RM 14-15 gånger. Styrkan ökar dock 10 gånger mer om belastningen är 85-90 procent av 1RM. Den maximala syreupptagningsförmågan ökar bara när belastningen är så tung att hjärtfrekvensen är 90-95 procent av maxpulsen.

Myt 14: Om tävlingsdistansen är lång måste träningsdistansen vara lång.
Fakta: Om tävlingsdistansen är lång måste du vara uthållig och du är uthållig om du har bra kondition och är stark. Det är bättre att du tränar så att din kondition och styrka ökar än att du springer långt om du ska springa ett långt lopp.

Myt 15: Hjärtat är kroppens motor.
Fakta: Du kan inte röra dig utan dina muskler. Det är bara dina muskler som kan skapa ett vridmoment. Musklerna är därför kroppens motor. Hjärtat är bara en syrepump som förser musklernas mitokondrier med syre så att de kan producera energi så att musklerna kan fortsätta att arbeta.

Myt 16 : Tröskelträning höjer mjölksyratröskeln.
Fakta: Mjölksyratröskeln höjs inte av träning på mjölksyratröskeln, den följer med upp när den maximala syreupptagningsförmågan ökar. Ju mer syre som tillförs musklerna desto mindre mjölksyra bildas. När syreupptagningsförmågan ökar kan du arbeta på en högre procentuell andel av din maximala kapacitet utan att mer mjölksyra produceras.

Myt 17: Mjölksyraträning ökar mjölksyratåligheten.
Fakta: Mjölksyra bildas när muskler arbetar utan tillgång till tillräckligt mycket syre. Muskler kan inte lära sig att tåla mer mjölksyra. Det bildas mindre mjölksyra på samma arbetsbelastning när den maximala syreupptagningsförmågan ökar.

Myt 18: Det tar lång tid att återhämta sig från intervallträning.
Fakta: Forskning visar att en hög träningsvolym är den främsta orsaken till överträning, Du återhämtar dig snabbare från korta intervallpass än långa distanspass. Det är inte hur hårt du tränar som är avgörande för hur lång återhämtning som krävs utan hur mycket energi du har förbrukat.

Myt 19: Man blir skadad av intervallträning.
Fakta: Du blir inte skadad av intervallträning, du blir skadad när någon av dina muskler är hämmade så att andra muskler kompenserar och blir överbelastade.

Myt 20: Det går att uppnå samma resultat med olika träning.
Fakta: Det är belastningen som avgör den fysiologiska effekten. Om belastningen är låg uteblir träningseffekten.

Myt 21: Träning måste vara individuellt utformad.
Fakta: Vi har alla samma anatomi och fysiologi och svarar på samma sätt på samma procentuella belastning.

Myt 22: Träningen måste varieras.
Fakta: Träningen måste vara effektiv och belastningen måste ökas progressivt för att ge resultat.

Myt 23: Muskler bryts ned när man tränar och skillnaden mellan nedbrytning och uppbyggnad är resultatet.
Fakta: Muskler byggs inte upp för att de bryts ned. Den gamla teorin om superkompensation stämmer inte. Muskler blir starkare om de belastas tillräckligt tungt. Tung belastning är stimulit som får kroppen att anpassa sig och bli starkare.

Myt 24: Man måste balansera på gränsen till överträning för att få maximala resultat.
Fakta: Du behöver inte ens vara i närheten av att bli övertränad för att få optimala resultat av din träning.

Myt 25: Det tar många år att bli en bra uthållighetsidrottare.
Fakta: Det räcker med några få månader med effektiv träning för att bli riktigt bra tränad. En otränad har ett testvärde på 35 ml/kg och en vältränad 70 ml/kg. På en otränad rymmer hjärtats vänstra kammare 1 deciliter blod och på en vältränad 2 deciliter. 4×4 intervaller på rätt nivå ökar syreupptagningsförmågan med 0,5 procent per träningspass upp till ett tesvärde på 70 ml/kg för kvinnor och 80 ml/kg för män. Teoretiskt krävs det därför endast 200 träningspass för att öka syreupptagningsförmågan med 100 procent och gå från otränad till vältränad.

Bild publicerad med tillåtelse av Bovin Design.

Bianchistallet Team Jumbo-Visma vann gårdagens lagtempoetapp i Tour de France

Bildresultat för tour de france 2019 stage 2

I lördags startade Tour de France i Bryssel. Team Jumbo-Visma hade jobbat i flera månader för att deras spurtare Dylan Groenewegen som vann en etapp på Tour de France 2017 och två etapper 2018 skulle ta den gula ledartröjan på den inledande etappen men han kraschade oturligt med 1500 meter kvar till mål. Hans uppdragare Mike Teunissen kände sig fräsch och hade hjälp av det belgiska underbarnet Wout van Aert. En dröm blev sann när Mike Teunissen slog Peter Sagan i en tight spurtuppgörelse och rullade först över mållinjen på sin Bianchi Oltre XR4 och blev den första holländaren i den gula ledartröjan sedan 1989.

Igår var det lagtempo
Igår var det lagtempo och alla trodde nog att Team Ineos utan Chris Froome som kraschade på träning tre veckor innan Tour de France skulle vinna på sina svarta Pinarello Bolide cyklar. Det såg länge ut som att Team Ineos med regerande mästaren Geraint Thomas skulle vinna med tiden 29 minuter och 18 sekunder. De gick ut först och ledde när det återstod ett enda lag. De satt i heta stolen ända tills det sista laget rullade över mållinjen. Åtta starka cyklister i Team Jumbo-Visma utan tempostarke Primoz Roglic men med den fyrfaldiga världsmästaren på individuellt tempo Tony Martin i laget hade andra planer. De hade tempostarka Tour de France debutanten Wout van Aert i laget som nu bär den vita ungdomströjan. Wout van Aert är trefaldig världsmästare i cykelcross. I mars skrev han på för Team Jumbo-Visma och i juni blev han belgisk mästare på tempo. Team Jumbo-Visma hade en dröm och deras stora mål var att vinna. Holländaren Dylan Groenewegen som krashade i lördags fick släppa efter ungefär 10 minuters cykelåkning. Den norska mästaren Amund Gröndahl Jansen tvingades också släppa och belgaren Laurens De Plus orkade inte heller. Nya Zeeländaren George Bennet kunde inte hjälpa till så mycket. Han är lite för liten och lätt men var ändå viktig på slutet när de andra var trötta. Men de andra fyra cyklisterna i Bianchistallet var urstarka. Mike Teunissen, Tony Martin, Steven Kruijswijk och Wout van Aert flög fram över asfalten på sina Bianchi Aquila cyklar och krossade Team Ineos stallet. På så lite som 27,6 kilometers cykelåkning runt den belgiska huvudstaden körde de ifrån Team Ineos stallet med hela 20 sekunder! Det tog dem endast 28 minuter och 58 sekunder att avverka tempobanan. Det innebär att de snittade 57,2 km/h. Tröttast av cyklisterna i Team Jumbo-Visma var nog Steven Kruijswijk som var femma på Tour de France förra året och kör för sammandraget. The Flying Dutchman Mike Teunissen behöll maillot jaune.

De dyraste cyklarna kunde inte köpa segern
Team Ineos Pinarello Bolide cyklar var de överlägset dyraste tempocyklarna på tempobanan igår. Team Ineos fick dock se sig besegrade av bättre tempocyklister på betydligt mindre påkostade Bianchi Aquila cyklar, visserligen med Countervail teknologi som tar bort 80 procent av vibrationerna från vägbanan och gör cyklisternas muskler mindre trötta så att de orkar sitta i en sittställning som gör dem mer aerodynamiska. Cyklisten står för 80 procent av luftmotståndet och cykeln för 20 procent. De högteknologiska komponenterna på Team Ineos avancerade cyklar spelade ingen roll. Marginella fördelar av mindre luftmotstånd hjälpte inte mot gammaldags hästkrafter. Team Jumbo-Vismas tempocyklar Bianchi Aquila CV kostar inte i närheten så mycket som Team Ineos avancerade och specialutrustade Pinarello Bolide men igår vann inte lätta aerodynamiska komponenter utan starka ben som utvecklade ett stort vridmoment och stora starka hjärtan som pumpade mycket blod och försåg cyklisternas muskler med syre. Team Ineos finansiella muskler kunde inte köpa dem segern. Deras Pinarello Bolide cyklar var utrustade med galet dyra customtillverkade 3D printade sömlösa tempostyren tillverkade i ett enda stycke men det spelade ingen roll. Peak performance i proffscykling handlar inte om budget och prylar. Det handlar om starka ben och stora starka hjärtan som kan pumpa mycket blod, inte om vem som har den dyraste, lättaste och mest aerodynamiska cykeln. Cyklister är lustiga, de ska ha de senaste, lättaste och mest aerodynamiska prylarna men när det gäller träning är de så konservativa att de lever kvar på 60-talet. Om de vore lika konservativa med sina cyklar som de är med sin träning skulle de köra på stålcyklar med ramväxel, fälgbromsar och 5 kugg i bakhjulet.

Världens bästa cykelkommentatorer
Idag anländer Touren till Frankrike där en serie kategori 3 klättringar väntar på en 215 kilometer lång etapp från Binche till Épernay. Sändningen pågår just nu i Eurosport 1 och världens bästa cykelkommentatorer Roberto Vacchi och Anders Adamson gör den klassiska cykeltävlingen till en fest för oss cykeltokiga. Vive Le Tour!

Vad kan en fotograf, en konstnär och en visionär lära oss?

Bildresultat för lennart nilsson

I tisdags var vi på Vida Museum & Konsthall i Halltorp på Öland och tittade på utställningen av den världsberömda fotografen Lennart Nilssons bilder. I onsdags var vi på Kalmar slott och tittade på utställningen Van Gogh Alive. Vi har semester och då är det historie- och konstsafari som gäller tillsammans med min flickvän som är vansinnigt intresserad av historia och konst.

Han ville göra det osynliga synligt
Vilken föregångare Lennart Nilsson var. Han tog fotografier 1965 som ingen ens hade kunnat föreställa sig att det skulle kunna gå att ta. Jag brukar säga att barn är livets under. Lennart visar med sina bilder att det inte är någon överdrift utan snarare en underdrift. Han var ett geni, en pionjär och en legend. Lennart ville förklara det oförklarliga och göra det osynliga synligt. Hans intresse för ny teknik gav honom möjlighet att ta sensationella vetenskapliga bilder inuti människokroppen som väckte ett så stort internationellt uppseende att det endast kan jämföras med den första månlandningen. Han var alltid nyfiken och han blev aldrig färdig men han lade sin kamera på hyllan när han fyllde 90 år. Då tyckte han att det räckte. Han hade en enorm upptäckarlust och viljan att göra det som ingen annan hade gjort tidigare. Han var perfektionist och det gjorde honom till en framgångsrik berättare som vann tre Emmy Awards för sina filmer.

Think outside the box
Jag finner ofta inspiration i de utställningar vi besöker på sommaren. Den här utställningen var inget undantag. Jag läste några rader i den senaste utgåvan av Lennart Nilssons bok ”Ett barn blir till” i det blädderexemplar som fanns i butiken på Vida. Den medicinska texten är skriven av professor Lars Hamberger. Hans forskningsgrupp är världsledande inom området människans fortplantning. Det stod om allt vi känner till om människokroppen ända ned på cellnivå och DNA. Det stod om hur ett foster utvecklas dag för dag under graviditeten. Texten i boken fick mig att tänka. Om Lennart kunde fotografera hur ett barn blir till för 54 år sedan och om forskare vet allt om vår kropp ända ned på molekylnivå idag. Hur kan då någon tro att vi inte känner till vilka fysiologiska anpassningar som sker vid distansträning 2019? Kroppen anpassar sig inte till lätt belastning. Forskning visar att belastningen måste vara så tung att ditt hjärta slår med full slagvolym och 90-95 procent av din maxpuls för att det ska bli större och starkare. Forskning visar också att belastningen måste vara 85-90 procent av vad du orkar lyfta en gång för att din maximala styrka ska öka snabbt. Ibland är det bra att vända på saker. Andra gånger är det bättre att ta ett steg tillbaka. Björn Ekblom visade 1972 att muskler blir uthålligare om de får mer syre. Det är därför bloddoping fungerar. Ditt hjärta pumpar blod med syrebärande röda blodkroppar till dina muskler så att de kan fortsätta att arbeta. Det är inte svårare än så. Det finns inga oupptäckta fysiologiska anpassningar till träning på låg belastning. Lennart Nilsson fotograferade blodkropparna inuti kapillärerna. Han publicerade dessa bilder i boken ”Se människan” 1973. I den skildrar hans bilder den mänskliga kroppens uppbyggnad och funktioner och han börjar med dess minsta beståndsdel cellen. Om du vill finna sanningen måste du tänka utanför ramarna. Du måste byta perspektiv, hitta nya infallsvinklar och annorlunda angreppssätt. Du måste ”Think outside the box”. När du betraktar kroppen från andra perspektiv kan de mest långlivade myter se häpnadsväckande löjliga ut.

Han ville berätta så att vi förstår
Den första utgåvan av boken ”Ett barn blir till” kom 1965. Det var den sjätte utgåvan från 2018 jag läste i. Miljoner människor har läst den på tjugosju olika språk. Det som fascinerande mig mest i hela utställningen var inte Lennarts bilder utan ett uppslag i tidningen Life som låg i en glasmonter. När jag läser Editor´s note i den som handlar om Lennart Nilsson och hans bilder på ett foster som publicerades i samma nummer förstår jag hans storhet. Min flickvän läser just nu i boken Steve Jobs – en biografi av Walter Isaacson och ibland läser hon högt ur den för mig. När jag läste texten jag har skrivit här ovan för henne visade hon mig kapitel 24 som heter ”Think different”. Think different var Apples slogan i kampanjen som räddade Apple när visionären Steve Jobs återvände till Apple 1997. Jag berättade för henne att det jag försöker säga med den här texten är att om du läser tidningar, böcker, artiklar på internet, går utbildningar och frågar de bästa idrottarna i världen och de mest hyllade tränarna på jorden hur du ska träna så lär du dig ingenting. Om du går en utbildning finns det inte tid för att du ska förstå och ingen pedagogik för att lära dig. Du pluggar bara in och tentar av och tror att du vet men du lär dig inte för du förstår inte. Kunskap är inte att veta, kunskap är att förstå. Ibland måste du till och med svara fel på prov för att få diplom, certifikat eller legitimation. Du får papper på att du kan det du inte kan men du får inga verktyg för att lära dig. Lennart ville berätta så att vi förstår.

”Any fool can know. The point is to understand.”

-Albert Einstein

Relaterad bild

Den svåra konsten att göra det enkelt
Vi människor har en enorm förmåga att krångla till saker och göra dem mycket mer komplicerade än de är. Steve Jobs gjorde revolt mot det med användarvänliga digitala produkter. Vincent van Gogh gjorde måleriet enkelt. Van Gogh Alive – The Experience är en digital multimedia utställning som visas på många olika skärmar, väggar och pelare samt golv och tak samtidigt. Mer än 3000 bilder visas av 40 projektorer synkroniserat med klassisk musik under 35 minuter. En symfoni av ljus, färger, citat och ljud sköljer över dig i en oförglömlig upplevelse. Van Gogh Alive levandegör Vincents uttrycksfulla konst och förflyttar dig till en annan tid och en annan plats. Du vävs in i konstnärens värld. Vincents fantastiska målningar visas tillsammans med citat av honom samtidigt som musiken framhäver hans sinnesstämning under olika perioder av hans liv. Det är en kaskad i ljusa färger. Du befinner dig i Arles, Saint Rémy och Auvers-sur-Oise där han skapade många av sina tidlösa mästerverk. Du får se dessa arbeten i detalj. Du ser tydligt Vincents penseldrag. Han föll ofta ned i mörkret, han älskade därför att måla ljuset och ljuset kom från solen. Solen är gul och Vincents favoritfärg var gult. Han skrev till sin bror att solrosen som han ofta målade var hans. Han var en otroligt duktig konstnär. Han lyckades till och med måla en tavla av ett terasscafé på natten utan att använda svart färg. Du kan se målningen här ovan. Under en period på endast 10 år producerade Vincent över 2100 konstverk varav 860 oljemålningar. Han var så produktiv att han ofta målade färdigt en tavla på en dag. Han hade många kloka tankar, mycket viktigt att säga och han lyckades skriva ned det trots att han tyckte att det var svårt att fästa ord på papper. Hans liv var tragiskt och han kom att personifiera vår bild av den plågade konstnären. Han sålde en enda tavla under sin livstid och dog utfattig men idag är hans tavlor bland de dyraste som någonsin har sålts på auktion. En stor del av hans samlade konstskatt kan du se på Van Gogh Museum i Amsterdam. Vincent van Gogh var självlärd och följde inga regler om hur man skulle måla. Hans stil var unik. Han bildade skola för en ny målarkonst. Vincent gjorde måleriet enkelt men det var svårt för honom att göra det för man fick nämligen inte göra som han gjorde. Det finns inget svårare än att göra saker enkla men vi måste göra det för när vi krånglar till saker tappar vi fotfästet, famlar i mörkret och går vilse. Då blir det som är falskt sant.

”How difficult it is to be simple?”

-Vincent van Gogh

En kioskvältare i hela världen
I Editors´Note i tidningen Life under rubriken ”A Remarkable Photographic Feat” skriver chefredaktören George P. Hunt att Lennart Nilsson berättade för honom 10 år innan att han skulle ta färgbilder på de olika stadierna av människans reproduktion från befruktning till precis innan födelsen. Det var svårt för honom och hans medarbetare på Life att inte vara skeptiska till att Lennart skulle lyckas skrev George. Lennart höll det han lovade och flög till New York från Stockholm och levererade en serie främmande, vackra, och vetenskapligt unika bilder. När en ledande svensk gynekolog fick se bilderna sa han: ”This is like the first look at the back side of the moon.” En annan läkare sa: ”As far as I know, in utero pictures such as Nilsson´s have never been taken before.” Lennarts bilder blev en uppmärksammad fotoessä kallad ”Drama of life before birth” i Life Magazine 30 april 1965. Lennarts bilder slog världen med häpnad. Ingen hade någonsin sett något liknande. För första gången fick vi en glimt av livet före födelsen. Hösten 1965 gavs boken ”Ett barn blir till” ut. Den blev en av de mest betydelsefulla böckerna i modern tid och påstås vara den största bästsäljaren av alla illustrerade böcker någonsin. Lennart lärde oss att man ska vara nyfiken och att man kan göra det som ingen annan har gjort förut.

Konst, fotografi och digital teknik
Hur ska jag nu knyta ihop Lennart Nilsson, Steve Jobs och Vincent van Gogh och avsluta den här artikeln? Jag lägger mig till med ett Vincent van Gogh skägg, tar på mig en optiskt vit t-shirt och löser entré till Van Gogh Alive på Kalmar slott. Jag ställer mig framför en duk så att en projektor visar Vincents konst på mig och sedan säger jag till min konstnärliga flickvän att vi har Van Goghs konst på oss. Då får hon den briljanta idén att ta ett fotografi med sin iPhone. Hon fångar Vincents konst med hjälp av Steves digitala teknik och resultatet är ett fotografi i Lennarts anda även om hon inte fotograferade inuti min kropp.

Fotnot: Lennart Nilsson utställningen kan du se på Vida året ut och Van Gogh Alive visas på Kalmar Slott till den 1 november.

Bild publicerad med tillåtelse av Lennart Nilsson Photography.