Hur kunde Therese Johaug vinna 10000 meter på norska mästerskapen?

Therese Johaug vann norska mästerskapen på 10000 meter och förvånar en hel värld. Hon sprang på tiden 32:20:87. Therese slog Gunhild Halle Haugens 19 år gamla mästerskapsrekord med 4 sekunder och var bara 30 sekunder från VM-kval gränsen. Therese är den femte snabbaste norskan genom alla tider på distansen. Ändå är hennes tid bara den 69:e bästa i världen i år. Jag vill bara nämna det för att du ska få ett perspektiv på Thereses prestation. Thereses tid är 2:07 sämre än Ingrid Kristiansens norska rekord och ändå vinner hon med 2:27. Nivån på hennes konkurrenter är direkt dålig. Tvåan är 4:34 efter det norska rekordet. Hur kan en skidåkare slå Norges bästa löpare? En sak är i varje fall klar och det är att Therese inte vann på grund av läppsalva som en del mindre insatta människor tror. Hon har sprungit lopp tidigare men det är 11 år sedan hon sprang på bana och när man springer terränglopp är det svårare att jämföra tider. Nu sprang Therese på bana och då blev det uppenbart att hon kan springa fort. Det blev också tydligt att Norge är ett skidland och inte ett friidrottsland. Halva startfältet drog sig ur när de hörde att Therese skulle vara med för de förstod att de skulle få utstå hård kritik om Therese skulle vinna. Hårdast var kritiken från forna löparstjärnan Ingrid Kristiansen. Thereses seger säger mer om hennes konkurrenter än om henne.

Om du är uthållig kan du springa fort
Det är ingenting anmärkningsvärt med Thereses prestation. Hon tillhör världseliten i en uthållighetssport. En stor del av Thereses träning består av löpning. Hennes muskler och hjärta vet inte om hon åker skidor eller springer. Thereses muskler kan bara utveckla kraft och hennes hjärta kan bara pumpa blod till hennes arbetande muskler. Therese väger 46 kilo, har en hög maximal styrka och en hög maximal syreupptagningsförmåga. Hon är lätt, stark och har ett stort hjärta som kan pumpa mycket blod och därför kan hon springa fort. Om du är uthållig i en sport är du uthållig även i andra sporter. För att kunna springa fort krävs fungerande sätesmuskler och höftböjarmuskler men löpning är inte tekniskt svårt. Löpning är ett av kroppens åtta primära rörelsemönster. Löpning är ett medfött rörelsemönster hos alla människor. Alla föds med ett perfekt löpsteg som de förlorar när de blir dysfunktionella.


Om du är uthållig kan du cykla fort

Svenska skidskyttelandslaget cykeltränar mycket på sommaren. I juli 2006 cyklade Svenska skidskyttelandslaget uppför Alpe d´ Huez som är en brant stigning i alperna som ofta är med på Tour de France. De cyklade en sträcka på 16 kilometer varav 13 kilometer är brant stigning. Snabbast var Mattias Nilsson med tiden 46:21 vilket är en jättebra tid. Roberto Vacchi blev inte förvånad och inte jag heller. Två år tidigare den 21 juli på den 16:e etappen i Tour de France 2004 körde man bergstempo från Bourg d´Oisans till Alpe d´Huez 15,5 kilometer. En dopad Lance Armstrong vann på 39:41. Wolfgang Pichlers skidskyttar har en hög maximal styrka och en hög syreupptagningsförmåga och cykel är inte någon tekniskt svår sport och därför kan de cykla snabbt uppför.

Löpare ska inte åka skidor
Det är mycket svårare för en 10000 meters löpare att vinna norska mästerskapen på 10 kilometer i klassisk stil på längdskidor än för en längdskidåkare att vinna norska mästerskapen på 10000 meter i banlöpning eftersom längdskidåkning är en tekniskt svår sport. Löpare tränar inte på skidor, inte än i alla fall men Svenska friidrottslandslaget kommer att börja med det om Karin Torneklint får som hon vill. Karin tror att Therese blir skadad om hon springer. Therese sprang inte i spikskor. Det belastar vadmusklerna mycket mer att springa i spikskor och landa på framfoten. Hälsenorna blir dock inte överbelastade, det är vadmusklerna som kan bli överbelastade om man inte är tillräckligt stark i fötter och underben men smärtan uppstår i hälsenan. Karin Torneklint tror att längdskidåkning skulle kunna vara en bra alternativ träning för löpare men löpare ska inte hålla på med alternativ träning. Löpare behöver en kropp som fungerar och ska intervallträna och styrketräna. Löpare blir inte bättre av att åka skidor.

Är det löpning som är Thereses, Ebbas och Fridas hemlighet?
Svenska skidlandslagets tidigare förbundskapten Rikard Grip tror också att Therese kan bli skadad av att springa. Skidåkare blir inte skadade för att de springer på bana istället för i skogen. Förbundskaptenerna i Sveriges två viktigaste landslag har ingen aning om vad som orsakar överbelastningsskador och de tror att man blir skadad av att springa. Det är ingen någonsin som har fått en överbelastningsskada av att springa. Det är däremot många som har fått överbelastningsskador av att springa med dysfunktionella sätesmuskler. Det är inte löpningen som orsakar överbelastningsskador utan hämmade muskler. Uthållighetsidrottare får inte överbelastningsskador av yttre faktorer utan av inre. Hur ska Karin och Rikard kunna prestationsutveckla våra friidrottare och skidåkare om de inte förstår att en fungerande kropp ökar idrottarnas prestationsförmåga och gör dem immuna mot skador? Om det är någon som vet att Therese löptränar så är det väl Rikard? Springer inte Svenska skidlandslaget? Det gör i alla fall Ebba och Frida. Åker de andra skidåkarna bara rullskidor och lufsar med stavar i uppförsbackar? Ebba och Frida har också tävlat i friidrott. Ebba sprang 3000 meter i Junior-EM i Eskilstuna 2015 och Frida sprang 3000 meter i ungdoms-EM i Tblisi 2016. Är det för att Therese, Ebba och Frida löptränar sommartid som de presterar så bra i skidspåret?

Kenyanska löpare springer fort för de har ingen iPad
Varför är norska löpare så dåliga? För några år sedan gjordes en forskningsstudie där man försökte ta reda på varför Kenyanska löpare är så bra. Den enda fysiologiska skillnad forskarna kunde hitta vara att Kenyanska löpare har smalare underben men eftersom löpning sker i låg hastighet påverkar inte underbenens frontalyta löphastigheten. När jag stod och tittade på Kalmarmilen 2016 kom Mustafa Mohammed och två löpare till med ursprung i Eritrea och Etiopien i täten långt före de andra. Alla tre hade ett fint löpsteg och jag hörde inte när de satte ned sina fötter på kullerstenen. De fick all fart med sig i varje steg. När de andra löparna kom smattrade det i kullerstenen. De bromsade sin fart i varje steg. Jag såg tydligt på deras rörelsemönster att de inte kunde utveckla tillräcklig kraft när de böjde och sträckte i höftleden. Om forskarna istället hade mätt den neuromuskulära aktiveringen av sätesmusklerna hade de hittat orsaken till att Kenyanerna springer snabbare än västerländska löpare. Kenyanska löpare har ingen MacBook Air, ingen iPad och ingen iPhone. De åker inte tunnelbana, spårvagn eller buss till skolan. De har fungerande sätesmuskler och höftböjarmuskler och kan böja och sträcka i höftleden med kraft. När dessa muskler blir hämmade kompenserar lårmuskler och vadmuskler och blir överbelastade. När löpare sitter hämmas deras sätesmuskler. Först får de tunga ben, ett dåligt löpsteg och nedsatt prestationsförmåga och sedan får de ont. Då blir de rekommenderade att stretcha, rehabträna och gå på löpskola. När de rehabtränar styrketränar de kompenserande muskler eftersom det inte går att träna muskler som inte fungerar. När jag rehabiliterade en friidrottstjej som heter Erika Lindeblad som springer 3000 meter hinder genom att behandla och aktivera hennes sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler fick hon ett mycket bättre löpsteg och sprang 20 sekunder snabbare per kilometer trots att hon inte hade tränat på två månader. Jag rehabiliterade henne utan löpskola, stretching, core träning, stabiliseringsträning, ultraljud, laser, stötvåg, nålar, ström och rehabträning. Om löpare dessutom styrketränar sätesmuskler och höftböjarmuskler kan de självklart springa ännu snabbare. Kenyanska löpare lever närmare sin ursprungsmiljö med mindre sittande. Norska löpare sitter hela tiden utom när de springer med en kropp som inte fungerar.

Vad ska vi dra för slutsatser av Thereses prestation?
Om din kropp fungerar och du är uthållig i en sport är du uthållig även i andra sporter. Om du är skidåkare i världseliten kan du springa fort. Norska löpare har dysfunktionella sätesmuskler därför att de sitter för mycket och kan därför inte slå Ingrid Kristiansens norska rekord. Norge behöver göra en satsning på långdistanslöpning där de har så fina traditioner och då tänker jag såklart på Grete Waitz som skrev idrottshistoria när hon banade väg för långdistanslöpning för kvinnor. Norrmännen måste börja med att prestationsoptimera löparnas kroppar genom att aktivera hämmade sätesmuskler och höftböjarmuskler. Uthållighetsprestationer handlar om maximal styrka per kilo kroppsvikt, maximal syreupptagningsförmåga per kilo kroppsvikt och effektutveckling per kilo kroppsvikt. Idag är skidåkare bättre tränade än löpare därför att de tar sin styrketräning på allvar för att skidåkningen har utvecklats från en ren uthållighetssport till en power-uthållighetssport. Norska löpare bör styrketräna för att öka sin maximala styrka i framåtdrivande muskler. När en uthållighetsidrottare har fulländat sin teknik i sin sport är det bara starkare muskler och ett större och starkare hjärta som kan pumpa mer blod som kan göra honom eller henne uthålligare. Therese Johaug är en multiatlet i uthållighetssporter. Thereses konkurrenter är smartare än resten av världen för de förstod att Therese skulle springa snabbare än dem.

De 25 största myterna om uthållighetsträning

Det finns träningsmyter som så många har trott på under så lång tid att de har blivit vedertagen sanning trots att de är falska. De är många och det går inte att ta död på en enda av dem. De recyclas i tidningar och böcker. De återanvänds vid föreläsningar, seminarier och utbildningar. De återbrukas av gurus, idoler och ”träningsexperter”. De får nytt liv på bloggar, forum och i sociala medier. De hålls vid liv av uthållighetsidrottare och tränare. De flesta kan inte ens skilja på konditionsträning och styrketräning. De vet framförallt inte vilken träning som varken förbättrar konditionen eller ökar styrkan. Större delen av den träning de flesta motionärer och uthållighetsidrottare ägnar sig åt idag ger ingen träningseffekt överhuvudtaget. Den bygger på antaganden och felaktiga slutsatser på 60-talet. I den här artikeln går jag igenom de 25 största myterna om uthållighetsträning. Vetenskapen har motbevisat dessa myter för länge sedan men de kommer troligtvis att överleva både dig och mig och kanske hela människosläktet.

Det här är de 25 största myterna om uthållighetsträning:

Myt 1: Distansträning är grundträning för uthållighetsidrottare.
Fakta: På 60-talet trodde fysiologer att distansträning ökade den maximala syreupptagningsförmågan (VO2max) och stärkte muskelfästen och därför betraktades distansträning som grundträning. Det motbevisades i vetenskapliga forskningsstudier på hjärtats slagvolym i USA 2001 och Norge 2012 samt på styrketräning för starkare muskelfästen i Danmark 2009. Idag vet forskare att distansträning inte ökar VO2 max och att det inte stärker muskelfästen. Det stämmer däremot att träning som ökar VO2max och stärker muskelfästen är grundträning. Intervallträning och styrketräning är därför grundträning för uthållighetsidrottare.

Myt 2: Man måste träna länge på låg intensitet innan man kan träna på hög intensitet.
Fakta: I så fall skulle det vara en fysiologisk omöjlighet att börja med sprintlöpning. Då måste föräldrar berätta för sina barn att de måste börja med att springa många mil och många timmar långsamt innan de börjar springa snabbt. Om det hade varit sant hade människosläktet dött ut under evolution och stenålder då det var en förutsättning för överlevnad att kunna springa fort för att undkomma faror och få tag i föda.

Myt 3: Distansträning stärker muskelfästen.
Fakta: Muskelfästen blir inte starkare av låg belastning. Danska forskare visade 2009 att muskelfästen blir starkare av styrketräning med tung belastning.

Myt 4: Distansträning förebygger överbelastningsskador.
Fakta: Träning på låg belastning förbereder inte kroppen för träning på hög belastning. Muskulära överbelastningsskador orsakas av att någon muskel är hämmad och att andra muskler kompenserar och blir överbelastade. För att undvika överbelastningsskador måste kroppen fungera.

Myt 5: Distansträning ökar uthålligheten.
Fakta: Forskare har inte kunna påvisa att det sker någon fysiologisk anpassning till distansträning som ökar uthålligheten. Norska forskare har däremot visat att styrketräning med tunga vikter, 85-90 procent av 1 RM och intervallträning på 90-95 procent av maxpulsen ökar uthålligheten. Vi säger ofta om uthållighetsidrottare att han eller hon är stark. Det är stämmer bokstavligt talat. Du kan inte bli uthålligare utan att bli starkare. Uthållighetsprestationer handlar bara om styrka. Det enda som kan göra dig uthålligare är starkare framåtdrivande muskler och ett större och starkare hjärta.

Myt 6: Distansträning ökar antalet kapillärer.
Fakta: Forskare har visat att benmuskler kan ta emot tre gånger mer blod än hjärtat kan leverera. Alla idrottsfysiologer i hela världen är överens om att hjärtats pumpförmåga är flaskhalsen i syretransporten. Det behövs därför inte fler kapillärer.

Myt 7: Distansträning ökar antalet mitokondrier.
Fakta: Svenska forskare har visat att antalet mitokondrier ökar mer vid intervallträning än vid distansträning. Det finns tillräckligt med mitokondrier annars skulle inte bloddoping fungera.

Myt 8: Distansträning förbättrar arbetsekonomin.
Fakta: Norska och danska forskare har visat att styrketräning med tung belastning förbättrar arbetsekonomin hos löpare, cyklister och skidåkare.

Myt 9: Distansträning gör muskler uthålligare.
Fakta: Det finns ingen muskelfysiolog i hela världen som kan förklara vilka fysiologiska förändringar som sker i muskler som gör dem uthålligare. Muskler kan inte bli uthålligare, de kan bara bli starkare. Musklerna blir mindre trötta på samma arbetsbelastning när de blir starkare och det ökar uthålligheten. Det vi kallar muskeluthållighet är en ökad maximal styrka tillämpad på samma submaximala belastning.

Myt 10: Konditionen förbättras även om man inte blir flåsig när man tränar.
Fakta: Konditionen förbättras bara om du blir flåsig när du tränar. Du blir flåsig när dina muskler inte får tillräckligt med syre och då ökar din syreupptagningsförmåga.

Myt 11: Om man tränar så att man blir trött ökar uthålligheten.
Fakta: Kroppen anpassar sig inte till trötthet, den anpassar sig till en enda sak och det är belastning.

Myt 12: Det går att öka uthålligheten utan att öka den maximala syreupptagningsförmågan.
Fakta: Uthålligheten ökar bara när den maximala syreupptagningsförmågan eller den maximala styrkan ökar.

Myt 13: Träning med låg belastning ökar prestationsförmågan.
Fakta: Kroppen anpassar sig bara till tung belastning. Forskning visar att den maximala styrkan inte ökar någonting om belastningen är mindre än 66 procent av vad man orkar lyfta en gång (1RM). Du kan lyfta 66 Procent av 1RM 14-15 gånger. Styrkan ökar dock 10 gånger mer om belastningen är 85-90 procent av 1RM. Den maximala syreupptagningsförmågan ökar bara när belastningen är så tung att hjärtfrekvensen är 90-95 procent av maxpulsen.

Myt 14: Om tävlingsdistansen är lång måste träningsdistansen vara lång.
Fakta: Om tävlingsdistansen är lång måste du vara uthållig och du är uthållig om du har bra kondition och är stark. Det är bättre att du tränar så att din kondition och styrka ökar än att du springer långt om du ska springa ett långt lopp.

Myt 15: Hjärtat är kroppens motor.
Fakta: Du kan inte röra dig utan dina muskler. Det är bara dina muskler som kan skapa ett vridmoment. Musklerna är därför kroppens motor. Hjärtat är bara en syrepump som förser musklernas mitokondrier med syre så att de kan producera energi så att musklerna kan fortsätta att arbeta.

Myt 16 : Tröskelträning höjer mjölksyratröskeln.
Fakta: Mjölksyratröskeln höjs inte av träning på mjölksyratröskeln, den följer med upp när den maximala syreupptagningsförmågan ökar. Ju mer syre som tillförs musklerna desto mindre mjölksyra bildas. När syreupptagningsförmågan ökar kan du arbeta på en högre procentuell andel av din maximala kapacitet utan att mer mjölksyra produceras.

Myt 17: Mjölksyraträning ökar mjölksyratåligheten.
Fakta: Mjölksyra bildas när muskler arbetar utan tillgång till tillräckligt mycket syre. Muskler kan inte lära sig att tåla mer mjölksyra. Det bildas mindre mjölksyra på samma arbetsbelastning när den maximala syreupptagningsförmågan ökar.

Myt 18: Det tar lång tid att återhämta sig från intervallträning.
Fakta: Forskning visar att en hög träningsvolym är den främsta orsaken till överträning, Du återhämtar dig snabbare från korta intervallpass än långa distanspass. Det är inte hur hårt du tränar som är avgörande för hur lång återhämtning som krävs utan hur mycket energi du har förbrukat.

Myt 19: Man blir skadad av intervallträning.
Fakta: Du blir inte skadad av intervallträning, du blir skadad när någon av dina muskler är hämmade så att andra muskler kompenserar och blir överbelastade.

Myt 20: Det går att uppnå samma resultat med olika träning.
Fakta: Det är belastningen som avgör den fysiologiska effekten. Om belastningen är låg uteblir träningseffekten.

Myt 21: Träning måste vara individuellt utformad.
Fakta: Vi har alla samma anatomi och fysiologi och svarar på samma sätt på samma procentuella belastning.

Myt 22: Träningen måste varieras.
Fakta: Träningen måste vara effektiv och belastningen måste ökas progressivt för att ge resultat.

Myt 23: Muskler bryts ned när man tränar och skillnaden mellan nedbrytning och uppbyggnad är resultatet.
Fakta: Muskler byggs inte upp för att de bryts ned. Den gamla teorin om superkompensation stämmer inte. Muskler blir starkare om de belastas tillräckligt tungt. Tung belastning är stimulit som får kroppen att anpassa sig och bli starkare.

Myt 24: Man måste balansera på gränsen till överträning för att få maximala resultat.
Fakta: Du behöver inte ens vara i närheten av att bli övertränad för att få optimala resultat av din träning.

Myt 25: Det tar många år att bli en bra uthållighetsidrottare.
Fakta: Det räcker med några få månader med effektiv träning för att bli riktigt bra tränad. En otränad har ett testvärde på 35 ml/kg och en vältränad 70 ml/kg. På en otränad rymmer hjärtats vänstra kammare 1 deciliter blod och på en vältränad 2 deciliter. 4×4 intervaller på rätt nivå ökar syreupptagningsförmågan med 0,5 procent per träningspass upp till ett tesvärde på 70 ml/kg för kvinnor och 80 ml/kg för män. Teoretiskt krävs det därför endast 200 träningspass för att öka syreupptagningsförmågan med 100 procent och gå från otränad till vältränad.

Bild publicerad med tillåtelse av Bovin Design.

Vad kan en fotograf, en konstnär och en visionär lära oss?

Bildresultat för lennart nilsson

I tisdags var vi på Vida Museum & Konsthall i Halltorp på Öland och tittade på utställningen av den världsberömda fotografen Lennart Nilssons bilder. I onsdags var vi på Kalmar slott och tittade på utställningen Van Gogh Alive. Vi har semester och då är det historie- och konstsafari som gäller tillsammans med min flickvän som är vansinnigt intresserad av historia och konst.

Han ville göra det osynliga synligt
Vilken föregångare Lennart Nilsson var. Han tog fotografier 1965 som ingen ens hade kunnat föreställa sig att det skulle kunna gå att ta. Jag brukar säga att barn är livets under. Lennart visar med sina bilder att det inte är någon överdrift utan snarare en underdrift. Han var ett geni, en pionjär och en legend. Lennart ville förklara det oförklarliga och göra det osynliga synligt. Hans intresse för ny teknik gav honom möjlighet att ta sensationella vetenskapliga bilder inuti människokroppen som väckte ett så stort internationellt uppseende att det endast kan jämföras med den första månlandningen. Han var alltid nyfiken och han blev aldrig färdig men han lade sin kamera på hyllan när han fyllde 90 år. Då tyckte han att det räckte. Han hade en enorm upptäckarlust och viljan att göra det som ingen annan hade gjort tidigare. Han var perfektionist och det gjorde honom till en framgångsrik berättare som vann tre Emmy Awards för sina filmer.

Think outside the box
Jag finner ofta inspiration i de utställningar vi besöker på sommaren. Den här utställningen var inget undantag. Jag läste några rader i den senaste utgåvan av Lennart Nilssons bok ”Ett barn blir till” i det blädderexemplar som fanns i butiken på Vida. Den medicinska texten är skriven av professor Lars Hamberger. Hans forskningsgrupp är världsledande inom området människans fortplantning. Det stod om allt vi känner till om människokroppen ända ned på cellnivå och DNA. Det stod om hur ett foster utvecklas dag för dag under graviditeten. Texten i boken fick mig att tänka. Om Lennart kunde fotografera hur ett barn blir till för 54 år sedan och om forskare vet allt om vår kropp ända ned på molekylnivå idag. Hur kan då någon tro att vi inte känner till vilka fysiologiska anpassningar som sker vid distansträning 2019? Kroppen anpassar sig inte till lätt belastning. Forskning visar att belastningen måste vara så tung att ditt hjärta slår med full slagvolym och 90-95 procent av din maxpuls för att det ska bli större och starkare. Forskning visar också att belastningen måste vara 85-90 procent av vad du orkar lyfta en gång för att din maximala styrka ska öka snabbt. Ibland är det bra att vända på saker. Andra gånger är det bättre att ta ett steg tillbaka. Björn Ekblom visade 1972 att muskler blir uthålligare om de får mer syre. Det är därför bloddoping fungerar. Ditt hjärta pumpar blod med syrebärande röda blodkroppar till dina muskler så att de kan fortsätta att arbeta. Det är inte svårare än så. Det finns inga oupptäckta fysiologiska anpassningar till träning på låg belastning. Lennart Nilsson fotograferade blodkropparna inuti kapillärerna. Han publicerade dessa bilder i boken ”Se människan” 1973. I den skildrar hans bilder den mänskliga kroppens uppbyggnad och funktioner och han börjar med dess minsta beståndsdel cellen. Om du vill finna sanningen måste du tänka utanför ramarna. Du måste byta perspektiv, hitta nya infallsvinklar och annorlunda angreppssätt. Du måste ”Think outside the box”. När du betraktar kroppen från andra perspektiv kan de mest långlivade myter se häpnadsväckande löjliga ut.

Han ville berätta så att vi förstår
Den första utgåvan av boken ”Ett barn blir till” kom 1965. Det var den sjätte utgåvan från 2018 jag läste i. Miljoner människor har läst den på tjugosju olika språk. Det som fascinerande mig mest i hela utställningen var inte Lennarts bilder utan ett uppslag i tidningen Life som låg i en glasmonter. När jag läser Editor´s note i den som handlar om Lennart Nilsson och hans bilder på ett foster som publicerades i samma nummer förstår jag hans storhet. Min flickvän läser just nu i boken Steve Jobs – en biografi av Walter Isaacson och ibland läser hon högt ur den för mig. När jag läste texten jag har skrivit här ovan för henne visade hon mig kapitel 24 som heter ”Think different”. Think different var Apples slogan i kampanjen som räddade Apple när visionären Steve Jobs återvände till Apple 1997. Jag berättade för henne att det jag försöker säga med den här texten är att om du läser tidningar, böcker, artiklar på internet, går utbildningar och frågar de bästa idrottarna i världen och de mest hyllade tränarna på jorden hur du ska träna så lär du dig ingenting. Om du går en utbildning finns det inte tid för att du ska förstå och ingen pedagogik för att lära dig. Du pluggar bara in och tentar av och tror att du vet men du lär dig inte för du förstår inte. Kunskap är inte att veta, kunskap är att förstå. Ibland måste du till och med svara fel på prov för att få diplom, certifikat eller legitimation. Du får papper på att du kan det du inte kan men du får inga verktyg för att lära dig. Lennart ville berätta så att vi förstår.

”Any fool can know. The point is to understand.”

-Albert Einstein

Relaterad bild

Den svåra konsten att göra det enkelt
Vi människor har en enorm förmåga att krångla till saker och göra dem mycket mer komplicerade än de är. Steve Jobs gjorde revolt mot det med användarvänliga digitala produkter. Vincent van Gogh gjorde måleriet enkelt. Van Gogh Alive – The Experience är en digital multimedia utställning som visas på många olika skärmar, väggar och pelare samt golv och tak samtidigt. Mer än 3000 bilder visas av 40 projektorer synkroniserat med klassisk musik under 35 minuter. En symfoni av ljus, färger, citat och ljud sköljer över dig i en oförglömlig upplevelse. Van Gogh Alive levandegör Vincents uttrycksfulla konst och förflyttar dig till en annan tid och en annan plats. Du vävs in i konstnärens värld. Vincents fantastiska målningar visas tillsammans med citat av honom samtidigt som musiken framhäver hans sinnesstämning under olika perioder av hans liv. Det är en kaskad i ljusa färger. Du befinner dig i Arles, Saint Rémy och Auvers-sur-Oise där han skapade många av sina tidlösa mästerverk. Du får se dessa arbeten i detalj. Du ser tydligt Vincents penseldrag. Han föll ofta ned i mörkret, han älskade därför att måla ljuset och ljuset kom från solen. Solen är gul och Vincents favoritfärg var gult. Han skrev till sin bror att solrosen som han ofta målade var hans. Han var en otroligt duktig konstnär. Han lyckades till och med måla en tavla av ett terasscafé på natten utan att använda svart färg. Du kan se målningen här ovan. Under en period på endast 10 år producerade Vincent över 2100 konstverk varav 860 oljemålningar. Han var så produktiv att han ofta målade färdigt en tavla på en dag. Han hade många kloka tankar, mycket viktigt att säga och han lyckades skriva ned det trots att han tyckte att det var svårt att fästa ord på papper. Hans liv var tragiskt och han kom att personifiera vår bild av den plågade konstnären. Han sålde en enda tavla under sin livstid och dog utfattig men idag är hans tavlor bland de dyraste som någonsin har sålts på auktion. En stor del av hans samlade konstskatt kan du se på Van Gogh Museum i Amsterdam. Vincent van Gogh var självlärd och följde inga regler om hur man skulle måla. Hans stil var unik. Han bildade skola för en ny målarkonst. Vincent gjorde måleriet enkelt men det var svårt för honom att göra det för man fick nämligen inte göra som han gjorde. Det finns inget svårare än att göra saker enkla men vi måste göra det för när vi krånglar till saker tappar vi fotfästet, famlar i mörkret och går vilse. Då blir det som är falskt sant.

”How difficult it is to be simple?”

-Vincent van Gogh

En kioskvältare i hela världen
I Editors´Note i tidningen Life under rubriken ”A Remarkable Photographic Feat” skriver chefredaktören George P. Hunt att Lennart Nilsson berättade för honom 10 år innan att han skulle ta färgbilder på de olika stadierna av människans reproduktion från befruktning till precis innan födelsen. Det var svårt för honom och hans medarbetare på Life att inte vara skeptiska till att Lennart skulle lyckas skrev George. Lennart höll det han lovade och flög till New York från Stockholm och levererade en serie främmande, vackra, och vetenskapligt unika bilder. När en ledande svensk gynekolog fick se bilderna sa han: ”This is like the first look at the back side of the moon.” En annan läkare sa: ”As far as I know, in utero pictures such as Nilsson´s have never been taken before.” Lennarts bilder blev en uppmärksammad fotoessä kallad ”Drama of life before birth” i Life Magazine 30 april 1965. Lennarts bilder slog världen med häpnad. Ingen hade någonsin sett något liknande. För första gången fick vi en glimt av livet före födelsen. Hösten 1965 gavs boken ”Ett barn blir till” ut. Den blev en av de mest betydelsefulla böckerna i modern tid och påstås vara den största bästsäljaren av alla illustrerade böcker någonsin. Lennart lärde oss att man ska vara nyfiken och att man kan göra det som ingen annan har gjort förut.

Konst, fotografi och digital teknik
Hur ska jag nu knyta ihop Lennart Nilsson, Steve Jobs och Vincent van Gogh och avsluta den här artikeln? Jag lägger mig till med ett Vincent van Gogh skägg, tar på mig en optiskt vit t-shirt och löser entré till Van Gogh Alive på Kalmar slott. Jag ställer mig framför en duk så att en projektor visar Vincents konst på mig och sedan säger jag till min konstnärliga flickvän att vi har Van Goghs konst på oss. Då får hon den briljanta idén att ta ett fotografi med sin iPhone. Hon fångar Vincents konst med hjälp av Steves digitala teknik och resultatet är ett fotografi i Lennarts anda även om hon inte fotograferade inuti min kropp.

Fotnot: Lennart Nilsson utställningen kan du se på Vida året ut och Van Gogh Alive visas på Kalmar Slott till den 1 november.

Bild publicerad med tillåtelse av Lennart Nilsson Photography.

Celsestéfärgat påskpyssel med min klient Fredrik

Nu har sommaren äntligen kommit till Öland och påsklediga och händiga klienter har äntligen haft tid att meka färdigt sina ergometercyklar. Min klient Fredriks ergometer blev klar i förrgår så nu behöver han inte träna på sin Bianchi Oltre XR3 ett enda pass i sommar. Han kan han cykla utomhus på sin ergometer men det är effektivare om han att bygger ett isolerat kylrum med air condition aggregat och vindmaskin. Om Fredrik blir varm stiger hans puls. Det finns de som har testat att cykla inomhus och utomhus med samma effektmätare på samma effekt och de uppger att det skiljer 40 pulsslag när de inte har någon fartvind som kyler! Det finns klienter som Fredrik som gör som jag säger och går och köper sig en Monark ergometer och kör 4×4 intervaller och så finns det de som inte blir lika snabba på sin landsvägscykel men de är få.

Ombyggd och modifierad Monark 874E
Fredrik har byggt om och modifierat en Monark 874E viktergometer som han hittade på Happyride för 4500 kr. Den var redan strippad men inte klar. Den hade redan ett vevparti med en Q-faktor på 146 millimeter, vevarmarna var 170 millimeter och sadeln var utbytt. Fredrik åkte till återvinningsstationen med plastkåpan som satt över belastningsramen.

Bestyckad med steglös sadelstolpe och styrstolpe
Han beställde en steglöst inställbar sadelstolpe och styrstolpe med micrometerjustering från Aktivitus för 4990 kronor. Nu är ergon bestyckad med steglöst inställbara varianter som gör att Fredrik kan ställa in sin cykel så att han sitter exakt som han vill. Han kapade av styrröret 15 millimeter för att kunna få ned styret så lågt som han ville. Fredrik skruvade av ett par Shimano Ultegra pedaler från sin pensionerade triathloncykel och monterade på Monarken. Han hittade ett nytt styre på vinden hos Färjestadens Cykelaffär av märket Bontrager som han fick köpa för 300 kronor. Han hittade kasserade Shimano Tiagra bromshandtag hos Cykelogen i Kalmar som han gav 300 kronor för. Där hittade han även en celestéfärgad styrlinda för 219 kronor som han lindade och pimpade konstverkets styre med.

Modifierad träningsmaskin
I sin egen cykellåda i garaget hittade han ett par 10 år gamla Pro Synop tempobågar. I samma låda hittade han ett flaskställ men det ska han byta ut mot ett snyggare, säger han. Den elektroniska enheten som satt monterad i plastkåpan placerade han mellan tempopinnarna på styret så att ha kan se kadens, puls och tid när han kör intervaller. Det är all information Fredrik behöver för att kunna träna maximalt effektivt. Om han matar in belastningen så kan han även se effekten i watt men den vet han ändå. Han ligger på 100 RPM i intervallerna och då är multipliceringen enkel, 2,4 kilos belastning och 100 RPM är 240 watt.

Celestéfärgat påskpyssel
I helgen har jag och mina grannar gjort fint på våra uteplatser. Fredrik har lite påskpyssel kvar. Han har smörjt kedjan med C3 Ceramic Lube men ska spänna den från 25 till 10 millimeter och byta bromssnöret. Han har inte vågat byta bromssnöre än. Det är inte farligt att göra det och inte svårt. Det har till och med jag klarat av på min viktergometer. Det finns en bruksanvisning för 874E på nätet där Fredrik kan se hur snöret ska träs.

Fredrik sparade 15000 kronor
För 10299 kronor har Fredrik byggt den bästa träningsmaskin en cyklist kan ha och samtidigt sparat nästan 15000 kronor jämfört med om han skulle ha köpt en ny. Fredrik har en vansinnigt vacker mattsvart Bianchi Oltre XR3 av 2018 års modell med celestéfärgade detaljer och Zipp hjul men den är bara till för fincykling, fika cykling och blodigt allvar, det vill säga tävling, inte för seriös träning. Det finns ingen bättre träningscykel än en viktergometer från Monark. Oltren får vänta, först ska Fredrik trimma motorn.

Fredriks mål är 300 watt
Fredriks mål är att kunna cykla 4 minuter på 300 watt utan att svimma. Då kommer det att gå undan på Oltren. Han har ökat från 197 till 240 watt på sex veckor. Från och med nu ska han bara öka 1 watt per pass. Det innebär att han om 60 pass som han räknar med att han har avverkat fram till vecka 28 ska nå sitt mål. Fredriks kollega anser att det är omöjligt för Fredrik att nå 300 watt och har lovat att stå redo med champagnen om Fredrik klarar det. Heja Fredrik! Du kommer att klara 300 watt lätt.

Brickbaserad träning
Klicka på länken Fredrik cyklar på ergon för att se Fredrik cykla på ergometern och höra hur den låter. Ljudet från kedjan låter som musik i mina öron. Fredrik kör vetenskapliga 4×4 intervaller på ett medicinskt mätinstrument som används i vetenskapliga studier i laboratorier över hela världen. Han har fått ett protokoll av mig med nio riktlinjer för hur han genomför fyrorna på rätt intensitetsnivå för att han ska få ut maximalt av intervallerna och återhämta sig snabbt så att han kan köra många 4×4 pass varje vecka. Fyrorna kallas norska fyror eftersom det är två norska professorer i medicin vid Trondheims Universitet som har utvecklat dem och forskat på dem. Norska fyror ökar din maximala syreupptagningsförmåga (VO2max) med 0,5 procent per träningspass i vetenskapliga studier. Seriös träning är VO2max träning, strukturerad träning är intervallträning och vetenskaplig VO2max träning är 4×4 intervaller på norskt vis. På viktergometern lägger Fredrik vikter i en viktkorg. Om vikterna är kalibrerade är jordens gravitation referens för att belastningen är rätt. 0,5 procent av 200 watt är 1 watt. Genom att använda rostfria brickor som väger 10 gram kan Fredrik öka effekten med 1 watt per pass vid 100 RPM. Fredrik kan därför träna vetenskapligt, systematiskt och progressivt. Elektronisk, uppkopplingsbar och trendig träningscykel? Nej! Analog, kalibreringsfri och pålitlig ergometer? Ja! Maximalt effektiv precisionsträning? Ja! Dög Monarks ergometer åt Fåglumbröderna så duger den åt Fredrik, mina andra klienter som är cyklister och mig.

Idag rullar Bike Challenge igång på Malkars Träningscenter Västra

 

Nu är den nya Bike Challenge salen på Malkars Träningscenter Västra klar. Det står 20 stycken Technogym Skillbike i salen och på väggen längst fram i salen sitter en 147 tums skärm. Virtual reality cykling på smart bike är en revolution inom inomhuscykling i grupp. Malkars är naturligtvis först i Sverige med gruppcykling på Skillbike. Idag rullar Malkars igång de första provpassen. Jag är övertygad om att den nya gruppcyklingen kommer att bli otroligt populär bland Malkars medlemmar.

Hitta cyklisten inom dig
Technogym har utvecklat Skillbike för att locka cykelentusiaster till cykelsalen. Det är inte bara ärrade landsvägsrävar som kommer att tycka att Bike Challenge är inspirerande, motiverande och utmanande. Malkars marknadsför den här cykelträningen i grupp med uppmaningen ”Hitta cyklisten inom dig”. Den uppmaningen sympatiserar jag med till hundra procent. Ska du cykelträna ska du självklart göra det på riktigt på en riktig träningscykel. Jag kommer att följa Malkars nya satsning på nära håll. Jag är övertygad om att virtual reality cykling i grupp på smart bikes är framtiden. Cykla på riktigt fastän det inte är på riktigt, låter inte det väldigt lockande när vädret inte tillåter dig att cykla på riktigt?

Skillbike är en smart bike
Technogym har konstruerat Skillbike som är en smart bike för virtual reality cykling i grupp. Skillbike har både bockstyre och tempopinnar och går att ställa in så att du får samma geometri mellan pedaler, sadel och styre som på din egen racercykel, tempocykel, triathloncykel eller mountainbike. Ramen är designad med ett överrör för att markera att det här är en ”riktig cykel”. Skillbike har växelspakar i bromshandtagen precis som en riktig racercykel. Den har åtta virtuella växlar. Den lättaste växeln motsvarar en utväxling på 36/28 och den tyngsta 52/13. Cykeln har en integrerad effektmätare med +-1% tillförlitlighet. Den har en 7-tumsdisplay där du ser vägbanans lutning, effekt, kadens, puls, hastighet och sträcka samt vilken växel du har valt. Du kan ladda ned dina träningsdata till Garmin och Strava.

Du cyklar på en virtuell bana
Skillbike fungerar som en cykelsimulator. Nu kan vi göra det vi drömde om att kunna göra när vi började med spinning för 21 år sedan. Vi kan skicka en banprofil till elevernas cyklar så att de känner i pedalerna hur vägbanans lutning skiftar när de trampar. Skillbike är uppkopplingsbar till Zwift och Technogyms egen mjukvara som förmedlar olika banprofiler till cykeln. Dessa mjukvaror styr automatiskt Skillbikes magnetiska bromssystem. Variationen av trampmotstånd ger den virtuella banan en struktur och skapar en banprofil. Interaktiv och smart betyder tvåvägskommunikation. Technogyms app kommunicerar en simulerad banprofil genom att styra magnetmotståndet i Skillbike som i sin tur kommunicerar din effektutveckling till appen. När en uppförsbacke dyker upp på skärmen ökar motståndet automatiskt i din Skillbike. Mjukvaran räknar om din effektutveckling till hastighet. Ju högre effekt du utvecklar desto snabbare rör du dig på banan. Med smart bikes i cykelsalen och appar med virtuella banor blir cyklingen mer realistisk.

Skillbike är en cykelsimulator
Skillbike är avsedd för virtual reality cykling i grupp på gym. Den stöder Zwift genom Bluetooth. Du kan använda Technogyms egen app eller Zwift på iOS. Malkars cykelinstruktörer kommer att använda Technogyms egen app på cykelklasserna. De kan välja mellan Performance Class som är strukturerad intervallträning och Race Class där eleverna kan tävla med sig själva eller mot varandra precis som i ett riktigt cykellopp. Skillbike räknar ut vilken effekt du ska köra intervallerna på och med vilken hastighet din cykel förflyttar sig på banan baserat på din kroppsvikt och tröskeleffekt. Skillbike har växelspakar i bromshandtagen precis som en riktig racercykel och virtuella växlar. I Race Class tar du dig fram på den virtuella banan genom att välja växel och kadens. Ju tyngre växel du väljer och ju högre kadens du trampar med desto fler meter per tramptag kommer du precis som när du cyklar på landsvägen. På storbildsskärmen på väggen längst fram i salen ser du banprofilen, hur mycket vägbanan lutar i procent, hur långt du har cyklat och var du befinner dig på banan i förhållande till de andra cyklisterna i salen. Det lockar fram tävlingsdjävulen i dig och är kul. Du kan tävla mot dina kompisar, de andra medlemmarna i salen och cyklister på hela jordklotet. En smart bike har frihjul så att cykeln rullar även om du slutar trampa. De medlemmar som träningscyklar utomhus vill cykla på träningscyklar uppkopplade till appar. De medlemmar som inte träningscyklar utomhus vill ha en roligare cykelträning. Alla medlemmar vill ha en mer realistisk cykelupplevelse i cykelsalen. Virtual Reality cykling är en revolution i inomhuscykling. Det är nästa tramptag i evolutionen av gruppcykling och ett tramptag in i framtiden. Det här är en utveckling som inte går att stoppa. Virtual reality cykling på en smart bike är här för att stanna.

malkarstraningscenter. Nu slår vi snart upp dörrarna till vår nybyggda BIKE challenge-sal på

Idag rullar de första provpassen i gång
Idag söndag den 17 februari rullar de fyra första provpassen igång i den nya Bike Challenge salen på Malkars Träningscenter Västra. Passen är precis som väntat fullbokade men du kan boka in dig på passen nästa vecka. För dig som är medlem på Malkars och gillar gruppcykling och önskar dig en mer realistisk cykelupplevelse är Skillbike årets hetaste nyhet. Jag tror att passen snabbt kommer att bli fullbokade och att Malkars kommer att få utöka schemat och köra många pass varje dag för virtual reality cykling är roligt på riktigt.

Virtual reality cykling kommer att konkurrera ut spinning
Virtual reality cykling i grupp kommer att konkurrera ut spinning. Att cykla på en spinningcykel efter att du har cyklat på Skillbike är som att cykla på en gammal sunkig motionscykel i en mörk och tråkig källarlokal med dålig luft efter att du har cyklat barbent med nyrakade ben på en kolfibercykel på en öländsk landsväg en solig vårdag. Det finns inte en chans att spinning kommer att klara den konkurrensen. Jag slår vad om att Malkars kommer att få byta ut spinningcyklarna i cykelsalen mot 50 stycken Skillbike redan i höst för Bike Challenge kommer att bli en omåttlig succé. Grab these shifters and shift to real cycling. Gå in på Malkars sida och boka in dig på ett Bike Challenge pass and have fun.

Nej, Johanna Ojala, hjärtat är inte kroppens motor!

Bildresultat för johanna ojala

Jag är rädd för att SVT´s expertkommentatorer vid längdskidtävlingar vilseleder tittarna till att tro att hjärtat är kroppens motor. Tidigare har Anders Blomquist, Per Elofsson och Mathias Fredriksson vid flera tillfällen sagt följande om olika skidåkare:

”Hon har en stor motor för hon har en hög syreupptagningsförmåga”.

Det kan få tittarna att tro att hjärtat är kroppens motor eftersom det är hjärtats storlek som avgör hur hög syreupptagningsförmåga en skidåkare har. Nu fortsätter tyvärr Johanna Ojala som är expert i Vinterstudion att uttala sig på samma sätt. Om SVT´s ”experter” ska prata om fysiologi, träning och prestationsförmåga i public service TV måste de vara pålästa, insatta och kunniga i dessa ämnen. De måste även vara korrekta, tydliga och pedagogiska så att tittarna inte missförstår. Annars är det risk för att de sprider myter om fysiologi och träning. I den här artikeln förklarar jag vad som är kroppens motor och hur du trimmar den.

Musklernas maximala styrka är vridmomentet
Vinterstudions ”experter” är förtjusta i att likna skidåkarens kropp vid en bil. Jag använder därför en bil som liknelse. En bilmotor har ett vridmoment och en effekt. Motorns vridmoment är kraften från kolven multiplicerad med distansen till vevaxeln och mäts i Newtonmeter. Motorns effekt är vridmomentet multiplicerat med varvtalet och mäts i hästkrafter eller kilowatt. Det är bara skidåkarens muskler som kan åstadkomma ett vridmoment. Musklernas maximala styrka avgör vilken effekt en skidåkare kan utveckla för framåtdrift. Den kraft skidåkaren trycker ned i backen med stavar och skidor multiplicerad med frekvensen på stavtag och bentag är den effekt han eller hon utvecklar.

Mer luft ger motorn mer effekt
För att en bils förbränningsmotor ska kunna utveckla kraft måste bränslet förbrännas under inverkan av luft. Hur stor effekt det går att få ut av en motor har ingenting med dess storlek att göra, utan det handlar helt och hållet om hur stor mängd luft som passerar genom motorn. Det går att göra en motor effektivare om man gör den mindre. Om man trycker mer luft igenom den med en turbo eller kompressor kan man få ut många hästkrafter. Motorkonstruktörer har utvecklat Formel 1 motorer på 1,5 liter med turbo på över 900 hästkrafter. Mer luft är samma sak som en större motor eftersom mer bensin kan förbrännas och frigöra mer energi och mer energi är mer effekt.

Hjärtat är motorns turbo
I skidåkarens muskler finns högoktanigt bränsle lagrat i form av glykogen. För att detta bränsle ska kunna förbrännas måste syre tillföras. Hjärtat måste därför pumpa syrerikt blod till de arbetande musklernas mitokondrier. Om musklerna tillförs mer syre kan de utveckla en effekt närmare sin maximala effektutveckling under en längre tid och då ökar skidåkarens uthållighet. Det är därför bloddoping fungerar. Hjärtat kan därför liknas vid en turbo men hjärtat kan till skillnad från en turbo inte öka skidåkarens musklers maximala effekt. För att skidåkarens muskler ska kunna utveckla en högre effekt måste vridmomentet öka och det enda sättet att öka vridmomentet är att öka musklernas maximala styrka.

Musklerna är kroppens motor
För att en skidåkare ska kunna åka en given distans på kortare tid måste hans eller hennes hjärta bli större och starkare så att det kan pumpa mer blod med syrerika röda blodkroppar till de arbetande musklerna. Ett otränat hjärta rymmer en deciliter blod och ett vältränat hjärta rymmer två deciliter blod. Förbränningen sker i musklerna. Om musklerna inte tillförs tillräckligt med syre måste glykogen spjälkas istället för att kunna förse musklerna med energi och då bildas biprodukten mjölksyra som bryts ned till laktat och vätejoner som sänker musklernas pH-värde och hämmar musklernas förmåga till kraftutveckling. Hjärtat är inte motorn, det är bara en syrepump, det är musklerna som är motorn. Utan muskler kan en skidåkare inte röra sig. Om hjärtat vore motorn skulle en marathonlöpare vinna över en hundrameterslöpare på 100 meter.

Muskler kan inte bli uthålliga
Muskler kan inte bli uthålliga, de kan bara bli starkare. Det finns ingen muskelfysiolog som kan förklara vilka fysiologiska anpassningar som sker i en muskel som gör den uthålligare därför att det inte sker några sådana anpassningar. Muskeluthållighet finns inte. Det är en myt. Det vi kallar muskeluthållighet är ingenting annat än en ökad maximal styrka tillämpad på samma submaximala belastning. Det säger sig själv att arbetet på samma belastning går lättare om musklerna blir starkare. Ju starkare muskler en skidåkare har desto längre tid tar det innan musklerna blir trötta. Musklernas maximala styrka kan öka på två sätt. De ökar när muskelns tvärsnittsyta ökar genom att musklerna växer och blir större. Det är så kroppsbyggare blir starka men en skidåkare vill inte ha någon onödig muskelmassa att släpa på i uppförsbackarna. Musklernas maximala styrka kan även öka genom att nervsystemet trimmas. Det är inte vetenskapligt klarlagt hur det sker men muskelfysiologer tror att den intramuskulära koordinationen ökar så att fler muskelfibrer kan aktiveras samtidigt. Det är så tyngdlyftare och styrkelyftare blir starka. Förr styrketränade skidåkare genom att lyfta lätta vikter och göra många repetitioner för att de trodde att det ökade musklernas uthållighet. Idag styrketränar skidåkare genom att lyfta tunga vikter och gör aldrig fler än 5 repetitioner för att öka musklernas maximala styrka.

Konditionsfixeringen är P-O Åstrands och Monarks fel
Det totala ointresset för musklernas betydelse för uthållighetsprestationer härstammar från att vi i Sverige historiskt sett har varit världsledande inom både fysiologisk forskning och fysiologiska tester. Fysiologer har varit helt fixerade vid att mäta kondition på en ergometercykel. Det är den världsberömde fysiologen P-O Åstrands och Monarks fel. Styrkans betydelse för prestationsförmågan i uthållighetsidrott har inte fått någon uppmärksamhet överhuvudtaget och heller inte testats i fysiologiska labb. Förr ansåg man att styrketräning gjorde idrottare långsamma och stela. Idag styrketränar alla idrottare för att bli snabbare och rörligare. Det tog många år innan forskare, fysiologer och tränare insåg hur viktig styrkan är för uthållighetsidrottare. Trots att det finns ny forskning och ny fysiologisk kunskap går träningsutvecklingen alldeles för långsamt. Uthållighetsidrottare tränar som de alltid har gjort, som alla andra gör och som de som är bäst gör. Idag studerar till och med forskare hur de som är bäst tränar istället för att ta reda på hur man ska träna. Uthållighetsidrottare tränar därför fortfarande efter tro, myter och tradition.

VO2max och styrka per kilo kroppsvikt
För att få ett mått på skidåkarens prestationsförmåga divideras skidåkarens maximala syreupptagningsförmåga och maximala effektutveckling med hans eller hennes kroppsvikt. Det är inte alltid den starkaste längdskidåkaren som vinner, speciellt inte på en kuperad bana. VO2max/kg och watt/kg avgör en skidåkares prestationsförmåga. En skidåkare vill inte ha någon onödig muskelmassa. Therese Johaug, Ebba Andersson och Frida Karlsson är den nya tidens skidåkare. De har en hög maximal styrka i förhållande till sin kroppsvikt. Marit Björgen är starkare men tyngre. Även om en skidåkare skulle lägga på sig några kilo muskelmassa men blir mycket starkare så ökar hans eller hennes prestationsförmåga. Forskning i Norge och Danmark visar att ju starkare en skidåkare är desto bättre arbetsekonomi har han eller hon och då går det åt mindre energi att åka skidor en kilometer. Idag behöver en skidåkare ha starka muskler för att han eller hon ska kunna accelerera, åka sprint, svara på ryck och spurta. Skidåkaren kan även åka en längre distans i högre fart om han eller hon blir starkare.

Skidåkning är en helt annan sport idag
Längdskidåkning är inte samma sport 2019 som det var 1954. Idag är det helt andra förutsättningar. Förr spårade man upp ett spår med skidor, idag tävlar man på breda och pistade skidgator i välpreparerade skidspår. Förr tävlade man på träskidor med tjära på glidytan, idag tävlar man på plastskidor med stenslipade strukturer och fluorvalla. Förr var det individuell start, idag är det masstart. Förr räckte det att kunna hålla en hög och jämn fart från start till mål, idag måste man kunna accelerera, svara på ryck och spurta. Förr tävlade man bara i klassisk skidåkning, idag tävlar man även i fristil. Förr tävlade man bara i distans, idag tävlar man även i sprint. Förr behövde en skidåkare inte vara stark, idag måste en skidåkare vara stark. Förr ansågs inte styrketräning vara viktigt för skidåkare, idag är det en förutsättning för att kunna konkurrera i världseliten. Idag måste en skidåkare vara vridstyv i midjan för att inte förlora kraft vid stavtag med den ena armen och frånskjut med det andra benet för att all kraft ska skjuta honom eller henne framåt i diagonalåkning. Bukmusklerna måste förankra bäckenet i neutralposition för att skidåkaren inte ska översvanka ländryggen när de breda ryggmusklerna, höftböjarmusklerna och de djupa ryggmusklerna verkar med sina stora krafter på bäckenet och vill tippa det framåt. Idag är skidspåren och materialet så bra att du kan köra utan fästvalla och bara stå och staka dig runt hela banan på platta banor. I stakåkning måste de djupa ryggmusklerna vara starka så att skidåkaren kan undvika att böja ländryggen i slutet av varje stavtag eftersom det felbelastar diskarna mellan ryggens kotor. Starka bukmuskler och djupa ryggmuskler är därför en förutsättning för att en skidåkare ska kunna prestera på en hög nivå men en skidåkare måste vara stark i hela kroppen, speciellt i de framåtdrivande musklerna. Idag tar det inte lika lång tid att åka 50 kilometer som det gjorde förr. Förr var skidåkning en uthållighetssport, idag är det en power-uthållighetssport. Längdskidåkning kräver en stark motor men det är inte hjärtat som är motorn utan musklerna.

SVT´s skidkommentatorer Jacob och Anders sprider gamla myter i public service

Bildresultat för jacob och anders

SVTs skidkommentator Jacob Hård och experkommentatorn Anders Blomquist vrider och vänder på fysiologi och träning så att det passar det de tror på. De sprider gamla träningsmyter i public service.

Felaktiga fysiologiska argument
För några år sedan påstod Anders att distansträning var nödvändigt för att öka antalet kapillärer som förser musklerna med blod. När forskare bevisade att benmusklerna kan ta emot tre gånger mer blod än hjärtat kan leverera gick Anders över till att istället påstå att distansträning är nödvändigt för att öka antalet mitokondrier som förser musklerna med energi. När svenska forskare för några år sedan bevisade att antalet mitokondrier ökar mycket mer vid intervallträning än vid distansträning och blev inbjudna att redovisa resultatet av sin studie i Vinterstudion började Anders att istället påstå att det händer så mycket bra i kroppen vid distansträning för nu var det slut på felaktiga fysiologiska argument. Sveriges tre främsta uthållighetsforskare skrev en artikel i Svensk idrottsforskning nummer 3 2014 om den nödvändiga distansträningen. Forskarna kunde inte presentera ett enda vetenskapligt bevis eller ens en hållbar tes för vilken fysiologisk anpassning som skulle kunna ske vid distansträning därför att ingenting sker. Hur troligt är det att det sker någon fysiologisk anpassning vid distansträning som forskare inte har upptäckt 2019? Trots det fortsätter Anders att propagera för hur viktig distansträningen är.

Myter
Anders Blomquist har tidigare vid många tillfällen påstått att Marit Björgen blev övertränad av att köra för mycket intervaller vilket inte stämmer. Anders sprider en falsk myt som ursprungligen skapades av norsk media om att Marit blev övertränad och utbränd av för hårda intervaller. Marit körde huvudsakligen 5×4 intervaller från det att hon kom in på skidgymnasiet 1996 och fram till och med våren 2008. Under åren 2002-2007 var hon framgångsrik i Världscupen, VM och OS och vann många skidtävlingar. Hon blev utbränd därför att den som var ansvarig för uthållighetsidrott på Olympiatoppen som är Norges nationella center för olympiska idrotter tvingade henne att köra ytterligare 350 timmar distansträning utöver de 650 timmar träning som Marit redan gjorde i form av intervallträning och styrketräning. Hon var tvungen att komma upp i 1000 träningstimmar för att få ut sitt träningsbidrag. Vid varje skidtävling där det inte gick bra för Marit under säsongerna 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 frågade norska journalister Marit om det inte var Samdals helvetesträning som var problemet. En gång svarade Marit att den träning som gjorde att jag på kort tid slog sig in i världseliten på längdskidor rimligtvis inte kan vara problemet. Det var Olympiatoppen som körde Marit i sank, inte Svein Tore Samdal och intervallträningen.

Fysiologiska felaktigheter
Anders har flera gånger påstått om olika skidåkare att de har en stor motor därför att de har en hög syreupptagningsförmåga. Det är en fysiologisk felaktighet. Det är musklerna som är motorn, hjärtat förser de arbetande musklerna med syre för att energiproduktionen ska kunna ske genom förbränning i så hög grad som möjligt för att skidåkaren inte ska dra på sig för mycket mjölksyra. När hjärtat blir större och starkare ökar syreupptagningsförmågan. Syreupptagningförmågan har därför inget med motorn att göra. Sådana här påståenden är vilseledande och jag har skrivit en omfattande artikel om just det här uttalandet som jag publicerar imorgon.

Finn Hågen Krogh
Jacob och Anders är duktiga på att kommentera skidåkning men de kan ingenting om fysiologi och träning och bör därför inte uttala sig om det. Jacob och Anders är distansträningsivrare som vilseleder det svenska folket. Efter herrarnas sprintfinal i Världscupen i Lahtis igår som sändes i SVT2 sa Jacob och Anders följande.

”-Krogh som ju, hade en, har haft, hade en väldigt tung säsong förra året ska jag säga. Han är ju en mycket begåvad distanssåkare också men han är ju, ja det var intressant där, en jämförelse som gjordes för ett par år sedan när Sundby var som bäst och tränade så där groteskt mycket och Krogh nog förmodligen var den kanske i världseliten som tränade minst mängdmässigt, den jämförelsen var väldigt slående och det där är lite känsligt för Krogh för han hamnar i, han har tränat ned sig ibland.”

Jacob Hård

”-Ha, ha, ha.”

Anders Blomquist

”-Ja, förra säsongen var ju en sådan, när han var i distanslaget och liksom hamnade på för många tunga pass med tung intensitet, då gräver han bara ned sig, han behöver hitta sitt flöde, sin belastning, då är han som allra bäst.”

Anders Blomquist

Är flöde ett nytt begrepp i den nya träningsläran som jag har missat? Men Anders förespråkar ju den gamla träningsläran? Sin belastning!? Vetenskapen har mycket tydligt klarlagt vilken belastning som krävs för att öka den maximala syreupptagningsförmågan och den maximala styrkan som båda är mycket viktiga egenskaper i all längdskidåkning i dag, speciellt i sprint. Det är individuellt hur snabbt du återhämtar dig och hur ofta du kan träna men det är inte individuellt vilken belastning som krävs för att åstadkomma en fysiologisk anpassning. Anders pratar om tunga pass med tung intensitet vilket är felaktiga begrepp inom träningslära men det vet inte Anders för han kan ingenting om träningsfysiologi.

Så här uttalar sig Finn Hågen Krogh själv om sin fjolårssäsong:

”- I tillegg til økt treningsmengde, ble det også mer høyde og høyere tempo på treningssamlinger. Jeg tror verken flere høydedøgn eller økt tempo på samlinger, var gunstig for meg. Det er disse tre faktorene som dro meg ned i den mørke hula jeg var i, mener 27-åringen.”

Finn Hågen Krogh till dagbladet.no

Enligt Finn Hågen Krogh själv har antalet träningstimmar varit för många och han har även tränat fler dygn på hög höjd och åkt i för högfart på landslagsläger. Då drar jag slutsatsen att hans huvudproblem har varit att han har kört för många timmar distans eftersom det påverkade hela hans säsong och några fler dygn på hög höjd och för högt tempo på landslagsläger kan rimligtvis inte förstöra en hel säsong.

Max 700 timmar träning
Inför säsongen 2014/2015 bytte Finn Hågen Krogh från distanslaget till sprintlaget. 2015 var Martin Johnsrud Sundby mycket riktigt den skidåkare som tränade mest i världseliten och Finn Hågen Krogh den som tränade minst. Martin Johnsrud Sundby tränade hela 1200 timmar och Finn Hågen Krogh tränade ”bara” 700 timmar. Finn vann både sprinten och distansloppet i Östersund helgen före VM i Falun. Martin Johnsrud Sundby låg hemma på soffan i Norge och var sjuk när VM startade. Han kom till start först den sista dagen på VM på femmilen. Det är anmärkningsvärt att Martin Johnsrud Sundby var tvungen att träna över 500 timmar mer än Finn Hågen Krogh för att bli lite bättre än honom. Finn Hågen Krogh var då mycket tydlig med att han inte kan träna mer än 700 timmar per år. När Finn Hågen Kroghs säsong summerades hade han vunnit sprintcupen, var världsmästare i sprintstafett och fyra i världscupen. Nu verkar Finn Hågen Krogh ha frångått sin egen princip om att inte träna mer än 700 timmar inför förra säsongen i distanslaget. Han verkar ha dragit lärdom av sina misstag och konstaterat att han blir både en bättre distansåkare och sprintåkare i sprintlandslaget och det är jag fullkomligt övertygad om att alla skidåkare skulle bli.

Väcker många frågor
Jag undrar flera saker när det gäller Jacobs och Anders kommentarer efter sprintfinalen igår. Vad tror Jacob och Anders att Finn körde för träning i distanslaget? Har de pratat med Finn? Vet de vilken träning han underkastade sig där? Jacob och Anders vrider och vänder på allt så att det passar deras budskap. Menar de att om skidåkaren har kört i distanslaget och blivit sämre så har han kört för mycket intervallträning men om skidåkaren har kört i sprintlaget och blivit sämre så har han kört för lite distansträning? Har det aldrig någonsin hänt att en skidåkare har kört för mycket distansträning? Menar Jacob och Anders att när en skidåkare inte är iform så beror det alltid på att han eller hon har kört för mycket intervallträning? Har en skidåkare som är iform alltid bara kört distansträning eller tillräckligt lite intervallträning? Gör de ingen skillnad på intervallträning och intervallträning? Kan man inte köra för mycket distansträning? Vilket budskap har Jacob och Anders till unga skidåkare som tittar på längdskidåkning i SVT?

Jag är så trött på gamla myter
Jag är hjärtligt trött på gamla myter, fysiologiska felaktigheter och felaktiga påståenden om effekten av distansträning. Det räcker att dessa sprids i träningsvärlden, träningsmedier, på utbildningar och internet. De behöver inte och ska inte spridas i public service som ska vara neutralt och framföra fakta. Det är anmärkningsvärt att tränarna i Norges och Sveriges skidlandslag inte vet hur en skidåkare ska träna 2019. Det är en ännu större gåta att en landslagsåkare tillåts göra så stora träningsmisstag att en hel säsong går förlorad. De flesta skidåkare tränar för många timmar distansträning och när de väl kör intervallträning så kör de alldeles för hårt. Inför sin sista säsong gav skidåkaren Johan Olsson inlogget till sin träningsdagbok som gick flera år tillbaka i tiden till tekniktränaren Ola Rawald och landslagsläkaren Per ”Pliggen” Andersson. De skrek rakt ut att så här kan du ju för fan inte träna! Landslagsläkaren fann svaret på Johan Olssons sjukdomsproblematik i hans träningsdagbok. Johan Olsson tränade alldeles för mycket distansträning och körde sina intervaller på 100 procent av maxpulsen. Så lite sjuk som den ständigt sjuke Johan Olsson var inför och under sin sista säsong hade han aldrig varit. Hur kan du vara landslagsåkare i så många år utan att någon kontrollerar hur du tränar och bryr sig om varför du är sjuk jämt? Efter att Emil Johansson i det svenska sprintlandslaget hade blivit utslagen i kvartsfinalen på sprinttävlingen på SM i Sundsvall berättade han för Expressens reporter att han hade blivit sänkt till nya rekordnivåer av den träning han har underkastat sig i det svenska skidlandslaget. Emil berättade att han har tränat mer än någonsin och nu är sämre än någonsin. Emil har berättat för en av mina klienter att han har ifrågasatt varför de måste köra så förbannat mycket distansträning. Den träning som gjorde Emil så bra att han blev aktuell för landslaget bestod av ganska få timmar och explosiv träning. Det finns ingen fysiologisk kunskap, ingen vetenskaplig förankring och inget nytänkande varken i det norska eller svenska skidlandslaget. Det finns heller ingen kompetens när det gäller träningsfysiologi hos våra kära skidkommentatorer i SVT.

Vilken träningscykel är bäst för 4×4 intervaller?

Är det effektivare att träna på en spinningcykel, trainer, smart trainer, smart bike, Wattbike eller är en ergometer från Monark guds gåva till seriösa cyklister? Vilket är effektivast, att träna på en träningscykel eller på en testcykel? Är det bättre att träna på en cykel med en effektmätare eller en cykel där du bestämmer bromskraften? Vilken träningscykel ska du välja till din vinterträning? Vilken träningscykel är bäst att köra 4×4 intervaller på? I den här artikeln avslöjar jag vilken vilken träningscykel som är bäst. Jag går igenom hur Monarks ergometercyklar är konstruerade, hur de fungerar och vilken Monark ergometer du ska ha.

Vad krävs för att en stationär cykel ska ge en realistisk vägkänsla?
Vi som har cyklat landsvägscykel länge är kinkiga med känslan. Vi vill att träningscykeln ska kännas som att cykla på riktigt. Vad krävs för att en stationär cykel ska ge en realistisk vägkänsla? Det krävs en fast massa som roterar och skapar ett motstånd som har en tröghet. Det krävs ett tillräckligt tungt svänghjul, kedjedrift, frihjul och friktionsbroms. Svänghjulet behöver väga minst 20 kilo. Det gör det på Monarks ergometercyklar. Vilken träningscykel är bäst? Det är inte en träningscykel som är bäst, det är bäst att träna på en testcykel. Alla svenska proffscyklister har vintertränat på en Monark ergometer sedan bröderna Fåglums tid.

Vilket är bäst, att mäta effekten eller bestämma belastningen?
Om du cykeltränar seriöst vill du träna på en cykel med pålitlig effektmätning. För att kunna cykelträna systematiskt måste du veta vilken effekt du utvecklar. Det är inte mätnoggrannheten som är viktigast utan repeternoggrannheten. Effektmätaren behöver inte visa rätt effekt men den måste visa samma effekt varje gång du trampar med samma tryck på pedalerna annars har du ingen nytta av den. Alla välkända effektmätare med trådtöjningsgivare avsedda för landsvägscyklar visar rätt effekt men de visar olika effekt beroende på var de mäter på cykeln. Du kan därför inte jämföra dem med varandra. Du kan inte ens jämföra två olika Monark ergometrar med varandra. Det bästa är inte att mäta effekten utan att istället bestämma bromskraften. På en Monark ergometer avgör belastningen bromskraften. En Monark är konstruerad med utväxlingen 52×14 vilket innebär att belastningen multiplicerad med kadensen är lika med effekten. Två kilos belastning och 100 RPM är 200 watt. Friktionen i drivlinan är dock inte medräknad på en Monark. Den är 6-8 procent beroende på vilken Monark ergometer du har. Om du monterar ett par Garmin Vector 3 pedaler med inbyggd effektmätare på din Monark skiljer det därför 6-8 procent eftersom Garmin mäter i pedalerna och Monark bromsar på svänghjulet. Det är väl inte så hippt, glamoröst och trendigt med en Monark ergometer och lösa vikter? Nej, verkligen inte men det existerar ingen bättre träningscykel. Monarks ergometer är ett medicinskt mätinstrument som används i vetenskapliga studier på universitet och testlabb i hela världen. Den är benchmark och den referens alla andra testcyklar jämförs med. Är instrumentet tillräckligt exakt för vetenskapliga labbtester så duger det för cykelträning i mitt garage.

High tech eller low tech cykel?
Är jag en teknikfientlig bakåtsträvare? Nej, jag gillar high tech men när det gäller träning föredrar jag low tech eftersom människokroppen inte är anpassad till high tech. Vi är genetiskt sett stenåldersmänniskor och vår fysiologi anpassar sig efter en enda sak och det är belastning. Din träning blir därför mycket effektivare om du kan träna på exakt rätt effekt och kompensera för träningseffekten genom att öka effekten. Det förutsätter att du har en effektmätare med hög repeternoggrannhet. Det finns ingenting som är mer irriterande än när effekten skiftar hela tiden när jag tränar. När jag tränar vill jag ha konstanta förhållanden och ett stabilt wattvärde. Om jag kan lita på att effekten är rätt kan jag fokusera på träningen istället för att fundera på om intensiteten är rätt. Jag kallar det ”no brain training” eller ”just do it training”. När jag tränar på min viktergometer lägger jag vikterna i viktkorgen och trampar 100 RPM och vet att effekten är rätt. Jag tänker inte, jag fokuserar bara på att genomföra intervallerna. Det är så befriande enkelt och det är så träning ska vara. Det känns som om alla andra tillverkare av ergometercyklar och träningscyklar försöker att uppfinna ”hjulet” igen med komplicerade och omständiga high tech lösningar som inte tillför någonting nytt, inte är tillräckligt pålitliga och som det inte finns något behov av. Dög en Monark ergometer åt bröderna Fåglum så duger den åt mig.

Ergometercykelns historia
1954 uppfinner flygläkaren Wilhelm von Döbeln ergometercykeln. Han inser att bromskraften måste kunna kalibreras för att testvärden ska kunna jämföras. Han får den geniala idén att använda jordens gravitationskraft som referens för en pendelvågsergometer. Instrumentmakare Harry Hagelin på GIH får uppdraget att konstruera innovationen efter Doktor von Döbelns princip. Den dåvarande docenten och sedermera professorn och världsberömda fysiologen Per-Olof Åstrand utvecklar det numera världsberömda Åstrand-testet. Efterfrågan på ergometercyklar blir stor och man inser att man behöver hjälp att tillverka dem. I början av 60-talet lyckas Per-Olof Åstrand med hjälp av idrottsrörelsen övertala Monark att börja tillverka ergometercyklar och resten är idrottsmedicinsk historia. Monarks ergometercykel är så långt före sin tid att den 65 år senare fortfarande används som referens. Monarks ergometer är ett bevis på att det är de enkla lösningarna som är de bästa lösningarna. Monarks ergometer är helt mekanisk och bromskraften regleras genom viktbelastning. Monarks ergometercykel är så exakt att den används som medicinskt mätinstrument i fysiologiska testlabb och vetenskapliga studier i hela världen.

Bildresultat för monark lc7tt

Monark LC7 TT
Monark LC7 TT där TT står för Time Trial med ergonomiskt bockstyre med Shimano Di2 bromshandtag med växelreglage. LC7 är en ergometer byggd på Monarks nya L-ram som har större inställningsmöjligheter än den gamla ramen. L-ramen går att ställa in så att sittställningen blir aggressiv även för korta individer. LC7 är en datastyrd mekanisk ergometercykel med pendel. LC7 har en stegmotor som datorn styr den mekaniska belastningen med. Den har en racersadel och tempobåge från Vision. Vevlagret har en Q-faktor på 146 millimeter för att avståndet mellan pedalerna ska bli det samma som på en racercykel. Sadelstolpen och styrstolpen är steglöst inställbara med micrometerjustering både vertikalt och horisontellt. Du kan ställa i mjukvaran hur mycket belastningen ska öka vid varje klick på växelreglagen. Du kan ställa större steg på vänster växelreglage och mindre steg på höger. LC7 TT är ANT+ kompatibel för att du ska kunna koppla upp dig mot tredjepartsplattformar. LC7 kostar 119000 kronor.

Bildresultat för monark lt2

Monark LT2
Monark LT2 är Monarks första träningscykel. LT2 saknar pendel och har istället en tryckrulle, en spak med vajer och 13 fasta lägen samt en potentiometer. När du ska köra 4×4 intervaller med precision vill du inte ha 13 fasta lägen utan kunna öka effekten watt för watt. Ja, jag vet att man kan skruva på vajerspänningen för att justera belastningen men jag som har en viktergometer hemma i garaget höll på att hamna på mentalsjukhus när jag skulle köra 4×4 intervaller på LT2:an. Flygläkare Wilhelm von Döbeln dömde ut nobelpristagare August Kroghs fjäderbelastade ergometercykel. Wilhelm von Döbeln var en förståndig man som insåg att fjädern mattas ut med tiden. Mot bakgrund av det är det fullkomligt oförståeligt hur Monark kan tillverka en cykel utan pendel eller viktkorg och dessutom kalla den ergometer. LT2 är ingen riktig ergometer i mina ögon och det kan den inte vara i Monarks heller för den delen. Ramen är dock fulländad och cykelkänslan perfekt. Den grå kronan på svänghjuskåpan är vacker, den är kronan på verket på en Monark cykel. Jo, jag vet att Monark inte levererar LT2 med en krona på svänghjulskåpan men de borde ha kronan på alla sina ergometercyklar för att visa att de är kungliga hovleverantörer, jag skojar bara. Jag valde bilden på LT2:an med en krona för att jag tycker att den är så fin. Det är bara grafiken med en vajande svensk flagga utefter hela cykelns högra sida på svenska skidlandslagets LT2:or som är vackrare. Om du ska cykelträna seriöst och köra intervaller så välj någon av cyklarna nedan istället. Nu när Monark har släppt LC2 tycker jag att de ska lägga ned LT2:an.

Monark 828E Strip
828E Strip är Monarks klassiska ergometer. Den har Wilhelm von Döbelns ursprungliga konstruktion med pendel. Pendeln består av en hävarm med en vikt i änden. Du vrider upp pendeln efter en skala med en ratt till önskad belastning och matar in belastningen i elektronikenheten som sitter på plastkåpans främre del. Du kan få upp till 7 kilos belastning. Du ser effekten i elektronikenhetens nedre fönster. Det här är den enklaste av Monarks ergometrar. 828 E måste precis som Monarks andra pendelvågsergometrar kalibreras med en 4 kilos kalibreringsvikt. Bromsbandet löper runt 3/4-delar av svänghjulet. Strip betyder att ergometern är strippad, modifierad och avsedd för träning. Plastkåporna är bortmonterade, sadelstolpen och styrstolpen utbytta mot varianter som är steglöst inställbara både vertikalt och horisontellt. Vevpartiet är utbytt mot ett med en smalare Q-faktor. Sadeln och styret är utbytta mot en racersadel och ett bockstyre. Den här ergometern är valet om du inte köper en viktergometer eller en LC2:a. Nackdelen med ramen på 828E är att korta personer inte kan sänka styret tillräckligt mycket. En pendelvågsergometer är inte gjord för träning utan för tester. Nackdelen med en helt mekanisk pendelvågsergometer är att du inte ser var pendeln befinner sig på skalan när du sitter på cykeln och att det inte går att öka effekten 1 watt i taget vilket begränsar användningsmöjligheterna. 828E kostar 17900 kronor men då ingår sadelstolpen och styrstolpen, vevpartiet med en Q-faktor på 146 millimeter, racersadel och bockstyre till ett värde av 7400 kronor. Mer kostnadseffektiv än så blir inte en ny ergometer från Monark. Du behöver bara montera pedaler och sedan kan du träna.

Bildresultat för monarl lc2

Monark LC2
LC2 är Monarks nya ergometer som började levereras den här veckan. Det här är ergometern för cyklister som vill ha en ergometer med en enkel funktion och ändå kunna koppla upp sig mot Zwift och andra tredjepartsplattformar. Det är också ergometern för dig som är kort och inte kan sänka styret tillräckligt mycket på 828E och 874E och vill ha en ergometer med den nya L-ramen. LC2 är en mekanisk ergometer med pendel och ANT+ chip. LC2 ersätter enligt mitt sätt att se det både LT2 och 828:e Strip. Fördelen med LC2 gentemot LT2 är att den är en riktig ergometer med pendel. LC2 har även ett ANT+ chip så att den är uppkopplingsbar mot tredjepartsapplikationer. Fördelen med LC2 gentemot 828E Strip är att den har en mycket bättre ram som tillåter korta cyklister att få till en aggressiv sittställning. LC2 är alldeles ny för i år men den släpptes som en förserie redan vecka 50. LC2 kostar 24900 kronor vilket är 5000 kronor mer än LT2 men då får du en riktig ergometer med pendel som är uppkopplingsbar.

Bildresultat för monark 874e

 

Monark 874E
Cykeln på bilden är en ostrippad 874E. 874E är en viktergometer till skillnad från Monarks andra ergometrar som är pendelvågsergometrar. Viktergometern uppfanns av Tore Gustavsson på Monark i Varberg i slutet av 80-talet. På en viktergometer lägger du vikter i en korg. Du behöver därför inte kalibrera en viktergometer. Om vikterna är kalibrerade är jordens gravitation referens för att effekten är rätt. Om du använder samma vikter och trampar med samma kadens är effekten densamma varje gång. En viktergometer är precis som en pendelvågsergometer gjord för tester, inte för träning men till skillnad från sitt syskon pendelvågsergometern är den perfekt för intervallträning. Fördelen med en viktergometer är att det går snabbt att öka och minska belastningen. Du lägger bara vikterna på viktpinnen eller plockar av dem. Belastningsförändringen är omedelbar. Det går därför snabbare att öka och minska belastningen på en viktergometer än på en pendelvågsrergometer där du måste vrida upp pendeln genom att skruva på en ratt. Genom att köpa rostfria brickor som väger 10 gram i järnaffären kan du öka effekten med 1 watt vid 100 RPM. Jag har rostfria brickor som väger 15 gram och ökar effekten med 1,5 watt varje 4×4 pass. När du kör 4×4 intervaller vill du kompensera för träningseffekten genom att öka effekten varje pass och då är en viktergometer från Monark den bästa träningsmaskin du kan ha. Det är inga problem att se vilken effekt du kör på som det är på en pendelvågsergometer. Du vet vilken belastning du har lagt i viktkorgen. På 874E kan du träna strukturerat, vetenskapligt, systematiskt och progressivt. Viktergometern är cykeln jag inte kan leva utan. Jag litar inte på någonting annat än en viktergometer. Jag byter inte min viktergometer mot någon annan ergometer. Det enda jag skulle byta min viktergometer mot är en viktergometer byggd på Monarks nya L-ram. Det här är cykeln jag rekommenderar till mina klienter. Det här är den perfekta 4×4 ergometern. Nackdelen med ramen på 874E är att korta personer inte kan sänka styret tillräckligt mycket men det går att lösa genom att såga av styrröret och låta en mekanisk verkstad tillverka en kortare styrstolpe. Monark har tänkt fasa ut viktergometern. Det tycker jag verkligen inte att de ska göra. Monark borde istället erbjuda strippade viktergometrar eller ännu hellre tillverka viktergometrar med den nya L-ramen. Viktergometern är en unik konstruktion. Det är inte miljövänligt att inte erbjuda en strippad viktergometer. Om Monark vill vara ett klimatsmart företag bör de erbjuda en viktergometer med den nya L-ramen så att mina klienter slipper åka till återvinningen med plastkåpor och cykeldelar. 874E kostar 16900 kronor. Monark erbjuder tyvärr inte 874E i strippat utförande längre. Du måste därför strippa, bygga om och modifiera ergometern själv. Du måste montera bort plastkåporna för att kunna byta till ett smalare vevlager. Montera även bort kåpan över belastningsramen och såga till ett plexiglas som du monterar elektronikenheten i istället så att du ser viktkorgen när du ska lägga på vikterna på viktpinnen. Du behöver byta till en sadelstolpe och styrstolpe som är steglöst inställbara både vertikalt och horisontellt för att få till rätt sittställning och till ett vevparti med en mindre Q-faktor så att du får samma avstånd mellan pedalerna som på din racercykel. Det finns som tillbehör från Monark. Sadelstolpen kostar 2990 kronor, styrstolpen kostar 1990 kr och ett vevparti i stål med en Q-faktor på 146 millimeter kostar 1390 kronor. En racersadel kostar 500 kronor, ett bockstyre kostar 500 kronor och sedan tillkommer kostnaden för pedaler. Monarks vevparti i stål är både hållbart och kostnadseffektivt och gör att kedjelinjen blir rak. Stålklingan är dessutom gjord för en standardkedja som används på Monarks ergometercyklar. Om du vill lyxa till det monterar du ett tempostyre istället. När du är klar ser ergometern ut som 828E Strip längre upp i artikeln men med viktkorg istället för pendel och utan kåpa över belastningsramen. Totalkostnaden för en strippad och ombyggd 874E exklusive pedaler är 25000 kronor.

Bildresultat för monark lc4

Monark LC4
LC4 är en datastyrd mekanisk pendelvågsergometer som är och varvtalsoberoende. Det innebär att effekten är den valda oavsett kadens. LC4 har en stegmotor som datorn styr den mekaniska belastningen med. Du kan öka effekten med 1 watt i taget. På en ergometer kan du inte välja ergo mode för det finns bara ergo mode och det är det enda du behöver för att kunna träna seriöst. Jag är perfektionist när det gäller träning och i och för sig även minimalist men inte ens jag tycker att det är nödvändigt med en varvtalsoberoende ergometer. Om du är ännu mer noggrann än mig och vill ha det är LC4 ergometern för dig. LC4 kostar 49000 kronor och det enda du behöver byta på LC4 är sadeln och pedalerna.

Hur du ökar din prestationsförmåga med 60-90 watt på 60 träningspass

Jag har funderat länge på att skriva en artikel om vinterträning för cyklister. Här i Norden är vi landsvägscyklister hänvisade till cykelträning inomhus på vintern. Är det mindre effektivt att träna inomhus eller är det effektivare? Är distansträning grundträning eller är det intervallträning och styrketräning som är grundträning? Hur ökar du din prestationsförmåga med 60-90 watt på 60 träningspass? Det får du svar på i den här artikeln.

Är det effektivare om du cykeltränar utomhus?
När du cykeltränar utomhus på landsvägen påverkar asfaltens rullmotstånd, vägbanans lutning och vinden trampmotståndet. Dessa förhållanden skiftar oavbrutet och du måste därför kompensera för dem genom att växla och skifta kadens men det finns inte en chans att du kan utveckla en konstant effekt. När du cykeltränar inomhus på en mekanisk Monark ergometer är belastningen konstant och om du trampar med en konstant kadens är därför även effekten konstant. Det är därför ställt utom varje rimligt tvivel att det är effektivare att cykelträna inomhus på en Monark ergometer än utomhus på en landsvägscykel. När du cykeltränar inomhus har du ingen fartvind som kyler dig. Du måste därför placera din ergometer i en sval miljö. Om den omgivande temperaturen inte är tillräckligt låg måste du även använda en eller flera tillräckligt kraftiga vindmaskiner som kyler dig. Om du blir överhettad ökar din puls och du sänker effekten och då uteblir träningseffekten. Vintertid kan du träna i garaget med öppen garageport. Sommartid är det bästa att du bygger ett isolerat kylrum med ventilation, ett air condition aggregat och vindmaskiner och ställer ergometern i, nej, jag skojar inte. Jag har min ergometer i mitt garage precis innanför garageporten bakom vindmaskinen och cyklar med öppen garageport. Om det är 5 plusgrader eller varmare tränar jag med endast pulsbälte och cykelbyxor på mig med vindmaskinen på den högsta hastigheten. Om det är minusgrader tar jag på mig en Craft undertröja.

Cyklar du snabbare om du rundtrampar?
Forskning visar att de snabbaste tempocyklisterna i världen bara trampar ned pedalerna. Du kan inte generera en hög kraft i drag- och lyftfasen. När du trampar 100 RPM hinner inte din hjärna koppla om mellan drag-, lyft-, skjut- och tryckfas under trampvarvet. Det räcker att du har ned mot 0 watts drivning på den uppåtgående pedalen. Försök att minska det uppåtgående benets tyngd på pedalen, driv inte på pedalen. Då kan mer av den kraft som det nedåtgående benet utvecklar användas till att driva din cykel framåt istället för att trycka upp det uppåtgående benets hela tyngd. Det kräver att du har fungerande sätesmuskler som inte hämmar dina djupa höftböjarmuskler och starka höftböjarmuskler. Om du utvecklar fler watt med ditt ena ben är det inte cykelträning med separat effektmätning på varje ben du behöver utan aktivering av dina sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler och enbensträning i gymmet så att dina ben blir lika starka. Rundtramp är en myt. Amatörer rundtrampar men det gör inte proffscyklister.

Blir du starkare av att styrketräna på cykeln?
Du blir trött i benen av att styrketräna på cykeln men du blir inte starkare. Det är ineffektivt att styrketräna på en cykel av flera anledningar. Rörelsen är för kort så dina muskler tränas inte genom hela sitt rörelseomfång. Trampmotståndet är inte stumt. Kedjan töjer sig och då minskar muskelaktiveringen. Det finns inget excentriskt moment när du cyklar eftersom du trampar runt. Du håller inte emot när musklerna sträcks ut som du gör när du styrketränar med fria vikter i gymmet. Belastningen är inte tillräckligt tung. Det effektivaste sättet att öka din maximala styrka är 3-5 repetitioner med 85-90 procent av 1 repetition maximum som är den vikt du orkar lyfta en gång. Om du styrketränar på din cykel på tung växel i en uppförsbacke med motvind och trampmotståndet är tillräckligt tungt får du inte runt pedalerna ett enda varv till efter fem tramptag med varje ben. Annars är belastningen för lätt och eftersom du sitter fast med dina fötter i pedalerna välter du omkull om ingen står mitt i backen och fångar dig. En Monark ergometer välter inte men du ska inte styrketräna på cykeln, du ska styrketräna i gymmet. Träning i hela ledrörelsen, stumt motstånd, excentriskt moment och tung belastning gör din styrketräning mycket effektivare.

Din kropp anpassar sig till en enda sak och det är belastning
Det räcker inte att du blir trött, tränar ett antal timmar eller cyklar ett antal mil för att öka din uthållighet. Din kropp anpassar sig inte efter trötthet, mil och timmar, den anpassar sig bara efter belastning. För att kunna cykla fortare måste du utveckla en högre effekt. Det enda som kan få dig att utveckla fler watt är ett större och starkare hjärta som kan pumpa mer blod till dina arbetande muskler och en ökad maximal styrka i framåtdrivande muskler. Dina muskler är motorn, ditt hjärta är bara en syrepump som pumpar syrerikt blod till dina arbetande muskler. När du cykeltränar tränar du ditt hjärta, inte dina muskler. Om du belastar ditt hjärta tillräckligt blir det större och starkare och kan pumpa mer blod. Om du känner till din maxpuls är din arbetspuls ett mått på hur mycket du belastar ditt hjärta. Det duger inte med en teoretisk maxpuls utan du måste veta din verkliga uppmätta maxpuls. Den klart tydligaste skillnaden mellan en bra uthållighetsidrottare och en lite mindre bra uthållighetsidrottare är syreupptagningsförmågan VO2max. Det går att förutsäga resultatlistan i ett cykellopp genom att lista cyklisterna från högsta till lägsta VO2max. När ett fysiologiskt testlabb testar din prestationsförmåga gör de ett VO2max test. När ett testlabb testar din kondition gör de ett VO2max test. När ett testlabb testar ditt hjärtas pumpförmåga gör de ett VO2max test. Ditt testvärde uttrycks som milliliter syre per kilo kroppsvikt för det är bara syreupptagningsförmågan som går att mäta på en uthållighetsidrottare. En uthållighetsidrottare kan inte kompensera för ett lägre VO2max med någon annan fysiologisk parameter. Vad ska du träna då? Det enda sättet för en cyklist att öka sin prestationsförmåga med cykelträning är genom att öka VO2max.

Träning på 90-95 procent av maxpulsen ökar ditt VO2max
Alla idrottsfysiologer är överens om att hjärtat är flaskhalsen i syretransporten. På en otränad cyklist rymmer hjärtats vänstra kammare 1 deciliter blod och på en vältränad rymmer det 2 deciliter blod. Forskning visar att det effektivaste sättet att öka hjärtats pumpfömåga är intervaller på 90-95 procent av maxpulsen. Det spelar ingen roll hur långa intervallerna. Det viktiga är att belastningen på hjärtat är tillräckligt stor. Den fysiologiska förklaringen är att hjärtats vänstra kammare inte fylls helt med blod under 90 och över 95 procent av maxpulsen. Hjärtats vänstra kammare måste fyllas helt med blod för att belastningen på hjärtmuskeln ska bli tillräckligt stor när hjärtat pumpar ut blodet för att det ska bli större och starkare.

Du måste intervallträna för att öka VO2max
Det spelar ingen roll hur du tränar så länge du samlar ihop tillräckligt många minuter i zonen 90-95 procent av maxpulsen. Om du ska återhämta dig snabbt så att du kan köra intervaller flera dagar i rad spelar det däremot stor roll. De norska forskarna Helgerud & Hoffs modell med 4 minuter långa intervaller bygger på att det tar 1-2 minuter innan hjärtat slår med full slagvolym. Det är dessutom lättare att kontrollera intensiteten i medellånga intervaller än i korta. 4×4 på 90-95 procent av maxpulsen är bara siffror och det räcker inte att du känner till dem för att kunna köra intervallerna på rätt intensitet. 4×4 intervaller kan köras på flera olika sätt. De flesta kör dem på för hög intensitet. Du ska inte köra dem på så hög intensitet du kan. Om du kör dem på för hög intensitet ger de mindre effekt eftersom återflödet av blod från benmusklerna till hjärtats vänstra kammare minskar om du drar på dig för mycket mjölksyra. Det tar dessutom tre dagar innan du återhämtar dig. Du kan inte köra 4×4 intervaller enligt andra protokoll och sedan påstå att 4×4 inte fungerar. När jag skriver om 4×4 intervaller är det den vetenskapliga varianten av 4×4 enligt Helgerud & Hoffs protokoll jag skriver om. 4×4 intervaller måste köras enligt Helgerud & Hoffs protokoll för att ge den effekt de ger i kliniska studier. Helgerud & Hoff gjorde vetenskapliga studier och testade fram det effektivaste sättet att köra 4×4. Om du kör 4×4 intervaller enligt Helgerud & Hoffs protokoll kan du köra dem ofta. Du kan köra dem 14 dagar i rad periodvis och däremellan kan du köra dem 5 gånger i veckan utan problem om du inte kör någon annan träning, har fungerande sätesmuskler och äter och sover ordentligt så att du återhämtar dig. Om du är mindre bra tränad måste du köra dem 2-3 gånger i veckan för att öka ditt VO2max men du behöver bara köra dem en gång i veckan för att bibehålla uppnådd VO2max. Om du tillhör världseliten i en uthållighetssport måste du köra dem 3 gånger i veckan bara för att bibehålla uppnådd VO2max. Det finns uthållighetsidrottare i världseliten som har kört block med 18 stycken 4×4 pass på 14 dagar och det finns de som har kört 4×4 intervaller två gånger om dagen sex dagar i veckan i tre veckor och ökat sitt VO2max med 20 procent och sitt testvärde från 60,1 ml/kg till 70,2 ml/kg. Det finns de som menar att lätt fånget är lätt förgånget när de hör hur effektiva 4×4 intervaller är. Det är ett okunnigt uttalande. VO2max är uppnådd VO2max oavsett hur du har tränat och fysisk kapacitet är en färskvara. 72 timmar efter att du har belastat din kropp börjar den att minska sin styrka och kapacitet.

Du behöver inte distansträna och tröskelträna
Det finns många myter om träning. Det går inte att ta död på en enda träningsmyt. Träningsmyter lever vidare och recyclas i all oändlighet. Det spelar ingen roll att det har kommit ny vetenskap som bevisar att myten inte stämmer, den överlever ändå. När du distanstränar och tröskeltränar ökar inte ditt hjärtas pumpförmåga eftersom belastningen på hjärtat är för låg. Ingen idrottsfysiolog kan beskriva vilka fysiologiska anpassningar som sker när du tränar på låg belastning under lång tid därför att inga fysiologiska anpassningar sker. Ingen muskelfysiolog kan förklara vilka muskelfysiologiska anpassningar som sker när du tränar på låg belastning under lång tid därför att inga muskelfysiologiska anpassningar sker. En muskel kan inte bli uthålligare, den kan bara bli starkare. Distansträning stärker inte dina muskelfästen, förbättrar inte din arbetsekonomi och gör dig inte uthålligare och är därför inte grundträning. Tröskelträning höjer inte din mjölksyratröskel. Mjölksyraträning ökar inte din mjölksyratålighet. Tung växel, uppförsbacke och motvind gör dig inte starkare. Maximala accelerationer gör dig inte mer explosiv. Din träning behöver inte vara komplicerad för att vara effektiv. Du behöver inte träna i fem olika intensitetszoner, träna tre olika energisystem och köra tre olika typer av pass. Du behöver inte variera dina intervaller. Du behöver träna på en tillräckligt tung belastning och du måste öka belastningen ofta. Det är inte svårare än så.

Du behöver inte göra fysiologiska tester
Helgerud & Hoffs 4×4 intervaller är inte utvecklade för att du ska beräkna intensiteten i intervallerna utifrån ditt FTP eftersom de inte är effektbaserade, utan pulsbaserade. Du behöver därför inte göra fysiologiska tester för att kunna köra 4×4 på rätt nivå. Det räcker med ett maxpulstest men du måste känna till hur du ska köra 4×4 intervallerna. Det finns nio riktlinjer för att du ska hitta rätt intensitet i 4×4 intervaller. Du behöver inte göra fysiologiska tester för att kartlägga dina svagheter. Om du kör intervaller på en Monark ergometer eller på en stationär träningscykel med en pålitlig effektmätare är varje träningspass ett test. Om du tränar effektivt kan du öka effekten varje pass. Din träning måste vara progressiv för att ge resultat. För att kunna träna progressivt måste du känna till vilken effekt du utvecklar i intervallerna och vilken träningseffekt varje pass ger så att du kan kompensera för träningseffekten genom att öka effekten. Testledare och tränare luras ofta av att idrottaren har hämmade muskler, överbelastade muskler och näringsbrister. Om du har dysfunktionella sätesmuskler överbelastas dina lårmuskler och då syrar de igen innan du har fått upp pulsen. Då är inte lösningen att köra tröskelträning eller mjölksyraträning. Det här är en faktor som är helt avgörande för din prestationsförmåga som man inte testar i testlabbet. Många vill göra träning till någonting mycket mer komplicerat än det är. Det finns bara två sätt att bli uthålligare, en ökad VO2max och en ökad maximal styrka. VO2max träning och styrketräning är grundträning. Din mjölksyratröskel höjs, mjölksyrabildningen på samma arbetsbelastning minskar och din uthållighet ökar när ditt VO2max ökar. Dina muskelfästen blir starkare, din accelerationsförmåga, spurtförmåga, explosivitet, arbetsekonomi och uthållighet ökar när din maximala styrka ökar. Du kan inte träna dessa förmågor var för sig. Träningen behöver inte anpassas efter individen men cyklistens kropp måste fungera för att träningen ska ge optimala resultat. Du behöver inte veta ditt VO2max, din laktattröskel eller FTP eller någonting annat för att kunna träna maximalt effektivt. Om du ändå gör fysiologiska tester är det viktigt att du tränar på samma typ av ergometer som du testas på och att du kalibrerar din ergometer annars kan du inte basera din träning på dina testresultat men det kan du inte ändå om du ska få ut maximalt av din träning. Jag baserar morgondagens pass på dagens pass för jag tränar på en testcykel.

Du behöver inte periodisera din träning
För att få maximala resultat av din träning måste den vara strukturerad, vetenskaplig, systematisk och progressiv. 4×4 intervaller enligt Helgerud & Hoffs protokoll ökar VO2max med 0,5 procent per träningspass i kliniska studier upp till ett testvärde på 70 ml/kg för kvinnor och 80 ml/kg för män. Det finns ingen forskning som visar att det finns något annat sätt att träna som ökar VO2max lika mycket eller mer. Om du kör 4×4 intervaller på mellan 200-300 watt ökar du effekten med 1 watt per träningspass och om du kör dem på mellan 300-400 watt ökar du effekten med 1,5 watt per träningspass. Efter tjugo träningspass har du ökat effekten med 20-30 watt. De bästa kvinnliga cyklisterna i världen har ett VO2max på 55-75 ml/kg och de bästa manliga cyklisterna 70-90 ml/kg. Som referensvärde så har Jenny Rissveds 75 ml/kg i testvärde. Det är inte förrän när du närmar dig världseliten i cykling som effekten av 4×4 intervaller avtar men den är aldrig mindre än 0,25 procent, inte ens hos de mest vältränade cyklisterna i världen och det är fortfarande en stor ökning. Du behöver inte periodisera din träning. Den bästa periodisering som finns är att öka effekten med 1-2 watt varje träningspass. 4×4 intervaller enligt Helgerud & Hoffs protokoll är vetenskaplig träning som ger dig maximala träningsresultat. De fungerar inte bara i forskarnas testlabb utan även i verkligheten på min ergometer i mitt garage. Det är även många uthållighetsidrottare i världseliten som har bevisat att de fungerar.

Blir du en bättre cyklist av att analysera träningsdata?
Idag kan du ladda ned en nästan oändlig mängd träningsdata från din cykeldator till din laptop. Sitter du och analyserar många olika mätdata på din laptop eller är du färdig med din träning när du kliver av din träningscykel? Blir du en bättre cyklist av att analysera träningsdata? Hur mycket information behöver du för att kunna träna maximalt effektivt? För att kunna köra 4×4 intervaller på rätt intensitet räcker det att du känner till din verkliga uppmätta maxpuls och vilken effekt som är rätt intensitet i dina intervaller. All information du behöver medan du tränar är din effekt, kadens, puls och träningstid. Du behöver bara dokumentera effekten i intervallerna och slutpulsen i varje intervall efter träningen. En större mängd träningsdata än så gör dig inte till en bättre cyklist. Fokusera på den träning som ger effekt och bry dig bara om de parametrar som är viktiga för att du ska få ut maximalt av nästa intervallpass.

Zwiftar du och önskar dig en smart bike i julklapp?

5VP.jpg

Jag vet inte om du känner till det men vi är nära förestående en revolution i cykelträning inomhus. Allt fler cyklister, triatleter och cykelmotionärer gameifierar sin vinterträning. Tillverkare av smart trainers, träningscyklar och cyklar för cykelträning inomhus i grupp kommer nu med smart bikes för virtual reality cycling. Det här blir en spännande tur så lägg dig på rulle och häng med.

Zwift erövrar cykelvärlden
Zwifting, are you? De sista åren har många börjat sitta hemma på sin racercykel monterad i en smart trainer och tävla mot andra cyklister på hela jordklotet i realtid. Zwift changes everything. För dig som inte vet vad Zwift är så är det ett dataspel för vuxna cyklister där du använder en smart trainer som du monterar din racercykel i eller en smart bike som dem du ser på bilderna i den här artikeln istället för ett joystick. Du cyklar i ett virtuellt landskap. Du använder en smart phone, iPad, dator eller Apple TV för att se var du är på banan i förhållande till de andra cyklisterna. Du kan cykla uppför Alpe d´Zwift som är en kopia av Alpe d´Huez och VM-banan i Richmond och tävla mot andra cyklister. Interaktiv och smart betyder tvåvägskommunikation. Zwift kommunicerar en banprofil genom att styra magnetmotståndet i din smart trainer eller smart bike som i sin tur kommunicerar din effektutveckling till Zwift. När en uppförsbacke dyker upp på skärmen ökar motståndet i din smart trainer eller smart bike. Zwift räknar om effektutveckling till hastighet. Ju högre effekt du utvecklar desto snabbare rör sig din avatar på banan. Zwift har övertalat flera tillverkare av smart trainers och Wattbike att tillverka smart bikes för att få fler användare. To Zwift or not to Zwift, that is not the question. Till och med proffscyklister Zwiftar. Klicka på filmen ovan för att få en uppfattning om hur Zwift fungerar och om spelets grafik. Zwift påstås vara beroendeframkallande precis som Facebook och många andra applikationer i den digitala världen. Det är därför kanske säkrast att du håller dig till en gammal rostig Monark istället så att du inte hamnar på en Zwiftaholicklinik för avgiftning.

Smart bikes erövrar cykelsalarna
Nu kan vi göra det vi drömde om att kunna göra när vi började med spinning för 20 år sedan. En smart bike är upkopplingsbar till Zwift och andra tredjeparts plattformar som kan skicka olika banprofiler till cyklarna. Zwift styr automatiskt smart bikens magnetiska bromssystem. Variationen av trampmotstånd ger den virtuella banan en struktur och skapar en simulerad banprofil. Med smart bikes i cykelsalen och appar med virtuella banor blir cyklingen mycket mer realistisk. En smart bike har frihjul så att cykeln rullar även om du slutar trampa. En smart bike har växelspakar i bromshandtagen precis som en riktig racercykel och virtuella växlar. Du tar dig fram på banan med valfri växel och kadens. Ju högre effekt du utvecklar desto snabbare cyklar du precis som i verkligheten. Du ser på en storbildskärm var du är på banan i förhållande till de andra deltagarna. Virtual reality cykling i grupp kommer att konkurrera ut spinning. Wellcome Fitness Copenhagen i Danmark bytte ut sina spinningcyklar mot Virtu Pro smart bikes och ökade antalet deltagare från 630 till 1200 de första åtta månaderna förra året. Wellcome har 42 Virtu Pro cyklar i sin cykelsal. Medlemmar på fitness center som träningscyklar utomhus vill cykla på träningscyklar uppkopplade till Zwift på cardio avdelningen och de vill ha en mer realistisk cykelupplevelse i cykelsalen. Det här är en utveckling som inte går att stoppa. Smart biken är här för att stanna.

A lot of times people don´t know what they want UNTIL YOU SHOW IT TO THEM.

-Steve Jobs

wattbike_atom_3.jpg

Wattbike Atom
Har du just investerat i spritt språngande nya Wattbike Atom på bilden ovan för 22000 kronor eller har du köpt en sunkig begagnad Monark viktergometer för 4500 kronor på Blocket? Allt fler vill slippa montera sin landsvägscykel i en smart trainer. De vill kunna växla mellan cykelträning inomhus och utomhus från dag till dag beroende på väder och vind. En stationär cykel tar dessutom mindre plats än en smart trainer och en landsvägscykel. Nya Wattbike Atom är världens första smart bike avsedd för interaktiv cykling via appar på nätet som Zwift. Smart bike är det nya i cykelvärlden. Atom släpptes för över ett år sedan i Storbritannien. I Sverige började den säljas i juni så det är först i vinter som den är aktuell i vårt land. Det ligger två års utveckling bakom Wattbike Atom och den är designad med feedback från användare. Wattbike har tagit hjälp av ett industridesign företag i London som heter Curventa för att designa Atom. Atom har därför ett mycket mer tilltalande utseende än den ursprungliga Wattbike. Atoms ram är konstruerad av aluminium. Cykeln väger bara 44 kilo. En iögonfallande detalj är att cykeln till skillnad från andra stationära cyklar har ett överrör för att skilja den ifrån andra träningscyklar och definiera Atom som en en seriös träningscykel säger designteamet. Cykeln har dessutom ett aerodynamiskt utformat sadelrör för att ge den en illusion av fart. Atom har ett riktigt bockstyre och en riktig tempobåge så styret har rätt känsla till skillnad från den ursprungliga Wattbike och det är enkelt att byta till ett styre med en annan bredd. Atom har inget fläktmotstånd som den ursprungliga Wattbike. Den är därför mycket tystare. Den har en stegmotor och ett magnetmotstånd. Atom fungerar på ett helt annat sätt än den ursprungliga Wattbike. Du kan välja mellan två lägen på Wattbike Atom, Gear mode med 22 växlar eller Ergo mode. När du väljer Gear mode växlar du till ett tyngre eller lättare trampmotstånd med knapparna i bromshandtaget. Den tyngsta växeln motsvarar 52/11 och den lättaste 36/28. En träningscykel för inomhusbruk ska självklart ha Ergo mode så att det går att köra intervaller på en exakt effekt. När du väljer Ergo mode försvinner växelvalet. I Ergo mode är cykeln varvtalsoberoende vilket betyder att effekten är den valda oavsett kadens. Wattbike har äntligen förstått vad som krävs av en träningscykel. Nu går den att använda för strukturerad intervallträning. Wattbikes signum är Polar view och det är integrerat även på Atom. Sadel och styre har micrometerjustering både vertikalt och horisontellt. Atom har dubbla svänghjul på totalt 9,28 kilo. Atoms effektmätning har +-2% tillförlitlighet. Den är ANT+ FE-C och Bluetooth Smart FTMS kompatibel för uppkoppling till tredjeplats plattformar. Precis som på andra smart bike använder du din smart phone eller läsplatta för att koppla upp dig och som display. Det kommer en ny Wattbike nästa år för kommersiellt bruk och jag är övertygad om att den också kommer att sakna fläktmotstånd, ha ergo mode, vara designad och uppkopplingsbar till Zwift, Trainerroad, The sufferfest och andra appar för virtual reality cykling på webben för nu har Wattbike lyssnat på användarna. För dig som önskar dig en smart bike med ergo mode som är varvtalsoberoende är Atom årets julklapp.

Har du precis köpt Tacx Neo Bike Smart på bilden ovan för 29000 kronor för att kunna tävla hela vintern över nätet? Neo har 22 virtuella växlar. Det digitala växelsystemet kommer att uppdateras så att du kan programmera in samma utväxling som du har på din racercykel. Om du vill byta kassett inför en Zwift etapp uppför Alpe d´Huez så kommer du att kunna göra det. Det mest fascinerande med Neo är att när du växlar så känner du det i benen därför att Neo minskar motståndet till ett minimum för ett ögonblick så att den simulerar exakt samma känsla som när du växlar på en riktig racercykel. Det är en väldigt cool funktion. Tacx försöker utveckla mjukvaran så att du ska kunna välja om växlarna ska kännas som Shimano Dura Ace Di2 eller Sram RED eTap men jag vill naturligtvis att de ska kännas som Campagnolo Super Record EPS. Denna smart bike har bromshandtag så du kan faktiskt bromsa cykeln. Det har två funktioner, dels kan du bromsa cykeln genom att dra i båda bromshandtagen men du kan även styra cykeln ut till vänster eller in till höger när du ligger i en klunga genom att bromsa med det ena handtaget men Zwift stödjer inte dessa funktioner än. Neo har en integrerad effektmätare med +-1% tillförlitlighet. Två fläktar på styret blåser mer simulerad fartvind på dig i nedförsbackar. Tacx Neo Bike Smart är kompatibel med ANT+ FE-C och Bluetooth Smart. För dig som önskar dig en smart bike med realistiska växlingar är Neo Bike Smart årets julklapp.

Bildresultat för virtupro

 

Virtu Pro
Cykeln på bilden ovan är utvecklad av den före detta danska proffscyklisten Niels Kristian Andersen. Lars Seier Christensen som skapade Saxo Bank och Bjarne Riis som vann Tour de France 1996 har investerat i Niels Kristians cykel Virtu Pro som förväntas bli den marknadsledande smart biken när den utrustas med ANT+ och Bluetooth chip så att den går att ansluta till Zwift och andra tredjeparts plattformar. Zwift har köpt rättigheter att licenstillverka egna cyklar med Niels Kristians teknologi trots att den ännu inte är en smart bike. Tillverkare av redskap i fitness industrin som Technogym och Life Fitness har försökt att få licenstillverka träningscyklar för gruppcykling på gym med Virtu Pros teknologi. Den här cykeln är nämligen a game changer. Virtu Pro är den mest innovativa digitala smart bike som finns på marknaden idag. Utvecklaren Niels Kristian Andersen säger att hans cykel är minst 2-3 år före alla andra konkurrenter. Den är banbrytande och kommer att konkurrera ut både Wattbike och spinning. Det finns en variant av den avsedd för gruppcykling. Niels Kristian har utvecklat en hårdvara som styr magnetmotståndet. Effekten mäts inte utan du bestämmer istället belastningen. På Virtu Pro bestämmer du med vilken kraft magnetbromsen ska bromsa svänghjulets rotation. Det här är high Tech i den högre skolan. Virtu Pro har ett magnetbromssystem som har en nollpunkt och en maximal belastningspunkt. Mellan dessa två punkter är det 45 millimeter, 6300 steg och 2200 watt. Tack vare en högteknologisk testmaskin vet Niels Kristian precis hur mycket belastningen motsvarar i watt vid dessa 6300 steg från 0-140 pedalvarv per minut. Motorpositionen uppdateras fyra gånger per sekund. Systemet kalibrerar sig själv. Om du slutar trampa en liten stund och systemet skulle vara i obalans är det omkalibrerat och klart till nästa pedalvarv. Svänghjulet väger 16 kilo. Cykelns drivlina är helt ljudlös. Du växlar precis som på en racercykel med växelknapparna i bromshandtagen. Det klickar dessutom när du växlar så att du får feedback på att du har växlat men det är inte allt. Om du trycker på den vita knappen i höger bromshandtag så styr du ut cykeln till vänster i vinden och kan gå bak och lägga dig sist i klungan och ligga på rulle, så kallad drafting eller sätta in ett ryck. Fartvinden ska vara mycket realistisk enligt dem som har testat cykeln. Fartvinden är 100 procent när du ligger i spets och 65 procent när du ligger bakom en annan cyklist. Du kan därför hålla samma hastighet men spara kraft precis som när du cyklar på landsvägen. Det finns 1400 olika banprofiler att välja bland. Om du kan krascha med cykeln förtäljer inte tillverkaren men du får i varje fall inte punktering. Det här är virtual reality cykling där man går hela vägen förutom att cykeln inte lutar i kurvor och uppförsbackar. Virtu Pro visades i TV2 Danmarks Tour de France Studio den 15 juli. Zwift har efter att ha testat Virtu Pro i flera dagar utsett den till den bästa Smart biken på marknaden. Virtu Pro kostar 38500 kronor men tillverkaren räknar med att priset kommer att sjunka till 16000-18000 kronor när de förvandlar den till en smart bike genom att ta bort displayen, förser cykeln med ANT+ och Bluetooth chip och börjar masstillverka den. För dig som är beroende av Zwift och önskar dig en smart bike är Virtu Pro årets julklapp.

Elite Fuoripista
Italienarna är världsberömda för sin design och ingenjörskonst. Riva, Ferrari, Lamborghini och Bianchi. Nu kommer Fuoripista. Fuoripista betyder off piste eller beyond track. Blir du snabbare av att träna på Elite Fuoripista i italiensk ek, dubbelt härdat säkerhetsglas, polerad aluminium och läder på bilden ovan? Nja, kanske inte men du cyklar i all fall med stil. Du ställer knappast Fuoripista i garaget, källaren, tvättstugan eller skrubben. Fuoripista är inte bara ett konstverk utan även en modern smartbike med Bluetooth och ANT+ kompatibel uppkoppling. Fuoripista är en skulpterad möbel och designcykel som pryder ditt vardagsrum. Flerfaldigt prisbelönta Adriano Design har designat Elites smart bike. Den kostar 144000 kronor men då får du den standardutrustad med en Brooks lädersadel med blanka metallnitar och ramväxel precis som på en klassisk racercykel i stål. Du växlar virtuellt med friktionsreglagen i aluminium på ramen. Cykelpassionerade italienare värdesätter riktig cykelkänsla. Svänghjulet i glas väger därför 20 kilo. Fuoripista väger 70 kilo. Effektmätaren har +-2,5% tillförlitlighet. I slutet av november fick den första lyckliga ägaren till en Fuoripista sin cykel levererad. Adriano Design uppger att Elite har sålt fler Fuoripista än de räknade med. För dig som önskar att du fick ställa din smart bike i vardagsrummet för din fru är Fuoripista årets julklapp.

Bildresultat för technogym skillbike

Technogym Skill Bike
När Technogym inte fick licenstillverka en smart bike med Virtu Pros innovativa teknologi konstruerade de en egen cykel för virtual reality cykling i grupp som de kallar Skill Bike. Skill Bike påminner en hel del om Wattbike Atom. Skill Bike har precis som Atom ett överrör och växelspakar i bromshandtagen. Den har åtta virtuella växlar men det är tyvärr stora steg mellan växlarna och den tyngsta växeln motsvarar 52/13. Det lär inte räcka till åt starka tempocyklister som Rohan Dennis, Tom Dumoulin och Fabian Cancellara men Technogym kanske kan uppgradera till fler växlar i mjukvaran i framtiden eftersom växlarna är digitala. Skill Bike har en integrerad effektmätare med +-1% tillförlitlighet. Skill Bike har dock ingen ergometer funktion men den är till skillnad från Atom avsedd för virtual reality cykling i grupp på gym, inte för intervallträning hemma. Den stöder Zwift genom Bluetooth. Du kan inte använda ANT+ FE-C protokoll eller Bluetooth FTMS så du är begränsad till att använda Technogyms egen app eller Zwift på iOS. TrainerRoad och The Sufferfest går inte att använda på Skill Bike. Skill Bike kostar 56000 kronor. Qicraft som distribuerar Technogym i Sverige har installerat åtta stycken Skill Bike på Malkars Träningscenter Västra och nästa år börjar Malkars med virtual reality cykling i grupp. För dig som är medlem på Malkars och gillar gruppcykling och önskar dig en mer realistisk cykelupplevelse är Skill Bike årets julklapp.