Min väg tillbaka till att bli en vältränad cyklist del 3

Nattcykling i Saxnäs. Tur att det finns fasadbelysning på mitt hus så att jag ser displayen. Nu ligger det en kilovikt, en hekto vikt och sex stycken 15 grams brickor i viktkorgen som väger ett kilo. Belastningen är 2, 19 kilo, kadensen 100 RPM och effekten 219 watt men det är Monark watt. Läs mer om Monark watt längre ned. Det är så enkelt att träna på viktergometern. Jag bara lägger vikterna i viktkorgen och trampar 100 varv per minut. Jag kallar det No Brain Training. Effektivare träning finns inte.

Jag fick låna ett par Garmin Vector 3 av en klient
I tisdags kväll förra veckan kom en av mina klienter som är cyklist med ett par Garmin Vector 3 pedaler och lånade ut dem till mig. Han använder bara dem när han är utomlands och hyr cykel. Hur snälla klienter har jag egentligen? Dagen efter beställde jag en Garmin Edge 820 cykeldator och ett K-edge styrfäste i CNC fräst aluminium så att datorn hamnar framför styrstammen när jag åt frukost. Tydligen ska aluminiumet i fästet fungera som antenn så att pedalerna lättare får kontakt med datorn. I onsdags kväll innan jag åkte hem från jobbet hade jag fått ett mejl från samma klient som lånade ut Garmin pedalerna till mig. Han hade fixat ett par Garmin Vector 3 pedaler till mig och undrade om jag ville ha dem. Självklart ville jag det. Garmin Vector 3 är hårdvaluta och Garmin lovar inte leverans till cykelbutikerna förrän i mitten av juni. Han tog med dem i torsdags när han kom till mig på behandling. Nu kan jag köra 4×4 intervaller med mycket större precision ute på landsvägen.

Bianchi Café & Cycles
Jag har inte fått Arian än. Först ska den tillverkas på Reparto Corse i världens äldsta cykelfabrik. Reparto Corse är italienska och betyder tävlingsavdelningen. Det var 5 veckors leveranstid på Arian så den bör dyka upp i början av maj. Då ska Campagnolo hjul, Garmin datorn och Garmin pedalerna samt flaskställ monteras på den. Tills dess cyklar jag på min Bianchi Via Nirone 7 C2C med aluminiumram från 2011, Campagnolo Veloce och Campagnolo Vento hjul. Fint så det förslår. Jag tränar dock just nu enbart på en 65 kilo tung Monark viktergometer. Den konstruerades på 80-talet av Tore Gustavsson i Varberg men dess äldre syskon pendelvågsergometern konstruerade flygläkare Wilhelm von Döbeln redan 1954 så det är en riktigt modern cykel jag tränar på. Via Nirone 7 är Bianchis ursprungliga adress i Milano där fabriken låg 1885. Idag finns Bianchi fabriken utanför Treviglio och i modets och designens huvudstad Milano finns Bianchi Café & Cycles. Bianchi Café & Cycles i Stockholm har beställt en Bianchi Aria med Campagnolo Potenza och skivbromsar på Reparto Corse till mig. Har du besökt Bianchi Café & Cycles på Norrlandsgatn 16 i Stockholm? Om du inte har det så gör det även om du inte gillar Bianchi cyklar. Det är värt ett besök. Där finns italiensk gourmétmat och italienskt gofika. Bianchi Café & Cycles är restaurang och café med 100 platser och concept store med cykelaffär, klädbutik, bikefit och cykelverkstad i ett. Ett unikt koncept i cykelbranschen signerat Salvatore Grimaldi och Pelle Lydmar. Här kan du få din älskade Bianchi servad medan du tittar på dagens etapp av Girot, dricker espresso och äter biscotti.

4×4 onsdagen den 11 april
Jag körde 4×4 intervaller på ergometern i mitt garage efter jobbet sent ikväll. Jag hade rätt om att solen och värmen påverkade min puls i måndags när jag cyklade ergometer utomhus i 20 plusgrader och solsken. Då var mina slutpulser för höga i de tre sista intervallerna. Idag ökade jag effekten med 3 watt och slutpulserna var för låga. På lördag ökar jag effekten med 4,5 watt så får jag se om slutpulserna blir rätt.

4×4 lördagen den 14 april
Jag körde 4×4 intervaller på Monarken i garaget. Jag ökade effekten med 4,5 watt till 201 watt. Egentligen borde jag bara kunna öka 1 watt eftersom 4×4 intervaller på rätt nivå ökar VO2max med 0,5 procent per träningspass men jag har varit vältränad förut så jag ökar mer på grund av det. Jag har 170 i maxpuls och mina slutpulser i intervallerna var idag 151, 151, 153 och 156 BPM. Det är lite lågt. De borde vara 154, 156, 158 och 160. Jag ökar effekten med 4,5 watt imorgon.

4×4 söndagen den 15 april
Jag körde 4×4 intervaller på Monarken i garaget ikväll trots att det var 11-12 plusgrader idag men jag hade annat att göra. Jag ökade effekten med 4,5 watt till 205,5 watt. Mina slutpulser i intervallerna var idag 151, 154, 153 och 156 BPM. Jag ökar effekten med 4,5 watt imorgon.

4×4 måndagen den 16 april
Jag åkte hem på lunchen och ställde ergometern på uteplatsen och körde 4×4 intervaller. Jag ökade effekten med 4,5 watt till 210 watt. Slutpulserna var 153, 155, 157 och 159. Det var för varmt så pulsen blev troligtvis högre på grund av det. Notera att det ligger 20 stycken 15 grams rostfria brickor på vänster viktpinne och en 0,5 kilos och tre hektovikter på den högra viktpinnen. Det är 2,1 kilo och blir vid 100 i kadens 210 watt. Nu åker brickorna av nästa pass och ersätts av tre hektovikter och sedan börjar jag om med att samla brickor i viktkorgen.

4×4 tisdagen den 17 april
Jag körde 4×4 intervaller på ergomtern i garaget sent på kvällen 22:30 efter jobbet. Jag ökade effekten med 4,5 watt till 214,5 watt. Slutpulserna var 154, 155, 157 och 158. Det var för varmt så pulsen blev troligtvis högre på grund av det. Jag måste ställa ut ergometern på uteplatsen och hoppas på att det blåser och cykla med bar överkropp på kvällarna annars blir jag för varm och pulsen stiger.

4×4 onsdagen den 18 april
Jag körde 4×4 intervaller på ergometern. Jag ställde ut den mellan garaget och huset. Jag började värma upp 23:05 Jag jobbade två timmar på förmiddagen och åtta timmar i sträck på eftermiddagen från 13:00-21:30. Jag ökade effekten med 4,5 watt till 219 watt Det var 14 grader utomhus så jag blev för varm. Slutpulserna var 153, 158, 159 och 162. Det var första gången det var jobbigt men det var femte dagen i rad, jag var trött i benmusklerna, jag hade troligen vätskebrist och jag har sovit för lite. Jag har ökat 22,5 watt på fem dagar. Det blir behandling av lår- och vadmuskler och vilodag imorgon tror jag men det tar emot.

Monark Watt
219 Monark Watt motsvarar 236,5 verkliga watt. Det är åtta procent friktion i drivlinan på en Monark ergometer. Jag ska skuva på Garmin pedalerna på Monarken och lägga 1 kilo i viktkorgen och trampa 100 RPM någon dag så ska ni få en rapport om hur många Garmin watt 200 Monark watt är och då får jag svart på vitt på vilken effekt jag ska ha på Bianchin kontra Monarken om jag växlar mellan dem från dag till dag.

Nu har jag passerat 200 strecket
Jag har kört mina 4×4 intervaller på följande effekter hittills:

Söndag 25 mars 180 watt
Fredag 30 mars 180 watt
Söndag 1 april 183 watt
Torsdag 5 april 184,5 watt
Lördag 7 april 187,5 watt
Söndag 8 april 190,5 watt
Måndag 9 april 193,5 watt
Onsdag 11 april 196,5 watt
Lördag 14 april 201 watt
Söndag 15 april 205,5 watt
Måndag 16 april 210 watt
Tisdag 17 april 214,5 watt
Onsdag 18 april 219 watt

Nu är det bara 81 watt kvar.

Min väg tillbaka till att bli en vältränad cyklist del 1

Det här artikeln är den första i en dokumentärserie om min väg tillbaka till att bli en vältränad cyklist igen. Jag skriver den inte för att jag tror att någon är intresserad av mig och min träning utan för att det är många som är intresserade av effekten av 4×4 intervaller. Ser du vilka fina vita Bianchi Milano kläder jag har? Anders Adamson sa tydligen under Flandern runt att han inte godkänner vita cykelbyxor men det är ju urtjusigt eller hur? En klient påpekade att jag är vitskäggig. Med det ville han antagligen säga att han tycker att jag är gammal. Jag är inte gammal, jag har bara levt länge. Till Kalmar Grand Prix ska jag raka bort skägget på kinderna och färga det Tour de France gult så att jag ser ut som Il Pirata Marco Pantani.

Garmin Vector 3 e 3S: addio complicazioni nella misurazione della potenza

Jag vill ha Garmin pedaler!

Idag sken solen och det var 16 grader varmt här på Öland där jag bor. Våren är äntligen här. Det var perfekt väder för utomhuscykling men jag har inga Garmin pedaler med inbyggd effektmätare än. För att jag ska kunna köra 4×4 intervaller på rätt intensitet så att jag får ut maximalt av dem, återhämtar mig snabbt och kan köra dem ofta måste jag veta vilken effekt jag utvecklar i intervallerna. Det är väldigt lätt att köra för hårt eller med ojämn intensitet i intervallerna, speciellt på landsvägen. Garmin släppte nya pedaler med inbyggd effektmätare med hög tillförlitlighet på Eurobike i höstas. Pedalerna är helt nya och teknologin helt ny. Nu ser de ut och fungerar som vi drömde om att de skulle göra redan från början men då var det inte tekniskt möjligt. Jag skrev en artikel i höstas om helt nya Garmin Vector 3. Nu är äntligen podarna borta och batteri och sändare integrerade i pedalerna. Garmin uppger att tillförlitligheten är +/- 1 procent. Om du använder Garmin Vector 3 pedaler med dubbelsidig mätning och ställer in så att de mäter relativt sällan i din cykeldator så får du stabila wattvärden enligt en av mina klienter och då kan du köra 4×4 på rätt intensitet. Jens Klier på Cykelogen säger att han får in Garmin Vector 3 i mitten av april. De flesta andra cykelbutiker säger att Garmin inte kan leverera dem förrän i mitten av juni. Jag hoppas att Jens får hem dem i mitten av april och lägger undan ett par till mig så att jag kan köra intervallerna på landsvägen med vetenskaplig precision och kliniskt dokumenterad effekt i vår och sommar.

Effektbaserade intervaller utan effektmätare
Vad gör man när man inte har någon effektmätare på sin landsvägscykel och är jättesugen på att cykla utomhus och ändå vill ha ut maximalt av sin träning? Jag gjorde så här idag. Jag började med att värma upp på landsvägen på min Bianchi. Jag cyklade Saxnäs-Aledal-Brofästet-Saxnäs vilket blev 11 kilometer. På vägen mot ridskolan i Aledal hade jag sydlig vind i ryggen. Som jag har väntat på ljumma vindar från sydligare breddgrader. På tillbakavägen från Aledal mot rondellen vid Ölandsbron var det ganska kraftig motvind men det var ingen isande kyla i vinden idag utan tvärtom. Det var som att släppa ut en ko på grönbete. Jag tycker att man borde börja med cyklistsläpp på våren. När jag kom tillbaka till mitt hus satte jag mig på min viktergometer som jag hade ställt fram på uteplatsen i förväg. Det blev nakencykling i det varma vädret. Det blev för varmt med benvärmare men jag hade inte tid att ta av dem. Vinden från Kalmarsund fläktade behagligt och kylde min överhettade kropp.

4×4 på 190,5 watt
När jag hade genomfört 4×4 intervallerna på 190,5 watt på min Monark satte jag mig på min Bianchi igen och varvade ned på landsvägen. Jag cyklade Saxnäs-Aledal-Saxnäs vilket blev 6 kilometer. Jag ökade belastningen i intervallerna med två 15 grams rostfria brickor idag vilket ökar effekten med 3 watt. Jag håller alltid 100 RPM i kadens. Enligt vetenskapliga studier ger 4×4 intervallerna 0,5 procent ökad syreupptagningsförmåga per pass så jag ska egentligen bara kunna öka 1 watt varje pass men eftersom jag har varit tränad förut kan jag förhoppningsvis öka lite mer. Ser du att jag bytte till retro outfit från Campagnolo på överkroppen till nedvarvningen? Jag kan inte dra på mig blöta tröjor och riskera att bli förkyld om jag ska bli tränad på kort tid. Det blev mycket cykelkläder i tvättmaskinen idag men jag är ett steg närmare 300 watt.

Min plan är att öka 30 watt i månaden
Det här var mitt sjätte träningspass på min väg tillbaka till att bli en vältränad cyklist igen. Jag kör endast 4×4 intervaller. Jag har ökat 10,5 watt i intervallerna på fem träningspass. Nu blir det en vilodag. På tisdag kör jag på 192 watt. Jag ska försöka att träna två dagar och vila en i fortsättningen. Jag måste försöka få in fem stycken 4×4 pass i veckan. Då ska jag kunna öka 30 watt i månaden. Mitt mål är 300 watt den sista juli så att jag är i anständig form till Hansa Bygg Grand Prix i Kalmar den 5 augusti. Om jag kan vara uppe i 210 watt i slutet av april och kan öka 30 watt i månaden under maj, juni och juli ska jag kunna nå 300 watt innan Hansa Bygg Grand Prix men det är en tuff plan.

Jag har kört mina 4×4 intervaller på följande effekter hittills:

Söndag 25 mars 180 watt
Fredag 30 mars 180 watt
Söndag 1 april 183 watt
Torsdag 5 april 184,5 watt
Lördag 7 april 187,5 watt
Söndag 8 april 190,5 watt

Nu är du uppdaterad på min träning. Trevlig kväll!

Cykelpremiär i Läckeby

I söndags höjde jag sadeln åtta centimeter och pumpade däcken på Astas racercykel och lovade att cykla med henne till helgen om vädret var fint och hon hade lust. Igår bar det av till Läckeby. En liten cykelsugen tjej ringde och frågade mig om vi kunde cykla. Solen sken och det var 10 plusgrader men det var iskalla vindar på fastlandet.

Nu växlar jag ämne en stund
Jag lånade mamma Annas mattsvarta Bianchi. Det är tur att hon har en Bianchi för jag sätter mig inte på någon annan cykel. Men vad var det för konstiga växlar på cykeln? Jag Googlade det när jag kom hem och det är tydligen ett företag som tillverkar fiskeutrustning i Japan som tillverkar dem. Nåja, jag behövde inte växla och Asta och jag bromsar aldrig. Det är fullt ös hela tiden. Jag tänkte på när Bernt Johansson lämnade in sin cykel på service hos bröderna Fåglum på Racerdepån i Vårgårda inför Olympiska Spelen i Montreal 1976. Erik Fåglum såg att det satt franska Simplex växlar på den och tänkte att det kan ju inte Bernt ha i OS så han bytte till italienska Campagnolo komponenter på Bernts cykel utan att säga någonting till honom. När Bernt vann OS ville företaget som sponsrade Bernt med Peugeot cykeln ha tillbaka cykeln för att ställa ut OS-guld cykeln i en monter på huvudkontoret i Stockholm. De blev förvånade när det satt Campagnolo komponenter på den och fick bråttom att byta tillbaka till Simplex som cykeln monterades med i original. Peugeot är en fransk cykel och den ska antagligen ha franska komponenter men Bianchi är italiensk och den ska självklart ha italienska komponenter. Tullio Campagnolo uppfann snabbkopplingen för racercyklar 1930 och växeln 1940. Campagnolo började utveckla elektroniska växlar redan 1994. Proffscyklister i Liquigas, Lampre och Saeco stallen och flera andra professionella team har cyklat med tidigare versioner av Campagnolos elektroniska växlar bland annat i Giro ´d Italia 2007 och 2008. Visste du att franska Mavic var först på marknaden med ett vajerlöst elektroniskt växelsystem 1999 som hette Mektronic? Jag har pratat med cykelmekaniker som påstår att Campagnolo, Shimano och SRAM är precis lika bra idag. Det är bara en fråga om tycke och smak påstår de och det är troligtvis sant. Det finns dock skillnader i design och funktion. Jag gillar Campagnolo. Jag tycker att Campagnolo är snyggare. Jag tycker att en italiensk cykel ska ha italienska komponenter. Jag vill ha en italiensk fullblodsracer. För mig är cykling italienskt. Jag älskar den norditalienska cykelkulturen, traditionen och passionen.

Cykelsugen sedan i september
Asta sa att hon hade längtat efter att cykla sedan vi cyklade förra gången och det var i början av september. Inte undra på att hon var förväntansfull. Hon ska vara med på Kalmar Grand Prix Kids den 3:e augusti som hon har vunnit två år i rad. Vi cyklade Läckeby-Lilla Vångerslät-Blomkulle-Maltorp-Nyhem-Solbacka och vände där och cyklade tillbaka vilket blir 7,4 kilometer. Asta kom ihåg att vi mötte en traktor och såg en jättefin vit häst förra gången vi cyklade här. Hon kom även ihåg hur dåligt väder det var den gången. Vi såg den fina vita hästen i hagen i Solbacka idag också. Det var mycket grus med vassa stenar på den landsvägen. Efter vätskepaus vid Astas hus cyklade vi norrut förbi Lenas Gårdsbutik som har ekologisk mat av finaste märke där Asta brukar köpa smaskig mat och naturligt godis mot Rockneby men vände vid Åsarna. Det blev ytterligare 8,6 kilometer.

Rekordet runt Vättern och cykelkläder
Team Kalmarsund, cykellaget som ska cykla 30 mil runt en avlång sjö i SUB-8:30 grupp och som har den vackra ölandsbron och vår logotype på sina fina cykelkläder cyklade 13 mil igår. Apropå Vätternrundan så finns det de som påstår att Fåglum brödernas rekord är slaget. Det enda rekord runt Vättern jag godkänner är ett lagtempolag på fyra cyklister på cyklar med stålram och ramväxel som cyklar under 06:42. De behöver inte ens vara bröder. 40 cyklister som växeldrar på kolfibercyklar som väger hälften och som dricker Vitargo hela vägen underkänner jag. Apropå cykelkläder så fick jag cykelkläderna jag har på mig på bilden i julklapp av Johanna Nilsson f.d proffscyklist och landslagscyklist som jag var styrkecoach för. Hennes pappa Kjell Nilsson var proffs i Ariostea stallet i Italien i tre år 1986-1988 och jobbar på Shimano. Johanna har också jobbat där. Shimano Nordic distribuerar Pearl Izumis cykelkläder i Sverige. För Asta som tävlar på en varvbana i Kalmar innerstad som bara är 1700 meter var de 16 kilometer som hon cyklade igår distanspass. Asta sprintade visserligen i intervaller. Hon fick cykla som hon ville. Jag har nämligen inte kollat upp om det är okej att träna barn systematiskt med 4×4 intervaller. Vi tränade på vår souplesse. Souplesse är franska och betyder att man ska trampa med lätta ben på ett flytande sätt. Asta var duktig och höll rak kurs på vägkanten de få gånger det kom bilar. Hon är pigg i bena den tösa och det finns massor med lust, energi och kraft i hennes lilla kropp.

Min italienska resa
Jag drömmer om ett studiebesök på Bianchi fabriken i Treviglio utanför Bergamo. Det fattar ju vem som helst hur trevligt det är där. I Italien är Bianchi näst intill heligt. Jag drömmer också om en cykeltur runt sagolikt vackra Como sjön, ett besök i Venedig, det var 30 år sedan sist och till Galleria dell´Accademia i Florens där Michelangelos David staty står och den resan ska avslutas i Toscana med mer cykling och gourmétmat. Italienare har en så stor kärlek till cykling och mat. Nu kanske du tänker de gillar att titta motorsport och fotboll också. Det gör de om det inte är någon viktig cykeltävling. En gång slutade de till och med att kriga för att det var en viktig cykeltävling. För 30 år sedan spenderade jag en hel semester i Italien med att leta efter en David staty som jag skulle ställa i caféet i gymmet jag skulle öppna i september. Det tänker jag skriva mer om i en artikel jag publicerar den 24 september. Håll utkik efter den. I Italien är cykling religion. Påven har ett eget cykellag som heter Amore & Vita och en munk som hette Gino Bartali tävlingscyklade på 30- och 40-talet.

Kalmar är Sveriges Lombardiet
Asta vill ha internationell konkurrens i år och det kommer flera danska lag till Hansa Bygg Grand Prix. De kanske kan ta med någon åttaårig tjej som är duktig på att cykla som kan utmana Asta i en spurtduell på upploppet i år. Det skulle hon tycka var roligt. Cykelintresset i Danmark har alltid varit stort. Danmark är Skandinaviens Italien i den bemärkelsen. Öland brukar kallas nordens Provence. Härmed utnämner jag Kalmar till Sveriges Lombardiet med tanke på hur många som cyklar landsvägscykel här, det stora antalet ekologiska bönder och alla trevliga restauranger med gourmetisk mat. En cykelhandlare berättade för mig att det säljs 1100 nya racercyklar varje år i Kalmar. Då kanske du kan få ett litet grepp på hur stort cykelintresset är i lilla Kalmar?

Helvetet i norr
Idag är det L´enfer du nord som betyder helvetet i norr. Paris-Roubaix började för arton minuter sedan på Eurosport. Det är en av två vårklassiker som till stora delar avgörs på gatsten. Det har många och långa pavéavsnitt. Pavé är franska och betyder kullersten men det är inte sådana fina kullersten som vi har här i Sverige. En del pavéavsnitt är gamla romerska vägar andra är vägar bönder har använt sedan urminnes tider och stenen är mycket ojämn och grov. Du blir minst lika trött av vibrationerna som av kraften du trycker ned i pedalerna. Proffsen kör med specialutrustade cyklar. Team LottoNL-Jumbo stallet som cyklar på Bianchi cyklar har en fördel med den vibrationsdämpande Countervail teknologin. Paris-Roubaix var Magnus Bäckstedts favorittävling. På en fråga svarade han en gång att han hellre skulle vinna Paris-Roubaix än OS. Då förstår du hur stor prestigen i att vinna helvetet i norr är bland proffsen. Med sin storlek, tyngd och teknik flöt Big Maggie över de grova gatstenen. Han kunde ha vunnit redan 1998 då han var loss i en mindre klunga med cyklister men tvingades vänta in sin lagkapten efter stallorder och slutade sjua. Magnus Bäckstedt vann Paris-Roubaix 2004 på en Bianchi inne på velodromen i en spurt mot Tristan Hoffman, Roger Hammond och Fabian Cancellara. Året efter blev han fyra. Vem kommer först i mål på velodromen i Roubaix i eftermiddag? Vem vinner Kalmar Grand Prix Kids för flickor i åttaårsåldern den 3:e augusti? Idag är det fint cykelväder här på Öland. Solen skiner från en klarblå himmel och det är 12 plusgrader nu. Pumpa däcken!

Mitt liv som cyklist

Jag har alltid varit intresserad av cykelsport. När jag var liten hade jag en hastighetsmätare med vajer på min minicykel. Jag cyklade så snabbt jag kunde och kollade vilken hastighet jag kom upp i och så tog jag tid på olika sträckor som till exempel mellan huset där jag bodde på Gotlandsgatan 5 i Degerfors och mormor och pappa på Parkgatan 15 A. 1987 köpte jag helt oplanerat en racercykel av konstapel Rooth i Trekanten när jag var där på ett event och visade rullskidor från Royal Ski i Degerfors när jag jobbade som marknadsförare för Degerfors Kommun och hjälpte nystartade företag med marknadsföring. Det var en Bianchi med stålram, lödmuffar och ramväxel. Den hade jag aldrig tid att cykla på. 1988 startade vi David Träningscenter i Karlskoga och arbetsdagarna var långa. Det blev något varv runt sjön Möckeln på sommaren på Bianchin.

Jag byggde en cykelsal
Jag byggde en cykelsal i januari och februari 1998. I slutet av februari när vi började med cykelklasser började jag att vara med på cykelklasserna. Jag körde 40 minuters intervallpass i cykelsalen under veckorna och på söndagar cyklade jag från vårt gym i Storängen i Karlskoga till torget i Nora och tillbaka vilket var 9 mil. Det var min favoritcykelväg med vacker natur och flera uppförsbackar. Det var inga lugna distanspass utan fullt tryck i pedalerna och högsta möjliga tempo hela vägen fram och tillbaka.

Jag ställde upp i Sméloppet 1998
Efter fem månaders träning lämnade jag in cykeln med stålram som hade stått sedan 1987 för genomgång på Ceveds Cykel & Motor. Cykeln behövde nya däck och nya bromshandtagsgummin samt rundsmörjning. Jag beställde Mercatone Uno stallets tjusiga cykelkläder från CykelCity i Lund. I augusti ställde jag mig på startlinjen utanför Stadshotellet i Karlskoga. Jag skulle cykla det mytomspunna Sméloppet som var 14 mil och gick till Nora, Siggeboda, Fanthyttan, Lindesberg och tillbaka till Karlskoga. Jag drog i väg direkt efter startskottet. När jag kom upp till Bråten efter några kilometer hörde jag någon som snöt sig och ett frihjul som spann ibland. Då förstod jag att jag hade fått någon cyklist med mig. Jag hade servicebil. Anders ”Ajjan” Johansson och en av mina cykelinstruktörer Pernilla Wilén langade sportdryck efter vägen. Efter några mil ropade Ajjan att vi hade tre minuter till klungan. Den andra cyklisten på en blå och gul Sageborn cykel visade sig villig att växeldra med mig men jag var otaktisk och ville dra för jag tänkte att jag ville hålla mitt tempo. När vi hade cyklat 10 mil ropade Ajjan att nu har ni bara en minut till klungan. Då var jag ganska trött och tänkte att det är fyra mil kvar och ska vi hålla undan till målet i Karlskoga så får han hjälpa till att dra nu. Jag släppte upp honom men då bara försvann han. Efter en stund kom fem ärrade landsvägsrävar ikapp mig. Jag hängde på dem. Jag slutade femma i mitt första cykellopp efter bara 5 månaders cykelträning där träningen bestod av korta spinningpass med korta stenhårda intervaller och ett långt tempopass varje vecka. När jag kom i mål fick jag reda på att cyklisten som låg på rulle bakom mig i tio mil var svensk veteranmästare på tempo. Han såg självklart att jag var trött och att jag inte var till någon nytta längre. Han visste att han hade en minut till klungan, han hade vilat sig bakom mig i tio mil, var uppvärmd och van att cykla tre mil själv mot klockan. Fyra mil till Karlskoga med en minuts försprång, det klarar jag tänkte han säkert och det gjorde han också. Jag fick mersmak på cykeltävlingar. Det här var det roligaste jag hade gjort någon gång.

Jag köpte en Marco Pantani replica och ställde upp i fler cykellopp
Året därpå köpte jag en ny modern racercykel med aluminiumram och växelhandtagen integrerade i bromshandtagen. Det var en Marco Pantani replica. En Bianchi i celesté med gult på ramen. Jag cyklade Sméloppet även 1999. Vi var sex cyklister som drog så mycket vi orkade i varje backe direkt från start på vägen mot Nora. Vi sprängde klungan i bitar direkt. Det var en kille från Team Sportia i Karlskoga som elitsatsade på mountainbike det året och placerade sig bland de främsta på 08 cross country det året, en före detta juniorlandslagsman i mountainbike, en veterancyklist från Örebrocyklisterna, en svensk veteranmästare på tempo som vunnit året innan, en långloppscyklist och jag. Det första rycket tre mil från mål hämtade jag in men jag körde återigen otaktiskt och drog för mycket när två cyklister hade ryckt på slutet och jag blev fyra. Hade jag kört taktiskt hade jag kunnat bli trea och fått revansch på cyklisten som vann året innan. Jag cyklade ett etapplopp i Visby på Gotland 1999 och blev fyra. Min flickvän berättade för ordföranden i cykelklubben att jag var spinninginstruktör före loppet och då berättade han att året innan hade det kommit flera spinninginstruktörer till det här loppet och varit kaxiga och sagt att de skulle cykla ifrån de riktiga cyklisterna. Det blev naturligtvis tvärtom. Först var det en tempoetapp på en flygraka med vändning. Sedan var det ett linjelopp på fem mil om jag minns rätt. Två cyklister ryckte och jag körde otaktiskt och drog resten av klungan ensam när ingen annan ville dra för att jag ville ikapp dem och missbedömde var målet var och hamnade för långt fram och blev spurtslagen och fyra i linjeloppet. Dagen efter var det ett varvlopp på ett industriområde i Visby. Efter linjeloppet sa ordföranden i den arrangerande cykelklubben till min flickvän om mig att han har mycket cykel i sig men han är väldigt otaktisk. Jag körde en deltävling i Värmlandsserien på landsväg på Gelleråsens Motorbana 2000 då jag spurtslog en kille i juniorlandslaget i mountainbike. Efter tävlingen kom min gamla gymnastiklärare från Bregårdsskolan fram och frågade om jag också hade börjat cykla. Han var engagerad i Örebrocyklisterna på den tiden och blev senare ordförande i Svenska Cykelförbundet. Jag berättade att jag köpte en Bianchi 1987 men inte hade börjat cykla förrän för två år sedan. Men det där är ingen 87:a, sa han och pekade på Bianchin i min bil. Nej, jag köpte en ny cykel förra året, sa jag. Han tyckte nog att jag hade artat mig. När jag gick i gymnasiet var jag kroppsbyggare och hade en klasskompis som tävlingscyklade. Jag fick inte lika högt betyg i gymnastik som cyklisten. Jag tänkte fråga honom om han nu kunde höja mitt betyg retroaktivt men tänkte att han nog inte kunde det. Jag körde även ett veterantempolopp i Töreboda 2000. Jag tävlade inget mer men fortsatte att cykelträna seriöst ända fram till i maj 2012 när jag började arbeta som personlig tränare och blev fullbokad och jobbade från morgon till kväll och inte hade tid att cykelträna längre. 2011 köpte jag en ny Bianchi med aluminiumram som jag cyklade en del på förra sommaren. Cykling blir man beroende av. Det är konstigt att min cykelabstinens inte har varit större än den har varit men tiden har inte räckt till, arbetsdagarna har varit för långa och jag har varit för trött när jag kommit hem på kvällarna.

Jag var bergsget och tempohäst
Träning har varit mitt liv. Det roligaste jag har gjort är att cykla landsvägscykel. Mitt liv som cyklist blev ett lite annorlunda liv som du har förstått. Jag är tempocyklist och bergsspecialist. Jag trivs bäst på slät väg med fin asfalt och lite vind i ryggen så att cyklingen flyter och jag slipper växla så mycket. Jag hatar att cykla i regn men här på Öland är det lätt att vara solskenscyklist eftersom solen alltid skiner här. För mig är cykling mentalt. Det blev så eftersom jag började med spinning. Jag gillade mind cycling som är meditativ cykelträning i en mörk cykelsal med levande ljus och mäktig musik med distinkta trumslag. Det blev min grej att koppla bort hjärnan, fokusera på andningen, musikens rytm, trumma på med benen och bara flyta med musiken. Jag älskade det. Jag hade länge planer på att skaffa en tempocykel och köra veterantempolopp. Tre mil ensam mot klockan i fullt blås det passar mig det men det blev aldrig så. När jag var en tränad cyklist gillade jag att cykla uppför. Ju tyngre och jobbigare det var desto roligare var det. Jag har ingen nytta av att vara bergsget här på Öland där den högsta punkten är 57,4 meter över havet och nu har jag för mycket muskler och är inte lika slimmad längre. Den enda stigningen värd namnet här på ön är backen i Stora Rör. Jag har hört att det finns ett rekord i den som jag är sugen på att slå.

Jag utbildade cykelinstruktörer
När vi började med spinning på David Träningscenter 1998 fick våra instruktörer en utbildning som var mycket bristfällig. Jag tycker att man måste kunna cykling om man ska vara cykelinstruktör. Jag lärde mig därför cykling från grunden av de som kan cykling bäst, de som har över 100 års erfarenhet av cykelträning och cykelsport, nämligen landsvägscyklisterna. Jag var även tvungen att lära mig grunderna i musik. Det slutade med ett sju år långt utvecklingsarbete, världens bästa utbildning för cykelinstruktörer och en mycket omfattande och detaljerad utbildningsdokumentation på 60 A4 sidor. Jag hade inte tänkt vara cykelinstruktör själv men det blev så ändå och jag ledde 1500 cykelklasser mellan 1998 och 2006. Det är bland det roligaste jag har gjort. Jag lade ned mycket pengar på musik och mycket tid på att sätta ihop musik. Jag fick utlopp för min kreativitet och jag fick mycket beröm av eleverna för min musik. Jag älskade musik med distinkta trummor och mäktig munksång eller körsång. Cyklingen skulle vara perfekt koreograferad efter musiken. Det var mitt signum som cykelinstruktör. En gång skickade en elev in dagens ros i lokaltidningen och tackade för min musik. När vi sålde träningsanläggningen arbetade jag för Nordic Gym i Bollnäs och åkte runt i Sverige och utbildade cykelinstruktörer för dem i fyra år. För två år sedan utbildade jag cykelinstruktörerna på Malkars Träningscenter.

Jag blev sveriges främsta expert på 4×4 intervaller
Hela vintern 2008 satt jag och läste om 4×4 intervaller och blev troligen Sveriges främsta expert på 4×4 intervaller. Jag läste alla forskningsrapporter, intervjuer med, artiklar av och om professorerna i medicin Jan Helgerud och Jan Hoff som är upphovsmän till 4×4 intervaller och artikeln Boble- eller Mercedesmotor som professorernas forskarkollega Ulrik Wislöff som är hjärtläkare på St Olavs Hospital i Trondheim skrev samt mängder med norska chatsidor där intervallmetoden debatterades. I november förra året öppnade jag e-posten i min mobiltelefon innan jag hämtade in den sista klienten för dagen och såg att jag hade fått e-post från Norge. Jag tänkte att nu är någon norrman sur för jag har skrivit många artiklar om 4×4 på vår sida och tagit professorerna i försvar. Mejlet var från en av professorerna, Jan Helgerud. Han skrev att han vanligtvis inte läser bloggar men att hans son hade gjort honom uppmärksam på min och att han hade läst flera artiklar med stort intresse. Han skrev också att för att vara någon som inte har mer utbildning än du har så kan du mycket fysiologi. Han skrev att om jag vill lära mig mer fysiologi så kan jag komma till Universitetet i Trondheim och läsa in en Master i Exercise Physiology. Det kändes som ett erkännande av mästaren själv och var jättekul, så kul att det faktiskt kom en liten tår.

Jag uppfann brickbaserad cykelträning
Jag läste om effektbaserad cykelträning. Jag insåg att jag behövde veta vilken effekt jag utvecklade i intervallerna för att kunna träna rationellt. Efter mycket efterforskningar och tänkande kom jag fram till att en Monark viktergometer var det bästa sättet. Då skulle jag slippa kalibreringar av trådtöjare i elektroniska mätinstrument och med små vikter skulle jag kunna kompensera för träningseffekten genom att öka effekten. 2008 köpte jag en Monark viktergometer och strippade och modifierade den. Jag utrustade den med en fräst klinga från Stronglight, vevarmar från Campanolo, Look pedaler, sadel från Selle  San Marco och ett tempostyre från Profile Design. Jag letade efter små vikter på nätet men hittade ingenting. En dag berättade min cykelintresserade granne Magnus som också hade byggt om en viktergometer att hans pappa hade haft ett eget företag och tillverkat rostfria brickor. Jag frågade om han hade några brickor kvar. Fulla garaget, svarade han. Då behöver vi bara en precisionsvåg att väga upp brickorna på. Det har jag också för det hade pappa och vägde upp brickorna på, sa Magnus. Då beställer jag 19 stycken 15 grams brickor, sa jag. Dagen därpå fick jag brickorna av Magnus. Jag lade på en bricka varje 4×4 pass. Varje bricka ökade effekten med 1,5 watt vid 100 RPM i kadens. Jag hade uppfunnit brickbaserad cykelträning. Jag skojar bara. Efter 19 stycken 4×4 pass plockade jag av brickorna och lade på tre hektovikter och började om. Då hade jag ökat 30 watt. Jag vill alltid få ut 100 procent av min träning. En gång ökade jag 21 watt från 271,5 watt till 297,5 watt i 4×4 intervallerna på 14 dagar.

Jag tycker att cykel och fika är lika
Jag har alltid cyklat själv, aldrig i grupp och aldrig stannat och fikat. Jag cyklade med min före detta granne Magnus några gånger och jag har cyklat med min kompis Stefan några gånger. Nu ser jag fram emot att följa med någon grupp med cyklister på långrundor med mysiga fikastopp och vara social. I slutet av sommaren 2015 flyttade jag till cykelparadiset Öland. Här kan jag cykla på bilfria vägar på den vackra Öländska landsbygden. Det är en ofattbar lyx att bo mitt i detta cykeleldorado. Jag har så många klienter som är landsvägscyklister och triatleter som säger att vi måste cykla Jerry och det ser jag verkligen fram emot men jag måste träna först. Förra sommaren cyklade jag med två av mina klienter här på Öland. Jag har länge tänkt att det skulle vara så roligt att få samla alla mina klienter som cyklar en vacker dag på Öland och ta en runda och fika i Gårdby eller på Strandnära. Det är en liten dröm som jag har. Det skulle vara så himla trevligt.

Jag har beställt en aerodynamisk kolfiberskapelse
Nu ska det bli cykling igen. I fredags beställde jag en aerodynamisk kolfiberskapelse från världens äldsta cykelfabrik i Treviglio utanför Bergamo i Italien. Jag förlorade mitt hjärta till Bianchi för länge sedan och mitt blod är celesté färgat. Tidigare i år har jag dammat av ergometern och sågat till ett plexiglas som jag har fäst på belastningsramen och monterat elektronikenheten i. Jag ser nu displayen med kadens, puls och tid mellan pinnarna på tempostyret. Om fem veckor levererar Bianchi Café & Cycles en strömlinjeformad aeroracer med skivbromsar. Det är en utpräglad aeroracer med sänkta bakstag och platt överrör som ser väldigt snabb ut. Bianchis ingenjörer har skapat den för att skära genom luften. Den heter Aria som betyder luft på italienska och den är vacker som en sommardag vid Como sjön i Lombardiet.

Nu har jag börjat cykelträna igen
Jag körde mitt första 4×4 pass på sex år på ergometern i garaget i söndags. Det var banne mig inte roligt. Jag och ergometern kom bra överens men jag blev osams med vikterna. De vägde mycket mer än jag minns eller så är jag otränad men så kan det väl inte vara? Jo, självklart är jag det. Jag fick svart på vitt på att jag är en hösäck. Titta på displayen så ser du hur otränad jag är. Jag har ett litet hjärta som bara pinkar blod. På testcykeln får jag ett kvitto på hur tränad eller otränad jag är varje pass. Nu har jag börjat med vetenskaplig och systematisk cykelträning igen. Arians motor måste trimmas. Styrketränat har jag gjort i flera år men nu måste hjärtats pumpförmåga ökas mycket på kort tid om Arian ska komma upp i höga hastigheter på de underbara öländska landsvägarna i sommar. Det får bli 4×4 på ergometern varannan dag i början tills rumpan och knäna har vant sig. Sedan blir det 4×4 minst 5-6 dagar i veckan och perioder med 4×4 14 dagar i rad för att boosta syreupptagningsförmågan. Jag kommer att styrketräna på lunchen varje dag. Jag måste öka effekten i 4×4 intervaller med 120 watt om Arians motor ska få en anständig prestanda. Det enda som kan få Bianchin att rulla snabbare är ett hjärta som kan pumpa mer blod och en ökad maximal styrka i mina sätesmuskler, lårmuskler och vadmuskler. Jag tänker i och för sig bloddopa mig med joniserat järn också. Jag kan i alla fall inte skylla på att jag inte vet hur jag ska träna eller att jag har dåliga träningsmöjligheter. Jag har världens effektivaste träningscykel i garaget. Den 5 augusti är det Kalmar Grand Prix. Jag kanske står på startlinjen där då om jag kan utveckla 300 watt i 4×4 intervaller. För att klara det måste jag öka 1,5 watt per pass och köra 80 pass på fyra månader. Jag kom precis in från garaget där jag har kört mitt andra ergometerpass på sex år med öppen garagedörr i en plusgrad. Glad Påsk alla cyklister och läsare på den här sidan!

Bianchi Aquila snabb TT cykel

Bildresultat för bianchi aquila

Bianchi Aquila CV är en aerodynamisk monocoque ram med high-modulus kolfiber och Countervail teknologi. Aquila är designad för att både skära genom vinden och dämpa vibrationer från vägbanan. Det är en hal vindbrytare i klassisk celesté färg med cool grafik som fusionerar tradition med high tech. Det är en helt ny minimalistisk och clean high end TT cykel från världens äldsta cykelfabrik för dig som ska cykla riktigt snabbt. Aquila tillverkas på reparto corse som är Bianchis tävlingsavdelning. Den här cykeln älskar flygrakor. Det är där den kommer till sin rätt. Bianchi bär det italienska kungahusets vapensköld i form av en örn på styrhuvudet. Bianchi tillverkar cyklar som är snabba som stridsflygplan. Bianchi tillverkar förresten Ducatis och Ferraris racercyklar. Aquila betyder örn på italienska. Flyg fram över asfalten på Aquila.

The motor is you
Örnen gör det möjligt för dig att ”flyga” snabbare än någonsin tidigare. Om du inte kan få upp farten på den här hojen kan du inte skylla på cykeln i alla fall. Då är det din motors effektutveckling det är fel på. Det är du som är motorn. Det är bara ett större och starkare hjärta som kan pumpa mer blod till dina muskler och en ökad maximal styrka i dina sätesmuskler, lårmuskler och vadmuskler som kan öka antalet watt du kan klämma ned i pedalerna. Det är bara bättre fungerande sätesmuskler, 4×4 intervaller och blytung styrketräning som kan trimma din motor.

Eurobike 2017 Bianchi Aquila CV TT bike - 2.jpg

Aerodynamiskt utformad temporam

Vid 45 km/h går 90 procent av pedalkraften åt till att trycka undan luften. Du behöver bara kasta ett öga på Aquila så förstår du omedelbart att den här ”flygmaskinen” är designad för att skära genom vinden. Bianchis ingenjörer har inte lämnat någonting åt slumpen. De har synat varje liten detalj på den här cykeln för att optimera dess aerodynamik för maximal speed. Bianchi säger att framgaffeln, styrhuvudet och styret är de viktigaste delarna för att minimera turbulens eftersom det är de första delarna av cykeln som möter ostörd luft. Bianchis ingenjörer började därför med cykelns front. De konstruerade ett skräddarsytt kolfiber skydd som täcker styrhuvudet och döljer frambromsen. Framifrån har Aquila ett sömlöst utseende. Aquila har liknande egenskaper som ett stridsflygplan, en lång rad aerodynamiska detaljer och en modern cockpit. Örnen har timglasformat styrhuvud som minskar luftmotståndet, gaffelkrona integrerad i styrröret för att kunna använda ett smalare styrrör, aerodynamisk integrerad styrstam och styre i ett enda stycke i kolfiber, platt överrör, aerodynamiskt sadelrör, aerodynamisk sadelstolpe i kolfiber och integrerad sadelklämma, TRP bromsar integrerade i framgaffeln och bakom vevlagerhuset samt invändig vajerdragning för att minska turbulensen. Aquila är kompatibel både med mekaniska och elektroniska grupper och utrustad med Ultegra men finns även som ramkit så att du kan bestycka den med högteknologisk utrustning från Campagnolo.

Skapad i vindtunneln
Bianchi har använt Computational Fluid Dynamics simulation software (CFD) och vindtunnel tester samt feedback från professionella tävlingscyklister för att utveckla Aquila. De har använt National Advisory Committee for Aeronautics (NACA) aerodynamiska rör profiler för att utforma rören. Många cykeltillverkare modifierar rörens form för att spara material. Det har inte Bianchi gjort. Det betyder att rören har en airfoil shape som skär genom vinden. Aquila har en rakbladsvass framgaffel med dold broms, justerbar bakgaffel så att du kan minimera avståndet mellan bakhjulet och sadelröret för att minska turbulensen, överdimensionerat vevlagerhus som gör vevpartiet styvare för att minimera flex och kraftförluster samt sänkta bakstag som gör bakgaffeln styvare vilket är snabba temporamars signum. Det här ”stridsflyget” är konstruerat för att all din muskelkraft ska hamna i bakhjulet och ”skjuta” dig framåt. Den här ”fågeln” har inga skruvar och ingen utrustning som hindrar luftflödet. Kablarna är minimalt exponerade för vinden. Tempobågen har styrändsreglage och bromshandtagen sitter på styrets yttre del i vanlig ordning. På en tempocykel bromsar du bara innan du tar kurvorna likt en roadracing förare och då håller du på styrets yttre del för att stabilisera cykeln.

Vibrationer gör dina muskler trötta
En styv ram tar upp ojämnheter i vägbanan vilket skapar vibrationer och exponerar din kropp för dem. Ju styvare ramen är desto mer vibrationer utsätts du för. Vetenskapliga studier visar att vibrationer gör dina muskler trötta och minskar din prestationsförmåga. Bianchis vindtunneltester visar att cyklisten står för 80 procent av luftmotståndet. Bianchis ingenjörer har konstruerat Aquila för att göra den så aerodynamisk som möjligt men deras huvudfokus har varit att se till att du orkar befinna dig i en aggressiv tempoställning under en längre tid eftersom det är det som minskar luftmotståndet mest. De 20 procent av luftmotståndet som cykeln står för har Bianchis konstruktörer arbetat hårt för att minska maximalt för att den effekt du utvecklar ska driva cykeln framåt istället för att trycka undan luften.

Countervail teknologi minskar vibrationerna
Den stora utmaningen för cykeltillverkare har alltid varit att konstruera en ram som är styv och responsiv utan att den tar upp ojämnheter i vägbanan och förmedlar dem i form av vibrationer till cyklistens muskler som tröttas ut. Aquila är både styv och komfortabel. Det har tidigare ansetts som en utopi. Medan andra cykeltillverkare undviker stötdämpande lösningar på sina high end cyklar därför att det minskar styvhet och prestanda har Bianchi ett hemligt vapen som heter Countervail och är Vibration Cancelling Composite Technology. Materials Sciences Corporations utvecklade ursprungligen Countervail för att eliminera vibrationer i kolfiberinstrument i överljudsflygplan. Countervail är ett viscoelastiskt resin med en speciell fiber arkitektur inbakat mellan kolfibrerna. Bianchi samarbetade med Materials Sciences Corporations för att utveckla Coutervail för cyklar. Countervail vävs in mellan kolfibrerna och dämpar vibrationer och minskar muskeluttröttningen. Countervail gör en redan styv kolfiberram styvare och bekvämare så att all kraft du trycker ned i pedalerna hamnar i bakhjulet och ojämnheterna i vägbanan inte fortplantas till din kropp. Coutervail eliminerar 80 procent av vibrationerna från vägbanan och gör därför dina muskler mindre trötta. Enligt Bianchi orkar du därför befinna dig i en mer aggressiv sittställning under längre tid och kan därför cykla snabbare. Det här är särskilt viktiga egenskaper hos en tempocykel eftersom du har en onaturlig och okomfortabel sittställning som kräver stor styrka på den. Mindre vibrationer kan vara skillnaden mellan en plats långt ned i resultatlistan och en pallplats. Ju sämre vägbeläggningen är desto mer nytta har du av Countervail teknologin. Bianchi har exklusiv rätt att använda Countervail teknologi i cykelindustrin. Bianchi Aquila är så snabb som en tempocykel kan bli. Ramen väger 1300 gram. Proffscyklisterna i Team Lotto NL – Jumbo stallet kommer att använda Aquila på tempoetapperna nästa säsong. De cyklar professionella tävlingscyklister använder är aldrig billiga. En komplett Aquila med Ultegra och Fulcrum hjul kostar 6299 euro på BianchiStore.

Bianchi Aria med skivbromsar

Bianchi Aria Disc affordable carbon disc brake aero road race bike Campagnolo Potenza

Jag vet inte vad det är men jag som är konservativ när det gäller cyklar och älskar retro cyklar i stål med runda rör har utvecklat en stor svaghet för hypermoderna aerocyklar med sänkta bakstag och platta överrör. Aerocyklar har utseende, aggresivitet och attityd. Nu finns Bianchi Aria med Campagnolo Potenza, hydrauliska skivbromsar och Fulcrum hjul. Cykeln väger 8 kilo, kostar 3790 Euro och tvärbromsar när ditt liv beror på det. Nu har min förkärlek för moderna aero cyklar blivit ännu värre. Nu vill jag ha en Bianchi Aria med skivbromsar också.

Nu blir det skivbromsar på racercyklar
I mountainbike gick man över till skivbromsar för 20 år sedan och mountainkikecyklister har aldrig saknat V-bromsarna. UCI godkände skivbromsar i cykelcross för sju år sedan och ingen som har en crosscykel vill byta tillbaka till cantileverbromsar. Hittills är det bara den ökade vikten som har hindrat skivbromsar från att slå igenom på landsvägscyklar men nu är de här för att stanna. Med skivbromsar blir din cykel säkrare. Det är välkänt att cyklister dricker kaffe men nu ska det vara skivor till kaffet också. Varför ska man ha skivbromsar? Fördelen med skivbromsar är att det är lättare att kontrollera och dosera bromskraften, bromskraften är större, bromsverkan är kraftigare på våta vägbanor, fälgen slits inte, de kräver mindre underhåll och bromsbeläggen håller lägre. Nackdelen med skivbromsar är att de är tyngre även om skillnaden är liten numera. Det finns de som menar att cykeln blir mindre aerodynamisk med skivbromsar men tillverkare av skivbromsar hävdar motsatsen. Placeringen av de traditionella fälgbromsarna framför och bakom gaffelkronan skapar turbulens. Genom att placera skivbromsarna bakom framgaffeln och framför bakstaget istället så minskar luftmotståndet. Det krävs en kraftigare framgaffel när cykeln har skivbromsar som ökar styvheten. Genom att göra gaffeln asymmetrisk kan luftmotståndet minskas ännu mer. Din landsvägsracer stannar 3 meter tidigare i vått väder med skivor och 7 meter tidigare i mycket vått väder i 40 km/h jämfört med traditionella fälgbromsar. Det kan vara skillnaden mellan liv och död.

Campagnolo Disc Brake
Väntan har varit lång men nu är Campagnolos skivbromsar äntligen här. Campagnolo har utvecklat en hydraulisk skivbroms som sätter en ny standard. Den bromsar upp till 26 procent snabbare på våt vägbana och upp till 55 procent snabbare på torr vägbana samtidigt som den kräver mindre handkraft jämfört med konkurrerande skivbromsar. Campagnolos skivbromsar behåller sin verkningsgrad vid höga temperaturer. De är även industriledande när det gäller vikten. En Potenza grupp med skivbromsar väger bara 270 gram mer än samma grupp med fälgbromsar.

Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke
Det är visserligen sant att det inte går att bromsa sig ur en uppförsbacke men i nedförsbackar är bromsar med en hög verkningsgrad en livförsäkring samtidigt som de gör dig snabbare eftersom du kan bromsa senare och dosera bromsverkan med större precision i alla väder. Det är en helt annan upplevelse att cykla på en cykel med skivbromsar.

”Och som vi alla vet, det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke!”

-Sally Santesson

Det är i nedförsbackar och regnväder du har riktigt stor nytta av pålitliga bromsar. Internationella cykelförbundet UCI har länge bromsat utvecklingen av skivbromsar. Proffscyklister har haft dispens för att prova skivbromsar sedan augusti 2015. Tom Boonen har skivbromsar på sin cykel. Han var den första proffscyklisten i historien som vann ett cykellopp på landsväg med skivbromsar på Vuelta San Juan i januari i år. Marcel Kittel vann en etapp i Dubai Tour i februari på en cykel med skivbromsar. Marcel Kittel vann fem etapper på Tour de France i år på en cykel med skivbromsar och på den andra etappen blev han den första cyklisten i historien att vinna en etapp i en grand tour med skivbromsar på cykeln.

All hell brakes loose
Många proffscyklister vill inte ha skivbromsar men de är oeniga. Ge proffscyklister skivbromsar som bara är hälften så vassa som ekrar och klingor och ”all hell brakes loose”. Det är fler proffscyklister som är emot skivbromsar än antalet proffscyklister som har provat dem. Skivbromsar är omgärdade av myter som att det är farligt med cyklar med olika bromsförmåga i en klunga, att skivorna är vassa och orsakar skärsår vid krascher, att skivorna blir glödheta vid utförskörning, får kolfiberramar att smälta och orsakar brännskador vid krascher. Det finns farhågor för att de kan orsaka krascher i klungor om en del cyklister har effektiva skivbromsar och andra har mindre effektiva fälgbromsar samt cykelbränder. Nåja, inte cykelbränder kanske. Ett av de starkaste argumenten mot skivbromsar är alltså märkligt nog att de är för bra!? Eftersom de är så mycket bättre föreslår jag att fälgbromsar förbjuds istället. När kolfiberhjulen kom och det inte gick att bromsa dem överhuvudtaget i regn var det ingen proffscyklist som sa ett knysst men skivbromsar rör upp heta känslor hos konservativa proffscyklister. Olika fälgbromsar på olika fälgmaterial med olika beläggning och struktur bromsar också olika bra men det är det heller ingen som talar om eller protesterar emot. Du lär dig snabbt att dosera bromsverkan med skivbromsar. Det är en vanesak. Skivbromsar kommer inte att orsaka fler krascher i klungor där de flesta har fälgbromsar. Det är lättare att dosera bromsverkan med en skivbroms. Det är heller ingen stor skillnad i bromsverkan mellan skivbromsar och fälgbromsar i torrt väder. Det är i vått väder skillnaden är stor. Skivorna är inte vassa och orsakar därför inte skärskador vid en eventuell krasch i en klunga. Det är mycket farligare med klingor och ekrar än bromsskivor. Vid långa utförskörningar i alperna kan skivorna självklart bli glödheta. Det är dock farligare när fälgar blir varma av fälgbromsar eftersom proffscyklister använder tubdäck som är klistrade på fälgen. När fälgen blir varm smälter limmet och då kan däcket kavla av i en nedförslöpa i över 100 kilometer i timmen.

Testerna med skivbromsar fortsätter 2018
UCI har bestämt att testerna med skivbromsar i proffsklungan ska få fortsätta även ett fjärde år 2018. Ett argument emot skivbromsar är att alla cykeltillverkare inte har cyklar med skivbromsar och därför kan inte alla World Tour lag gå över till cyklar med skivbromsar. Cykelindustrin vill övergå till skivbromsar på racercyklar. När väl skivbromsar blir godkända av UCI kommer bytet från fälgbromsar till skivbromsar att gå snabbt i proffslagen av praktiska skäl. Det skulle vara väldigt opraktiskt för proffslagens mekaniker om inte alla hjul skulle gå att använda till alla cyklisters cyklar. Tillverkare av skivbromsar har redan kommit överens om en standard för bromsskivorna så därför kommer det att fortsätta att fungera med neutrala servicebilar på cykeltävlingar. Nu är cyklister oense om deras cyklar ska ha skivbromsar eller inte men om några år kommer de att skratta åt att de var emot skivbromsar och då kommer ingen att sakna caliperbromsarna.

Den snabbaste cykeln har inte skivbromsar
Mountainbikes och crosscyklar har skivbromsar men de cyklar som man cyklar snabbast på och som man cyklar på bland bilar ska inte ha skivbromsar? Det är inte vettigt. Det finns de som inte vill ha skivbromsar för att de är tyngre. Vi behöver inte lättare cyklar, mer aerodynamiska cyklar eller cyklar med fler växlar. Vi behöver säkrare cyklar. Det finns de som menar att det bara är två innovationer som har tillfört racercykeln något nytt av värde de senaste 30 åren och att det är Look pedaler och Ergopower växelreglage och att resten av innovationerna är tveksamma. I så fall är det dags att tillföra racercykeln något mer nytt av värde och det är skivbromsar. En del tycker inte att skivbromsar är estetiskt tilltalande på racercyklar. Smaken är som baken men det är helt ointressant i det här fallet därför att skivbromsar ökar säkerheten och säkerheten går alltid före allt annat. Om du frågar mig så tycker jag att fälgbromsar förfular en vacker racercykel och att skivbromsar gör cykeln mer clean, estetisk och vacker. Om du frågar kvinnliga cyklister så uppskattar de skivbromsar eftersom de har mindre händer och mindre styrka och hydrauliska bromsar inte kräver lika mycket handkraft. Det räcker med ett finger för att bromsa. Har du en gång bromsat med skivbromsar vill du inte bromsa med fälgbromsar något mer. Fälgbromsar är rena leksakerna och föråldrad teknik som borde förbjudas på grund av bristande bromsförmåga i vått väglag, vid utförskörning i höga hastigheter, speciellt i kombination med kolfiberfälgar och tubdäck.

Jag vill ha skivbromsar
Skivbromsar är bättre. Den som påstår något annat har aldrig cyklat på en cykel med hydrauliska skivbromsar. Det finns en anledning till att inga andra snabbgående fordon har fälgbromsar. Jag har aldrig cyklat i berg men om jag skulle susa utför serpentinvägar i alperna i 130 kilometer i timmen när det hällregnar skulle jag hellre ha skivbromsar på min cykel än fälgbromsar. Jag vill även ha skivbromsar nästa gång en bilist sätter mitt liv på spel genom att köra ut precis framför mig i en korsning därför att han eller hon inte ser mig eller tror att jag håller 5 kilometer i timmen. Case closed.

Ten ways to become a faster cyclist

Fabian Cancellara Tour de Suisse Stage1

Ten ways to become a faster cyclist

1. Get your glutes working
2. Let a professional massage therapist remove trigger points and tension from your glutes
3. Do activation drills for your glutes daily before training
4. Let a professional massage therapist clean your quads and calves from waste products
5. Spray your skin with magnesium oil daily
6. Do 4×4 intervals on a Monark weight ergometer 5-6 times a week
7. Increase the effect or watt by 0,5 percent each workout
8. Do heavy Rear Foot Elevated Split Squats 4×3-5 reps in the gym three times a week
9. Sleep 9 hours each night
10. Buy a Bianchi

Bianchi Aria är oemotståndlig

Bianchi Aria - Black Colourway

Jag började titta efter en ny cykel i början av sommaren. Det finns bara ett tänkbart cykelmärke för mig. Det är det Edoardo Bianchi grundade på Via Nirone 7 i modets och designens egen hemstad Milano en vårdag 1885. Jag förlorade mitt hjärta till Bianchi för länge sedan. Mitt blod är celestéfärgat. Det finns många cykelmärken men det finns bara ett som är äldst. Det finns många italienska cykelmärken men det finns bara ett som har varit kunglig hovleverantör. Jag har det italienska kungahusets vapensköld som sitter på Bianchis styrhuvud tatuerad på min axel. Jag skojar bara, om tatueringen alltså, det andra är blodigt allvar. Det hamnar ingenting annat mellan benen på mig än en Bianchi.

 

En Aria stod på Bianchi fabriken och väntade på mig
Jag hade bestämt mig för en Oltre XR1 när jag fick syn på Aria som Bianchi släppte i juni. Jag kunde inte hålla mig. Jag kontaktade BianchiStore i Tyskland och frågade när de kunde leverera en Aria. Först sa de att Bianchi inte börjar tillverka Aria förrän i september och att jag inte kunde få cykeln förrän i höst. Sedan kontaktade de mig igen och sa att de hade glada nyheter. Det visade sig att Bianchi redan hade tillverkat en liten förserie av Aria och BianchiStore hade reserverat en Aria på Bianchi fabriken i Bergamo till mig.

 

Skapad i vindtunneln
Aria betyder luft på italienska och den här cykeln är skapad för att skära genom luften som ett stridsflygplan så att jag kan flyga fram över asfalten med minsta möjliga motstånd. Aria är en mer utpräglad aerocykel än Bianchis flaggskepp Oltre men den har samma DNA. Aria är konstruerad i vindtunneln men dess design är även präglad av ett långt samarbete med professionella tävlingscyklister. Aria har alla egenskaper du förväntar dig av en aerocykel. Den har en beprövad aerodynamisk konstruktion. Framgaffeln är aerodynamiskt utformad, gaffelkronan är integrerad i styrröret för att minska turbulensen och styrhuvudet är timglasformat för att minska luftmotståndet. Sadelröret är aerodynamiskt utformat och utskuret runt bakhjulet och de sänkta bakstagen ansluter till sadelröret en bit under överröret och gör bakgaffeln styvare och ger Aria attityd. Överröret är platt, sadelstolpen är aerodynamiskt utformad och sadelklämman integrerad i sadelstolpen. Vevlagerhuset är överdimensionerat och styvt. Vajerdragningen är invändig. Aria har alla de egenskaper som är karaktäristiska för en aerocykel. Det passar perfekt här på den här platta och blåsiga ön. Ramen väger 1100 gram i storlek 55 cm vilket inte är superlätt men verkligen inte tungt för att vara en aero ram. Jag behöver ingen superlätt bergscykel som Specialissima på den här ön precis där den högsta punkten är 55 meter över havet.

Presentazione nuova Bianchi Aria @bianchibenelux @bianchimilano #ciclisport2000 #bianchi #bianchiaria #presentazione #bianchidealer #cyclinglife #cyclingstore #bicidacorsa #ciclismo #passioneceleste #edoardobianchi #cyclingshot #passioneinfinita

Aria eller Oltre XR3?
Jag slets mellan min drömcykel Oltre och den fräna nykomlingen i Bianchifamiljen, Aria. Oltre har varit min drömcykel sedan den kom 2010 men Aria är oemotståndlig. Aria är inte lika komfortabel som Oltre XR3 som har vibrationsdämpande Countervail teknologi men den är lika styv och responsiv som cyklarna i Oltre serien och reagerar omedelbart på den kraft jag trampar ned pedalerna med. Det enda Aria saknar är Countervail teknologi men jag ska bara cykla korta sträckor och då spelar det mindre roll. Arias geometri är inte särskilt avslappnad utan tvärtom väldigt aggressiv. Aria är en snabb performance cykel som gör vilken sprinter som helst lycklig. Efter nästan tre veckors betänketid bestämde jag mig för Oltre XR3 och tackade nej till den Aria som stod på Bianchi fabriken och väntande på att bli trampad av mig. Jag ville ha 2018 års Campagnolo Potenza grupp på den och eftersom jag var övertygad om att den skulle bli uppgraderad till ett Ultra-Torque vevparti som gör vevpartiet styvare och starkare precis som de finaste Campagnolo grupperna har. En italiensk skönhet ska självklart ha italienska komponenter. Aria är bestyckad med en nyutvecklad och återlanserad Campagnolo Centaur grupp som är gruppen snäppet under Potenza. Centaur har blivit uppgraderad med ett Ultra-Torque vevparti. Det är den första av Campagnolos aluminum grupper som har fått ett Ultra-Torque vevparti. Den Oltre XR3 som jag kunde ha fått levererad under sommaren är utrustad med 2017 års Potenza grupp och den har inte Ultra-Torque vevparti så därför beställde jag ingen cykel utan bestämde mig för att vänta.

Bianchi på Kalmar Grand Prix
Varje gång jag tittade på en bild på Aria fick jag fjärilar i magen och blev osäker på om jag hade valt rätt. Jag gick och önskade mig att Bianchi skulle komma och visa Aria och Oltre XR3 på Larmtorget under Kalmar Grand Prix i början av augusti så att jag skulle kunna titta på dem på närmare håll och jämföra dem. Det gjorde de men när jag stod där på Larmtorget både på fredag och lördag kväll och inte kunde bestämma mig för vilken cykel jag skulle ha önskade jag att de inte hade tagit med Aria för den är dödsläcker. Jag kan inte sluta titta på den. Den är styv, responsiv, cool, sticker ut och har attityd. Den är modern, snabb och stentuff. Det är den aggressivaste racercykel Bianchi någonsin har tillverkat. Aria är ett vasst vapen på cykeltävlingar.

For speed lovers⚡️⚡️⚡️ #bianchi #bianchiaria #passioneceleste #bianchibenelux #bianchirepartocorse #bianchibikes #bianchiusa #bianchimilano #bianchiworld #bianchiexperience #bianchistorearese

Så ska en Bianchi se ut
”Så ska en Bianchi se ut” skrev min före detta granne Magnus som gillar aerocyklar när jag mejlade en bild på Aria till honom. Nu finns Aria med mattsvart lackering också. Ja, jag vet att en Ferrari är röd och en Bianchi Celesté men jag är väldigt svag för mattsvarta stealth aktiga cyklar men de måste naturligtvis även ha en touch av celesté. Bianchi tillverkar förresten Ferraris racercyklar och visade dem i sin monter på Eurobike för ett par veckor sedan. Centaur har ett kompaktvevparti med klingor med 50 och 34 tänder. Det har jag på min nuvarande Bianchi och det passar mig perfekt. Det finns alltid en utväxling som passar för 100 RPM i kadens oavsett vägbanans lutning, rullmotstånd och vindförhållanden. Jag sväljer min manliga stolthet och erkänner att ett kompaktvevparti är perfekt för mig, i alla fall nu. Potenza gruppen som Oltre XR3 är bestyckad med har 52/36 vilket inte passar mig lika bra. BianchiStore säljer Aria för 2599 euro och Oltre XR3 för 3649 euro.

Bildresultat för bianchi muro di Sormano

Italienska hjul
Nu har jag ångrat mig. Jag älskar Aria. Jag kan bara inte släppa den. Det är bättre att jag uppgraderar hjulen på Aria än att jag köper den dyrare Oltre XR3. En italiensk cykel med italienska komponenter ska självklart ha italienska hjul. Ett par Campagnolo Bora Ultra 35 millimeters hjul skulle vara en komplimang. Jag är tveksam till högprofilhjul eftersom jag ska cykla på solens och vindarnas ö. Jag är rädd att vinden tar tag i fälgarna och kastar mig i diket. Öland är Sveriges plattaste landskap. Det finns ingen cykling för mig som är bergsget här men jag satsar på rekordet uppför backen i Stora Rör nästa år och då får hjulen inte vara för tunga. Backen i stora rör är Ölands Cima Coppi. Det vill säga den högsta punkten i cykelloppet. Det är en lång stigning från hamnen i Stora Rör upp till väg 136 som är 1,68 kilometer lång och där uppe på landborgskanten på toppen av backen i Stora Rör är höjden svindlande, troligtvis mer än 50 m.ö.h eftersom det inte ligger långt ifrån Ölands högsta punkt Höghäll 55 m.ö.h. Ja, jag skojar naturligtvis. Nästa år ska vi skriva de nio snabbaste tiderna uppför Stora Rörs backen med vit färg på asfalten precis som man har gjort i Il Muro di Sormano i Como provinsen i Italien och mitt namn och min tid ska stå längst ned ovanför årtalet 2018 med celesté färg. Il Muro di Sormano ingick i Lombardiet runt 1960-1962 för att göra tävlingen mer utmanande eftersom Vincenzo Torriani tyckte att bansträckningen var för lätt. Stigningen har blivit legendarisk för sin tuffhet och har tvingat många stora mästare att kliva av sin cykel och fortsätta till fots. Nu har jag ingen press på mig alls att träna i vinter eller hur?

Nu kan Asta växla sin racercykel

I torsdags skrev mamma Anna SMS till mig:

”Du! Asta ville så gärna att du skulle komma hit idag. Gissa vad hon lärt sej? Hon kan växla!!! Nåt hon verkligen vill visa DEJ. Så jäkla nöjd hon var!! Ring Jerry! Du måste ringa Jerry och så måste han komma hit! Sa att du jobbade. Hon skulle bli väldigt glad om ni kommer”.

”Åhh, jag kan inte komma imorgon för jag jobbar men på söndag kan vi komma”, skrev jag tillbaka.

En himla cykelsugen liten tjej
I söndags klockan 12:59 ringde Asta till mig:

-Var är du Jerry?, undrade Asta.

-Jag är hemma, svarade jag.

-Du skulle ju komma klockan ett!, sa Asta bestämt.

-Det blir svårt det, svarade jag.

-Varför det, undrade Asta.

-För att klockan är en minut i ett och det tar 20 minuter att åka hem till dig men jag kommer snart, svarade jag.

-Kan du ta med cykelpumpen?, undrade Asta.

-Jag tar med pumpen och mammas racercykel, svarade jag.

-Vill du cykla med mig?, undrade Asta.

-Det regnar och blåser här på Öland, sa jag.

-Inte hos oss, sa Asta.

-Det duggrenar, sa mamma Anna i bakgrunden.

-Vi får nog cykla en annan dag när det inte regnar, sa jag.

Asta blev jättebesviken för hon var så himla cykelsugen och ville visa mig att hon minsann kan växla nu. Jag packade därför ned mina cykelkläder, cykelskor, cykelglasögon och min hjälm. Asta hoppade högt av glädje när jag kom hem till henne. Det duggregnade tyvärr men jag förstod att den här lilla cykelsugna tjejen skulle bli så himla besviken om hon inte fick cykla så jag sa åt henne att ta på sig sina cykelkläder och så bytte jag också om till cykelkläder.

Regncykling i Läckeby
Jag lånade mamma Annas mattsvarta Bianchi. Mamma Anna tipsade om en Landsväg som nästan börjar vid familjen Larssons husknut så vi bestämde oss för att cykla den vägen. Vi satte oss på cyklarna, trampade iväg och styrde ut på landet. Asta berättade att hon var så glad att någon äntligen kom och cyklade med henne för hon hade varit så sugen på att cykla.

-Ser du att jag kan växla, frågade Asta entusiastiskt.

-Ja, vad duktig du är, svarade jag.

Det var en smal landsväg som slingrade sig genom bondbygd men fina omgivningar. Vi blev snabbt blöta av regnet. Vi mötte två traktorer och den första hade en plog bakpå som nästan tog upp hela vägens bredd men traktorförarna hade den stora vänligheten att stanna så att Asta kunde kliva av sin cykel och leda den förbi den första traktorn, den andra traktorn kunde Asta cykla förbi. Vi cyklade Läckeby-Lilla Vångerslät-Blomkulle-Maltorp-Nyhem-Solbacka och vände där. Vi såg en jättefin vit häst på vänster sida av vägen strax innan vi vände i Solbacka. Det var en fin cykeltur på landet i Läckeby och cykelsällskapet var av finaste sort. Det var bara cykelvädret som inte var fint.

8,7 kilometer i regn
När Asta och jag hade cyklat halva vägen tillbaka hem tilltog regnet. Det började att regna ganska mycket men vi var redan väldigt blöta.

-Vad synd att det ska regna när du är så cykelsugen, sa jag.

-Det går ju bra att cykla ändå, svarade Asta och såg lycklig ut.

Jag tänkte att jag skulle ha tagit en bild på Asta bredvid Maltorp skylten så himla mallig som hon var över att hon äntligen kunde hålla sina små händer på växelreglagen, växla och släppa sin ena hand från styret. Asta tyckte att vägen tillbaka var lång och funderade på om vi hade cyklat fel.

-Har vi glömt att att ta av någonstans, undrade Asta.

-Nej då, vi är snart framme vid vägen där du bor, svarade jag.

-Men jag vill cykla mer!, sa Asta.

-Du blir både genomblöt och kall, sa jag.

-Det gör inget för jag ska bada bastu när jag kommer hem, svarade Asta.

Asta ska basta och därmed basta. Hon är makalös den där ungen, tänkte jag. Så vi tog en tur runt Läckeby också fastän vi redan hade cyklat 7,4 kilometer i regn och var genomblöta. Vi cyklade totalt 8,7 kilometer. Vi brukar cykla två mil när vi cyklar på Öland när det är torrt och fint väder. Asta var genomblöt när hon kom hem och jag också. Asta hade snickrat en liten pall av brädor som blev över när hennes morfar byggde en klätterställning med armgång till henne så att hon kan träna inför Gladiatorerna som hon ska vara med i när hon blir stor. Jag lånade pallen och ställde Astas cykel mot den och spolade först av Astas cykel och sedan mamma Annas. Pappa Stefan kokade risgrynsgröt till oss som värmde fint i magen. När vi åkte hem var Asta trött, jättetrött och ville bara sova. Jag tänkte att hon kommer att sova gott inatt den lilla tappra cykeltjejen.

Asta var med på Swimrun
Asta har förresten börjat med triathlon också. Hon var med på Kalmar Sims´s Tri4Fun den 12 augusti. Tyvärr är hon för liten för att få cykla som är hennes starkaste gren. Det får hon göra när hon är 10 år. Det var swimrun tävling som gällde för 7-9 åriga tjejer. Det var första gången Asta tävlade i swimrun. Hon tävlade mot flickor som var 8 och 9 år trots att hon bara är 7 år. De simmade 50 meter och sprang 1 kilometer. Asta tyckte att det var jobbigt med alla ben som var i vägen när hon skulle simma fort. Hon hade dessutom ont i en häl och sprang inte så fort som hon brukar men hon var jätteduktig och placerade sig på femte plats med tiden 09:10 bland tio deltagare i sin första triathlon tävling. De fyra som var före henne var 9 år. Asta tyckte att det var jättekul. Nu har hon kommit in på Kalmar Sim´s simskola också och ska lära sig att crawla i vinter så att hon ska kunna simma ännu fortare på swimrun tävlingen nästa år. Jag tipsade henne om att simma först nästa år så att hon slipper alla ben som var i vägen i år. Det är självklart att Asta ska bli triatlet. Alla är ju triatleter i Kalmar. Triathlon är ju Kalmars nationalsport. Asta simmar snabbt. Hon har vunnit Kalmar Grand Prix Kids på cykel två år i rad. Hon vann överlägset i år över både pojkar och flickor i klassen 6-8 år, 1700 meter. Hon var tvåa av 198 flickor och en hårsmån från att vinna i Kalvinknatet i klassen Flickor Årskurs 1, 1400 meter. Hon sprang väldigt otaktiskt och ledde hela loppet och förlorade på mållinjen och fick samma tid som segraren. 06:19. Vänta bara tills hon kan crawla också och fyller 10 år och får cykla.

Cykeltalangen Asta Larsson vann Kalmar Grand Prix Kids i år igen

Klockan var mycket. Mer än jag hade planerat att den skulle vara vid den här tiden. Det såg mörkt ut på himlen. Jag justerade växelhandtagen på Astas tävlingscykel. Det var bara av kosmetisk anledning eftersom hennes händer är lite för små för att hon ska kunna använda växlarna än. Det ska vara stil på cyklister, deras cyklar, kläder och utrustning. Det är en del av sporten. Styrlindan fick en ny tejp i ändarna på styret. Sedan pumpade jag de små däcken till 6,3 kilos tryck. Jag avslutade med att lägga en droppe olja på varje kedjelänk. Jag funderade på om jag skulle skruva bort flaskstället för att lätta cykeln lite men tänkte att det är nog lite för extremt så det struntade jag i. Medan jag förberedde Astas cykel tornade det upp sig mörka moln över Kalmarsund och det började komma regndroppar. Jag stoppade den lilla vita Bianchi cykeln i bagageutrymmet på min bil och vi satte kurs mot Kvarnholmen. Klockan var 17:13. Asta skulle anlända till startplatsen 17:30. Loppet skulle börja 18:30.

Astas mekaniker var sen
Mamma Anna ringde och sa Asta var orolig för att hennes mekaniker var sen med att leverera hennes cykel när jag hade 100 meter kvar till Larmtorget. Där stod en laddad och förväntansfull sjuåring med överdragskläderna på och undrade om jag skulle komma försent med hennes racercykel. Jag torkade av överflödig olja från kedjan på Astas italienska cykel. Bianchi var här. Jag gick till deras monter. Där stod den, Aria som jag är så förtjust i och Oltre XR3 som jag nästan har bestämt mig för samt Oltre XR4 som är en drömcykel. Vilka cyklar! Några kom fram och beundrade Astas cykel och sa att de inte visste att det fanns så små racercyklar och andra sa att så små racercyklar är ovanliga och att man inte ser dem så ofta.

Vi valde en tung växel
Jag sa till Asta att jag ville att hon skulle prova tyngre växlar. Jag lade i tyngre och tyngre växlar och lät Asta prova att trampa med dem. Det slutade med att vi valde den näst tyngsta växeln. Asta kör single speed precis som bancyklister eftersom hon inte kan växla än. Det går trögt innan hon får upp farten men när hon väl har fått upp farten går det desto fortare. Banan var platt och kort men jag var lite orolig ändå. Jag brukar aldrig vara det men tänk om vi har valt en för tung växel så att hon blir trött i benen. Asta skulle cykla i den första gruppen med killar och tjejer som är sex, sju och åtta år. Det slutade regna och det torkade snabbt upp på Kalmars pavé lagom till starten. Asta tog av sig överdragskläderna. Hon hade den lilla svarta cykeltröjan och de små svarta cykelbyxorna på sig som jag har köpt till henne. Hon satte på sig sin hjälm, sina solglasögon och sina cykelhandskar. Hon var lite otålig. Snart blir det åka av på de här kullerstenarna. Då ska jag visa vem som är snabbast av alla sexåriga, sjuåriga och åttaåriga killar och tjejer! Kan vi inte börja nu!

Vår taktik höll
Asta sa att hon ville bromsa i kurvorna. Jag sa åt henne att bromsa så lite som möjligt i kurvorna och att inte gå ifrån de andra förrän efter den sista kurvan. Asta ställde sig på startlinjen. Jag tänkte att bara hon inte är för försiktig och tittar för mycket på de andra cyklisterna. Asta är så himla ödmjuk och ibland får jag för mig att hon tycker att det är lite ofint att cykla ifrån de andra. Jag gick och ställde mig i den sista kurvan för att kunna peppa henne om det skulle behövas. Jag såg Asta komma ut ur den näst sista kurvan långt borta på den näst sista raksträckan tillsammans med två andra cyklister och blev lättad. Jag hade inte lagt i en för tung växel åt henne. Hon såg självsäker ut. När hon cyklade förbi mig genom den sista kurvan skrek jag: ”Heja Asta du kan cykla fortare!” Bilden ovan är tagen i utgången av den kurvan. Då öste hon på för fullt upp mot målet på Larmtorget. De två andra cyklisterna lämnade hon långt efter sig. Asta var överlägsen. Hon rullade först över mållinjen. Klicka här för att titta på filmen när Asta går i mål. Jag andades ut lättad. Vi hade inte valt för tung växel. Hon är stark i benen den flickan. Cykeltalangen Asta Larsson vann Kalmar Grand Prix i år igen precis som hon hade planerat och i år gjorde hon det på en riktig racercykel från Bianchi. Hon sa efteråt att hon visste att hon skulle vinna när hon gick in i den sista kurvan tillsammans med de två andra cyklisterna. Självförtroendet är det i alla fall inget fel på.

Aria eller Oltre?
Efter Astas tävling stod jag och tittade på och jämförde Aria, Oltre XR3 och Oltre XR4 i Bianchis monter. Min klient Martin undrade vilken av cyklarna jag jag vill ha. Jag blev först så förtjust i Aria, den har så mycket attityd men jag har bestämt mig för Oltre XR3 för Oltre har alltid varit en drömcykel men det är Oltre XR4 som jag helst vill ha svarade jag. Vi gick till Ernesto´s som är en italiensk restaurang som drivs av en italienare från Napoli och åt italiensk cykelmat. Sedan tittade vi på avslutningen av elittävlingens varvlopp. Efter elittävlingen stod jag och beundrade cyklarna i Bianchis utställningstält igen. Jag har ju celestéfärgat blod sa jag till min klient Fredrik. Jag har förstått det sa han. Publiken gick hem. John Nilsson på Bianchi plockade in cyklarna. Vi lämnade Bianchi. Jag vände mig om och läste på tältets tak, Passione celesté står det på det. Den himmelsfärgade passionen.

Som en berättelse ur Buster
Min vän Staffan skrev att han tyckte att den här berättelsen var fantastisk, precis som i Buster. Den tidningen läste jag jämt när jag var en liten pojke. Det var alltid lika spännande. Det är alltid lika spännande när Asta tävlar på cykel också. Skillnaden är att den här historien om en sjuårig tjej som snart fyller åtta från Läckeby i Småland som älskar att tävla på cykel är från verkligheten en fredag kväll i augusti i Kalmar innerstad. En fredag kväll när den är som bäst om du frågar Asta Larsson som har en medalj runt halsen och tycker att fredagsmys inte blir bättre än så här.