februari 2018

Nu är OS över för den här gången

Det är alltid lika sorgligt när den olympiska flaggan halas och OS elden släcks. Det känns så fruktansvärt tomt varje gång OS tar slut. Vad gör vi nu? Väntar i fyra år? Lider du också av postdramatiskt OS syndrom? Den här gången känns det extra konstigt eftersom OS precis har arrangerats i en stad som inte finns. Finns inte Pyeongchang? Jo, det finns men är snarare ett län än en stad och OS var utspritt över stora delar av länet. Ett fantastisk OS för Sverige är slut. 82 nationer tävlade i 102 grenar i 15 olika sporter: alpin skidåkning, backhoppning, bob, curling, freestyle, hastighetsåkningpå skridskor, ishockey, konståkning, längdskidåkning, nordisk kombination, rodel short track, skeleton, skidskytte och snowboard. Vilket är ditt favoritögonblick under OS i Pyeongchang? Här sammanfattar jag de förhoppningar och tankar jag hade inför OS 2018 och det OS jag just har upplevt.

Skidskyttarna levererade ett år för tidigt
Jag trodde inte att någon skidskytt skulle ha en chans på medalj. Sebastian Samuelsson, vilken frisk fläkt, vilket jävlar anamma och vilken kille! Han lade ribban högt. Av alla svenska medaljer är jag allra mest imponerad av Hanna Öbergs OS-guld. Vilken cool tjej! Hon bara gjorde det. Hennes pojkvän Jesper Nelin skulle köra sitt distanslopp en timme efter att Hanna hade chockat skidskyttevärlden. Han kramade sin flickvän och pussade henne på kinden och frågade henne hur han skulle kunna tävla efter det. Han fick torka bort tårarna innan inskjutningen. Sedan gick han ut och sköt fullt på de tre första skjutstationerna. Jesper hade chans att ta OS-guld även han men bommade tre skott på det sista skyttet. Vilken saga det hade blivit med två oväntade OS-guld till samma hushåll. Efter Sebastians silver i jaktstarten och Hannas guld i distansloppet var vi många som insåg att Sverige hade ett starkt lag och hoppades på medalj i mixstafetten men de drömmarna gick up i rök. Jag vågade inte tro på medalj i damstafetten men damerna tog silver. Skidskytteherrarna trodde jag inte skulle ha en chans i stafetten innan OS började men de ville inte vara sämre än damerna och det var de inte heller. De var ännu bättre, sporrade av damernas framgång och tog guld. Jesper Nelin fick till slut med sig ett OS-guld hem även han och så var den kärlekssagan fulländad. Någon måste visa vägen och han heter Sebastian Samuelsson och har ledaregenskaper trots att han är yngst i laget. Sebastian har har själv fått hjälp att hitta vägen av en tysk med en mycket stor passion för skidskyttesporten. SOK visade inte vägen för de har inte gett OS-guldmedaljören Jesper Nelin något stöd över huvudtaget. De trodde inte på skidskytteförbundets satsning med Wolfgang Pichler som tränare trots att det är det fjärde svenska skidskyttelandslaget han bygger upp. Alla i Sverige vet vad han kan utom SOK.

Medaljmakaren Wolfgang Pichler
Han heter Wolfgang Pichler och vi älskar honom, mest för hans stora engagemang och passion. Han ligger bakom det svenska skidskytteundret som nu har fått nytt liv en fjärde gång under hans ledning. Wolfgang Pichler och skidskyttarna hade en plan att de skulle vara bra i VM på hemmaplan i Östersund 2019. Det är där de bor och tränar tillsammans. De var inte bra, de var fantastiska, ett år för tidigt. Jag kommer inte att skriva klagomejl till skidskyttarna om det. SOK hade också en plan, en plan att ingen i Sveriges OS trupp skulle fira någon framgång med alkohol. Wolfgang hade andra planer. På morgonen innan Sebastian Samuelssons OS-silver i jaktstarten köpte han öl för han hade framgång på känn. SOK hade nolltolerans för alkohol och fördömde tyskens tilltag att fira ett OS-silver med två öl. Nu har skidskytten Jesper Nelin gjort en technolåt som är en remix av Wolfgang Pichlers episka alkoholintervju och lagt upp den på sitt You Tube konto. Mellan technobeaten hörs Wolfgangs röst: “Today we celebrate relay”, “I have a little thinking, I bought alkohol. In the morning I say, maybe we have a celebration tonight” och även hans karaktäristiska skratt. Den blir nog en världshit den också.

Längdskidlandslaget levererade
Visst trodde jag att en Charlotte Kalla i form skulle ha chans på en medalj. Hon åker hem från Pyeongchang med fyra medaljer. Ett guld och tre silver. Jag trodde att Stina Nilsson hade en chans att vinna sprinten. Hon tog fyra medaljer. Ett guld, två silver och ett brons. Jag säger bara Ebba Andersson. Denna helt respektlösa norrlandstös. Hon ville så gärna vinna ett guld men hon fick i alla fall ett silver och var mycket nära ett brons i sitt första OS. Jag trodde inte att damlängsskidlandslaget skulle kunna ta medalj i stafetten med en svag länk i laget. Anna Haag åkte sett till åktiderna riktigt bra men tappade mycket tid. Charlotte tog igen det Anna förlorat, Ebba förvaltade upphämtningen och Stina följde med i rygg på Marit ända till slutet och ännu ett silver var bärgat. Jag led så med Anna Haag som hade kunnat vara världens bästa skidåkerska om hon bara hade fått rätt hjälp med träningen för 8 år sedan. Jag led lika mycket med Astrid Uhrenholdt Jacobsen som också tappade mycket tid på sin stafettsträcka. Före cykelolyckan 2009 då hon bröt ryggen och tvingades operera sig var jag övertygad om att Astrid skulle bli världens bästa skidåkerska. Jag har alltid hållit på Astrid. Dagarna innan OS i Sotji 2014 tog hennes bror livet av sig. Nu klappade Astrid ihop på stafetten och tappade massor av tid och var fullkomligt otröstlig trots att Ragnhild Haga och Marit Björgen såg till att hon vann ett OS-guld i stafett. Damernas sprintstafett hade jag inga förhoppningar på eftersom vi inte hade två Stina men vi hade en Charlotte i form och på åkhumör som var sugen på fler medaljer och se där, ett silver till trillar in. Jag förväntade mig inte att herrlandslaget skulle leverera och det gjorde de inte heller.

Curlinglagen levererade
Lag Edin hade bara guld i sikte men guldet blev till silver. Lag Hasselborg visste jag ingenting om förrän jag såg ett reportage i TV5 och läste om dem. Vilken story, vilken satsning, vilken saga och vilka tjejer! De var lika kalla som den is de spelade på. De fortsatte med den fina tradition Lag Norberg startade. Sverige tog två medaljer i Curling. Det är svårt att få bättre utdelning.

Alpina landslaget levererade
Frida Hansdotter är en mästerskapsåkare och jag hoppades att hon äntligen skulle få vinna OS-guld och det fick hon. André Myhrer hade också samlat ihop till ett OS-guld men jag trodde verkligen inte att han skulle ta det men det gjorde han. De enda som inte levererade var snowboard och freestyle. Jag såg Anjas reportage om Sandra Näslund som tävlar i skicross. Jag fattade tycke för den tillbakadragna, blyga och lugna världsmästarinnan. Hon lyckades inte heller tyvärr.

Damerna levererade
Det är damerna eller snarare tjejerna som har levererat. Det är främst de yngre förmågorna som har levererat i detta OS. En del menar att det är osvenskt med svenska idrottare som pratar om olympiska guldmedaljer. Den nya generationen svenska idrottare tror på sig själva. De vet att det är möjligt att lyckas om man fokuserar på målet och arbetar tillräckligt hårt.

Ishockeylagen fallerade
Både Tre kronor och Damkronorna fick stryk och åkte ut ur den olympiska hockeyturneringen.

Ester tog två guld i två olika sporter
Ett annat starkt minne är Ester Ledecka som har vunnit två VM-guld i snowboard. Hon skrällvann först damernas Super G på Mikaela Shiffrins gamla skidor efter att ha startat som nummer 26 och stod hur länge som helst i målfållan med hakan i konstsnön och väntade på att de skulle rätta hennes tid och placering. Hon trodde inte sina ögon. Det var så kul att se hur förvånad hon var. Sedan vägrade hon ta av sig sina skidglasögon för eftersom hon inte hade förväntat sig att vinna eller ta medalj så hade hon inte sminkat sig. Därefter vann hon även damerna paralellslalom på snowboard och blev historisk eftersom hon är den första kvinnliga vinterolympiern som vinner OS i två olika sporter men då hade hon sminkat sig och kunde bli intervjuad utan skidglasögon.

Sverige deltar inte i flera sporter i vinter OS
Det finns vintersporter som Sverige skickade få deltagare eller inga deltagare alls i. I störtlopp, backhoppning, bob, hastighetsåkning på skridskor, konståkning, nordisk kombination, rodel, short track och skeleton, är det knapert med svenska utövare. Då är det svårt eller rättare sagt omöjligt att matcha Norges 39 medaljer. Vi har inte ens en inomhushall för hastighetsåkning på skridsko men det kanske OS i Stockholm 2026 kan ändra på?

Jag vill att OS ska avgöras på natursnö
SOK´s målsättning inför de Olympiska Spelen i Pyeongchang var 8 medaljer. Sverige tog 14 medaljer, 7 Guld, 6 silver och 1 brons. Nu arbetar SOK för att få arrangera OS i Stockholm 2026. Jag vet inte jag. OS avgjordes på konstsnö i Sydkorea. Ska OS verkligen avgöras på konstsnö? Det gick ju bra för svensk del den här gången men vad blir det härnäst? Vinter OS i Australien, Afrika eller Dubai? Jag tror att vinter OS ska arrangeras på orter som har natursnö och där befolkningen är intresserade av vintersport. Publiken uteblev i OS i Pyeongchang. OS ska vara en publikfest. Vinner man OS ska det vara ett minne för livet. Det kommer kanske inte att finnas natursnö någonstans om vi inte är rädda om klimatet. Då kanske växthuseffekten smälter all snö eller så hindrar den globala uppvärmningen snön från att lägga sig. Just nu märker vi inte av någon global uppvärmning här i södra Sverige. Jag har skottat tonvis med snö de senaste dagarna. Ölandsfåken gör sitt bästa för att begrava vårt hus i snö. Vi kanske ska arrangera Vinter OS här på Öland 2026 istället? Vi har ingen konstsnö här men den magiska strukturen på snöflingorna och ölandsfåken skapar vacker snökonst.

Marit Björgen är framtidens längdskidåkare

Marit Björgen har varit framtidens idrottskvinna i mina ögon sedan säsongen 2002 när hon slog igenom som sprintåkare i världscupen. Nu är hon historisk. I OS i Pyeongchang som avslutades idag tog bondjäntan 5 OS-medaljer men jag börjar med att berätta hennes historia från början för det har inte alltid gått som i ett hårt preparerat och fruset skidspår för Marit.

Hon kommer aldrig att vinna någon distanstävling
Hon är en bondjänta från Tröndelag och har varit van vid att ta i hemma på gården ända sedan hon var liten. Marit började på skidgymnasiet när hon var 16 år 1996. Hon kom med i juniorlandslaget när hon var 18 år. 1999 debuterade hon i världscupen i Engelberg och kom på 39:e plats i sprint. Marit vann tre världscupsegrar i sprint och den totala sprintvärldscupen samt VM-guld i sprint säsongen 2002/2003. När Marit började vinna sprinttävlingar tyckte skidexperterna att det var konstigt att hon som hade så mycket muskler kunde vinna sprinttävlingar. De sa även att hon i alla fall aldrig skulle vinna någon distanstävling. Nej, eller hur!? Säsongen 2003/2004 dominerade hon damernas längdskidåkning och kom på andra plats i den totala Världscupen. Säsongen 2004/2005 vann hon 30 kilometer i klassisk stil på VM i Obersdorf, sprintvärldscupen och distansvärldscupen samt den totala världscupen. Med 4 vinster i den totala Världscupen, 5 segrar i sprintvärldscupen, 3 segrar i distansvärldscupen, 114 segrar i världscupen, flest segrar i världscupen av alla skidåkare genom alla tider, 1 seger i Tour de Ski, 18 VM-guld, 8 OS-guld och 45 mästerskapsmedaljer har Marit visat skidexperterna att de hade fel. Skidexperterna har fortfarande fel. De har fel om den intervallträning Marit underkastade sig de första 12 åren av sin karriär.

En vetenskaplig intervallträningsprodukt
När Marit kom in på skidgymnasiet 1999 fick hon en tränare som heter Svein Tore Samdal. Han var en mycket kompetent tränare med vetenskapligt förankrade träningsmetoder. Han hade studerat under medicinprofessorerna Jan Helgerud och Jan Hoff på Trondheims universitet som är upphovsmän till och har forskat mycket om 4×4 intervallers effekt på den maximala syreupptagningsförmågan. Svein Tore satte Marit på en träning där grunden var 5×4 intervaller och tung styrketräning. På kort tid slog sig Marit in i världseliten på längdskidor. Sven Tore Samdals extrema, moderna och nydanande intervallträning gjorde Marit till världens bästa längdskidåkerska. Han blev förbundskapten för norska damlängdskidlandslaget 2001 och var det fram till och med OS i Turin 2006.

Intervallträning är en tysk uppfinning
Intervallträning är ingenting nytt. Det uppfanns i Tyskland på 30-talet. Löpartränaren Waldemar Gerschler och den tyska hjärtspecialisten Herbert Reindel upptäckte att intervallträning var effektivare än distansträning och introducerade systematisk intervallträning. De undersökte hur intensiteten skulle styras för maximal träningseffekt med tysk grundlighet genom att ta pulsen manuellt på löparna och utvecklade en strömlinjeformad träning. De genomförde ett experiment med 3000 försökspersoner under 21 dagar. De upptäckte att hjärtats volym ökade med en femtedel efter denna korta period av intervallträning och att prestationsförmågan ökade signifikant. Det som är nytt är att medicinprofessorerna Jan Helgerud och Jan Hoff vetenskapligt har bevisat att 4×4 intervaller är det effektivaste sättet att öka den maximala syreupptagningsförmågan.

Ökade sin syreupptagningsförmåga med 12 ml/kg/min på 3 år
När Marit som 21-åring vann sin första sprinttävling hade hon en maximal syreupptagningsförmåga på 63 ml/kg/min. Det är inte bättre än en norsk fotbollsspelare har. Tre år senare hade hon en maximal syreupptagningsförmåga på 75 ml/kg/min. Svein Tore Samdal menar att Marit har så mycket muskler att hon måste ha en hög syreupptagningsförmåga för att förse sina arbetande muskler med syre för att hon ska kunna utnyttja alla sina hästkrafter. Svein Tore menar att man i princip kan förutspå resultatlistan utifrån vilken maximal syreupptagningsförmåga skidåkarna har. Skidåkarnas maximala styrka får dock större betydelse för varje säsong. Här har Marit som är bondjänta och var stark redan när hon började åka skidor och innan hon började styrketräna varit pionjär. Svein Tore menar att det skulle ha blivit svårt för Marit att nå världseliten på så kort tid utan intervallträningen eftersom hon startade med en så låg syreupptagningsförmåga. Marit är en helt ny typ av skidåkerska som har mycket mer muskelmassa.

De dåliga säsongerna
Marit blev känd för sitt mycket tuffa träningsupplägg med Svein Tore Samdal som tränare. Med intervallträning i block blev Marit världens bästa längdskidåkerska. Från 2002 till 2007 var Marit i en klass för sig men sedan uteblev resultaten. Hon kom sjuk till OS i Turin 2006 men tog ändå ett silver på 10 kilometer i klassisk stil och vann den totala Världscupen säsongen 2005/2006. På våren 2006 slutade Svein Tore Samdal som förbundskapten för norska damlängdskidlandslaget. Marit fortsatte med intervallträningen på egen hand utan tränare. Problemen började efter OS i Turin 2006 och varade ända fram till VM i Liberec 2009. Trots att hon slutade på andra plats i den totala Världscupen 2006/2007 var säsongen en besvikelse för Marit som kom hem från VM i Sapporo utan individuell medalj. När det gick dåligt för Marit blev Svein Tore inkallad 2007 som personlig tränare för Marit men då var skadan redan skedd. Svein Tore säger att det var omöjligt att vara extern rådgivare för en utövare med en så hög totalbelastning. Han syftar troligtvis på att den nya förbundskaptenen Egil Kristiansen ville att Marit skulle träna på ett annat sätt och att Atle Kvålsvoll som var ansvarig för uthållighetsidrott på Olympiatoppen ville att Marit skulle träna fler träningstimmar per år.

Marit tränade hårdare än alla andra
Marit körde fler intervallpass än någon annan längdskidåkare. Medan andra uthållighetsidrottare körde 4×4 körde Marit 5×4. Medan landslagskamraterna körde 5 perioder per år med 12 intervallpass på 10 dagar körde Marit 8 perioder per år med 18 intervallpass på 14 dagar. Medan andra uthållighetsidrottare hade 45 dagar mellan blocken med intervallpass hade Marit bara några veckor. Ingen skidåkare har tränat hårdare än Marit. När resultaten uteblev förstod Marit inte vad som var fel. Hon tränade ju lika hårt som tidigare. Marit körde därför ännu hårdare. När man är ung återhämtar man sig snabbare och kan köra fler intervallpass. Det finns även en gräns för hur många intervallpass man kan köra. Faktorer som stress, vätska, behandling, kost, näring, avkoppling och sömn påverkar dessutom återhämtningen. Marit lyssnade inte på sin kropp och blev övertränad och utbränd. Säsongerna 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 gick inte som Marit hade tänkt sig. Inför säsongen 2009/2010 ändrade Marit på sin träning och kom tillbaka i fornstor form till OS i Vancouver 2010 där hon blev spelens skiddrottning med fem medaljer.

Media sprider en falsk myt
I svensk media sprids en myt som ursprungligen skapades av norsk media om att Marit blev övertränad och utbränd av för hårda intervaller. En myt som fortsätter att spridas av SVT´s expertkommentator Anders Blomquist och Eurosports expertkommentator Per Elofsson. Vid varje skidtävling där det inte gick bra för Marit under säsongerna 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 frågade norska journalister Marit om det inte var Samdals helvetesträning som var problemet. En gång svarade Marit att den träning som gjorde att jag på kort tid slog mig in i världseliten på längdskidor rimligtvis inte kan vara problemet. Det finns en felaktig föreställning om att de här intervallerna är eller ska vara hårda. De genomförs självklart med en högre intensitet än både distansträning och tröskelträning men de ska inte utföras med maximal intensitet utan måste utföras med precision och kontroll. De flesta kör dem för hårt. Det gjorde dock inte Marit men hon körde fler intervallpass än hon kunde återhämta sig ifrån. Marit har sagt att hon borde ha ändrat sin träning redan efter OS i Turin men att hon körde på för hårt ända till VM i Liberec då hon var helt nedkörd och inte kunde återhämta sig längre. Hon har sagt att hon skulle ha ändrat träningen tidigare men att hon inte var redo för det. Hon var tvungen att komma till en punkt själv för att förstå det. Den punkten kom under VM i Liberec 2009. Det var vändpunkten. Marit menar att hon tränade fel i tre säsonger. Även om Marit inser att hon borde ha ändrat träningsupplägget långt tidigare ångrar hon inte träningen hon gjorde de första 12 åren med Svein Tore Samdal som tränare. Hon tror att det hade tagit längre tid för henne att slå igenom utan den.

Marit tog OS-guld idag
Jag förstod att Marit skulle vinna idag så jag ställde väckarklockan på 07:15 och gick upp och satte på TV´n. Vi fick se i en stilstudie på urkraften i Rognes jäntan Marits kropp när hon överlägset vann tremilen i klassisk stil i OS i Pyeongchang i dag. Jag blir lika glad varje gång Marit vinner en skidtävling. Om du såg detta lopp noterade du säkert vilken fin teknik Marit har i både diagonalåkning och stakåkning och vilken enorm kraft hon får ner i stavtagen. Marit är fysiskt överlägsen. Hon är starkare än alla andra längdskidåkare på damsidan. Marit är en power atlet. Hon utklassade sina konkurrenter och vann med 1 minut 49 sekunder före Finlands Krista Pärmakoski och 1 minut och 58 sekunder före Sveriges Stina Nilsson trots att hon bara stakade med vänster arm på upploppet eftersom hon hade en norsk flagga i höger hand.

Nu har hon 15 OS-medaljer
Marit tog sin första OS-medalj 2002 när hon som 21-åring var med i det norska lag som tog silver i stafett i Salt Lake City. 16 år senare är Marit Björgen som fyller 38 år den 21 mars historisk. Hon har tagit 15 OS-medaljer vilket är fler än någon annan vinterolympier. Hon har tagit 8 OS-guld, 4 OS-silver och 3 OS-brons. Hon har tagit lika många OS-guld som Björn Dählie och Ole Einar Björndalen. Det var Marits sista OS. Hennes sista OS blev hennes bästa. Marit åker hem till Norge med fem OS-medaljer i bagaget. Hon tog 2 guld, 1 silver och 2 brons i Pyeongchang. Jag hoppas att hon inte slutar tävla på skidor nu. Marit har inte bestämt sig för om hon ska fortsätta än. Jag tror att Marit vill hjälpa Therese Johaug att vinna VM-medaljer i Seefeld nästa år. Marit är fortfarande framtidens skidåkerska. De damer som ska vinna skidtävlingar i framtiden måste vara lika starka som Marit. Tack för att du har visat vägen för framtidens skidåkare. Grattis till OS-guldet Marit!

Throws a stone at cross country skiers

Lag Hasselborg som representerar Sverige i curling på OS i PyeongChang “throws a stone at cross country skiers”. Curlingdamerna ställer Stina Nilsson och Theodor Pettersson i svenska skidlandslaget i skamvrån. De styrketränar mer seriöst än Stina och Theodor som är sprinters i längdskidlandslaget.

Längdlandslagets sprinters tränar fel
Tidigare i vinter besökte Mattias Fredriksson som är expertkommentator i SVT både Theodor och Stina i gymmet på Vintersportcentrum i Östersund och gjorde reportage om deras styrketräning. Stina gjorde både chins och stående hantelpress fel och de andra övningarna hon gjorde har hon ingen nytta av. Hon har för smalt grepp i chins, sjunker ihop med bröstet och drar med armarna i stället för med ryggen. Hon sträcker inte ut armarna och släpper inte ned kroppen från skuldrorna så hon tränar inte sina skulderfixatorer. Hon tar inte sin styrketräning på allvar. Stina tränar minst av damerna i skidlandslaget, säger hon själv. Hon gör övningarna med en twist och skojar till dem, säger hon. Det mesta Stina gör i gymmet är inte styrketräning utan stabilitetsträning. Hon styrketränar inte sina höftböjare. Starka höftböjare är otroligt viktigt för en skidåkare. Stina tränar med löpskor på fötterna och handskar på händerna. Det skulle hon aldrig få om jag var hennes styrkecoach. Då skulle hon få ha barfotaskor på fötterna och magnesia på händerna så att hon får ett bra grepp. Theodor tar heller inte sin styrketräning på allvar och tror inte att han blir snabbare av den, säger han. Det tror inte jag heller. Theodor säger att han inte började med styrketräning förrän han var 23 år för att han inte trodde att det var någonting för honom vilket fick Mattias att skratta och mig att gråta. Han säger att svenska skidlandslaget tidigare låg långt efter de andra nationerna med styrketräning men att de nu är i kapp eller till och med bland de ledande men det tror inte jag. För en sprinter är styrketräning den viktigaste träningen. Ju starkare Stina och Theodor är desto snabbare kan de accelerera, svara på ryck och spurta. Du kan se inslagen när Theodor och Stina styrketränar i SVT Play.

Styrketräning är inte prioriterat på Vintersportcentrum
Om du tittar på Mattias Fredrikssons intervjuer med Theodor och Stina när de styrketränar på Vintersportcentrum i Östersund så förstår du hur oprioriterad styrketräningen är. Det hör du på Theodor och Stina också. Gymmet har lågt i tak, snedtak och takfönster. Det är litet och trångt. De tränar i en skrubb på vinden. De flesta redskapen i gymmet går inte att använda för att prestationsutveckla längdskidåkare.

Lägger lika mycket tid i gymmet och löpspåret som i curlinghallen
Jag såg ett inslag om de unga, charmiga, oerfarna och jätteduktiga curling damerna på OS-kväll med Jessica & Anja i TV5 igår kväll där vi fick se när lag Hasselborg tränade i gymmet. De gjorde riktiga styrketräningsövningar. De gjorde knäböj och knäböj med stången fram och andra basövningar med skivstång som de blir starka av på riktigt och de gjorde det med bra teknik. Anna Hasselborg hade till och med ett par tyngdlyftningsskor på fötterna. De tränar i ett minimalistiskt friviktsgym med basredskap från Eleiko. Det är perfekt för prestationsutveckling. Det var roligt att se. Anna Hasselborg, Agnes Knockenhauer, Sara McManus och Sofia Mabergs samt reserven Jennie Wåhlin lägger ned lika mycket tid i gymmet och i löpspåret som på isen i curlinghallen. Heja lag Hasselborg! Du kan se inslaget där curlingdamerna styrketränar i DPlay eller Eurosport Player. Curlingdamerna vinner stort över längdskidlandslaget i styrketräning.

Mer power och lite coolare
Vi vill symbolisera något för sporten, det ska vara mer power och lite coolare, säger Sara McManus. Det är viktigt att vara vältränad i curling. Styrkan och uthålligheten kommer att behövas i PyeongChang där lag Hasselborg förhoppningsvis ska spela elva matcher på tolv dagar och ta det OS-guld de har tränat för sedan sommaren 2015. Lag Hasselborgs plan är att orka lika mycket under hela matcherna i samtliga matcher i OS. En trött fysik ska inte få påverka deras mentala styrka negativt under OS-turneringen. Curling är en mental sport och lag Hasselborg lämnar ingenting åt slumpen. Vi ska orka sopa lika bra den sista och avgörande stenen i den sista matchen som den första stenen i den första matchen, säger Agnes Knockenhauer.

Enda obesegrade laget
Team Hasselborg gick in i OS-turneringen i Gangneung Curlingcenter rankade som världsettor och har hittills vunnit fem raka matcher och slagit storfavoriterna Kanada. De är det enda laget som är obesegrade. Inför turneringen såg det ut som att nio av tio lag skulle kunna vinna OS-guldet. Inget lag har imponerat mer än det svenska under grundspelet. Idag möter de Sydkorea och Japan.

All kärlek till Ebba

OS-debutanten Ebba Andersson imponerar återigen stort i dagens stafett. Hon är ju helt respektlös! Hon tyckte inte att det gick tillräckligt fort så hon gick upp och drog på den tredje sträckan i stafetten över 4×5 kilometer. Vet hon om att hon tävlar mot världens bästa skidåkerskor? Supertalangen Ebba ville hålla undan för norskan Ragnhild Haga som tog OS-guld på 10 kilometer i fristil och som är i superform och jagade henne. Ebba gav Stina Nilson ett drömläge inför den sista sträckan. Heja Ebba!

Hellre ett OS-guld än 5 VM-guld
Ebba har tvingats operera ett knä och hon missade flera världscuptävlingar i början av den här säsongen på grund av en överbelastningsskada i skenbenet. Hon vinner hellre ett OS-guld än 5 VM-guld. Det syntes på Ebbas skidåkning att hon ville ha en OS-guldmedalj idag. Guldet blev till Silver men vilken glädje jag känner över den här unga svenska skidåkerskan. Hon åker hellre fristil än klassiskt. Hon maler hellre ned någon än spurtar ifrån. Den här pigga 20-åriga flickan är förstaårssenior. Vilket framtidshopp! Hon väljer mental styrka före benstyrka. Hon väljer hellre intervaller än styrketräning. Det bekymrar mig naturligtvis lite men att hon tycker att alla träningspass har sin charm lovar gott. Om Ebba blir mycket starkare blir hon omöjlig att tampas med i skidspåret. Hon vill genomföra en bra första säsong som senior. Hon ville bli uttagen till OS och prestera så bra som möjligt om hon blev det. Hon vill utvecklas som skidåkare. Hon vill till toppen. Hon vill vinna medaljer på stora mästerskap. Ingen tror mer på Ebba än hennes barndomsidol Charlotte Kalla. Jag tror att Charlotte ser mycket av sig själv i Ebba.

Silvermedalj i stafett
Det är Ebbas första OS men knappast det sista. Förra gången det var OS var Ebba 16 år och satt hemma och tittade på OS i TV. Ebba tyckte att det kändes jättespännande att få åka till OS i Pyeongchang. Hon förväntade sig att vara i väldigt bra form under OS och göra sina bästa lopp hittills i sin skidkarriär. Hon hade inga förhoppningar på en medalj i detta OS eftersom hennes bästa placering i internationella seniorsammanhang var en 5:e plats i världscupen på 10 kilometer i klassisk stil i Planica i Slovenien den 21:a januari. Ebba säger att OS inte är ett vanligt mästerskap. Hon visste inte vad hon skulle förvänta sig utan tänkte bara glida med lite grann. Ebba har glidit bra på sina skidor i detta OS. Hon har hittills glidit sig till en 4:e plats i skiathlon, en 13:e plats på 10 kilometer fristil och bärgat ett silver i stafetten under detta OS. Hon hade inte räknat med en 4:e plats på OS utan var jätteglad över att hennes skidåkning fungerade så bra och att det räckte så långt men var småsur eftersom det bara var 0,8 sekunder till bronsmedaljen. Vilken duktig skidåkerska! Nu har hon den där hett eftertraktade OS medaljen runt sin hals i alla fall och hon tog den i stor stil i sitt allra första OS. När Ebba var 10 år hoppades hon på att hon skulle vara med i skidlandslaget när hon var 20 år. Vill du se något riktigt charmigt så titta på det här. All kärlek till den här tappra lilla Sollefteå tjejen. Grattis till din första OS medalj Ebba!

Sensationellt OS-Guld i skidskytte

Svenska skidskyttelandslagets Hanna Öbergs prestation i gårdagens distanslopp i OS i Pyeongchang är den mest imponerande svenska insats jag har sett hittills på årets OS.

Imponerade på skjutvallen
Hanna imponerade mest på mig på skjutvallen. Hanna var helt fokuserad, sköt snabbt och åkte skidor ännu snabbare. Hon var lugnet själv när hon siktade och kramade av skott efter skott mitt i prick. Fem träffar på varje tavla. Hon sköt fullt! Fyra nollor! Vilken iskyla! Hon bestämde sig helt enkelt och sedan gick hon bara ut och gjorde det. Endast tre skidskyttar av 87 i startfältet sköt fullt, Hanna Öberg, Franziska Preuss och Urska Poje och av dem åkte Hanna Öberg med startnummer 24 snabbast på skidorna. Tyska skidskyttedrottningen Laura Dahlmeier åkte snabbast men sköt en bom och fick abdikera. Du måste pricka 20 skott och åka fort i skidspåret om du ska bli olympisk mästarinna i skidskytte.

Slog hela världseliten
När Hanna Öberg gick på skidskyttegymnasiet fick hon frågan om vad hon helst ville vinna. OS-guld eller VM-guld. Hon kunde svarade att hon ville vinna både och. Hon är målmedveten upprepar hennes pappa gång på gång när han frågas ut av Jessica Almenäs i OS-studion på torsdagskvällen. Det tror jag det. Hon slog hela världseliten i skidskytte med Laura Dahlmeier i spetsen. När tävlingen summerades hade Hanna slagit tyskan Laura Dahlmeier med 41 sekunder och slovakiskan Anastasiya Kuzmina med 24 sekunder. Nu är den första mästerskapsmedaljen bärgad. Tyska tidningen Bild skrev att Hanna är en nobody. Det kommenterade Hanna med att hon hoppas att de inte gör det igen och skrattade. Norska tidningen Värdens Gang skrev att vi blev bankade gul och blå. Hanna fick en guldfärgad täckjacka av Anja Persson innan hon mötte pressen i Pyeongchang. Vilken saga!

Får hon bragdguldet nu?
Hannas seger var oväntad och sensationell. Det är den största skrällen i svensk idrottshistoria. Hon har två junior VM guld och ett silver men hon har aldrig vunnit en världscup tävling. Hon har aldrig varit på pallen ens. Hon har varit femma som bäst. Efter fyra skjutningar och 15 kilometers skidåkning går Hanna Öberg i mål med dagens snabbaste tid. Vilken skrällseger! OS är rätt tävling att kliva upp på en senior pall i för första gången. Nu är 22-åriga Piteå tjejen Hanna Öberg olympisk mästarinna. Hon klarade det som Magdalena Forsberg aldrig lyckades med. Vilken idrottstjej! Får hon bragdguldet nu?

Hanna gjorde ett perfekt lopp
Wolfgang Pichler sa att Hanna gjorde ett perfekt lopp. Ja, det var väl det jag tyckte. Wolfgang berättade att det ligger ett hårt jobb bakom det här guldet. Det tror jag det. Det var många känslor efter loppet. Hanna förstod inte vad hon hade ställt till med. Tårarna rann på henne, pojkvännen Jesper Nelin, lagkamraten Mona Brorsson och tränaren Wolfgang Pichler. Hannas pappa frågade sportbladet om de verkligen trodde att han kunde prata med dem direkt efter segern. Hannas mamma sa att hon bara ville skrika att det där är min dotter. Föräldrarnas stolthet gick inte att ta miste på och med all rätt. Bilderna på Hanna och Mona Brorsson när de kramas efter målgången kan jag titta på hur många gånger som helst.

Blev kvarlämnad hemma när lagkamraterna flög till OS
Hannas uppladdning inför OS var inte perfekt eller så var det precis det den var. Hon var sjuk i julas och missade mer än en veckas träning. hon fick vinterkräksjuka samma dag som skidskyttelandslaget skulle flyga till Pyeongchang och fick inte följa med utan blev kvarlämnad hemma och fick flyga ned till Sydkorea själv tre dagar senare. Hennes kropp kanske behövde lite vila efter höstens tävlingar. Hon kanske behövde få vara själv i tre dagar och ladda mentalt. Hon har nämligen aldrig varit i bättre form.

Firar med tårta
Wolfgang Pichler firade Sebastian Samuelssons silvermedalj med två öl men Hannas guldmedalj tänker han fira med tårta säger han för SOK har nolltolerans för alkohol i den svenska OS byn. Låt mannen bakom Sveriges samtliga framgångar i skidskytte få fira med en öl. Han lever för skidskytte. Vi älskar hans passion för sporten. Utan Wolfgang Pichlers enorma engagemang hade Magdalena Forsberg aldrig blivit så framgångsrik, fråga Magdalena. Utan Magdalena Forsberg hade det inte funnits något svenskt skidskytte överhuvud taget. Tysk disciplin har varit nyttig i Sveriges skidskytte landslag. Wolfgang sliter dygnet runt för de svenska skidskytte framgångarna. Jag är nykterist och har inte druckit alkohol på 27 år men jag är inte moralist. Nej, alkohol och idrott hör inte ihop men Sverige hade inte haft något skidskytte under utan Wolfgang Pichler och enligt sederna i hans hemland firar man OS-guld med en öl på puben för det har man förtjänat. Låt Wolfgang fira framgångarna i sitt skidskyttelandslag med en öl. Hanna säger att hon inte hade varit på den här nivån utan Wolfgang. Jag tror inte att någon i SOK förstår hur hårt arbete det krävs av Wolfgang Pichler och hur hård träning Hanna har underkastat sig för att vi ska få fira med guldtårta allihop här hemma i Sverige. Tack Hanna och Wolfgang för OS-guldet. Grattis Hanna!

Har du löparknä?

Hur vet du om du har löparknä? När du har löparknä har du ont på utsidan av ditt knä. Du kan även ha ont under knät eftersom muskeln som ska se till att knäskålen spårar rätt hämmas vid knäsmärta. Löparknä drabbar inte bara löpare utan alla idrottare som har dysfunktionella sätesmuskler och springer eller böjer mycket i höftleden.

Vad är det som orsakar smärtan i ditt knä?
När du har löparknä är en muskel som heter tensor fascia latae överbelastad. Muskeln blir spänd och drar i det kraftiga senstråket på lårets utsida som fäster på knäts utsida och då får du ont på utsidan av ditt knä. Det finns inte olika orsaker till varför du får löparknä. Löparknä är inte en diffus diagnos utan exakt och precist. Det tar oss några få sekunder att konstatera om du har löparknä.

Varför får du löparknä?
Du får löparknä när dina sätesmuskler är hämmade. Sätesmusklerna sträcker i höftleden och de djupa höftböjarmusklerna böjer i höftleden. Muskler som gör motsatt rörelse i en led kallas antagonister. Antagonister kan hämma varandra. När sätesmusklerna inte fungerar hämmas de djupa höftböjarmusklerna på neurologisk väg. Det centrala nervsystemet upprätthåller styrkebalans i höftleden för att skydda den mot skador. När den mellersta sätesmuskeln är hämmad hämmas därför de djupa höftböjarmusklerna. De djupa höftböjarmusklerna ska böja i höftleden från 90 grader. När de djupa höftböjarmusklerna är hämmade kompenserar fem muskler på låret som ska böja i höftleden till 90 grader. Det är de inte konstruerade, utvecklade och designade av naturen för att göra. De har inte de biomekaniska förutsättningar och fördelaktiga hävarmar som krävs för det arbetet. De blir därför överbelastade. En av dessa muskler är tensor fascia latae.

Fel muskler arbetar
Om du springer med dysfunktionella sätesmuskler som hämmar de djupa höftböjarmusklerna tvingas tensor fascia latae även att böja i höftleden över 90 grader. Tensor fasia latae blir inte överbelastad för att den är kort, svag, för att du har svaga core muskler, är instabil, orörlig, pronerar eller har fel skor. Du får inte löparknä om inte dina höftböjarmuskler hämmas av dina sätesmuskler. Tensor fascia latae blir inte överbelastad om dina sätesmuskler fungerar.

Komplikationer vid löparknä
När du har ont i knät hämmas vastus medialis som är den droppformade muskeln på knäts insida. Vastus medialis ska centrera din knäskål så att den löper rätt i sitt spår. När vastus medialis är hämmad spårar inte din knäskål som den ska utan åker ut åt sidan. Då får du ont under knät men smärtan kan ibland vara svår att lokalisera. Då räcker det inte att bara behandla tensor fascia latae för att eliminera knäsmärtan utan då måste även vastus medialis behandlas och aktiveras.

Behandling av löparknä
Vad krävs för att åtgärda ett löparknä? För att åtgärda orsaken till löparknä krävs mjukdelsbehandling, aktiveringsövningar och rätt typ av styrketräning för sätesmusklerna och de djupa höftböjarmusklerna och i den ordningen. För att eliminera symptomet krävs mjukdelsbehandling av tensor fascia latae. Det hjälper inte att bara mjukdelsbehandla tensor fascia latae eftersom en överbelastad tensor fascia latae är en kompensation och bara ett symptom och inte orsaken. Om bara tensor fascia latae behandlas kommer du att få löparknä igen.

Du är inte rehabiliterad när du inte har ont längre
Om inte orsaken till smärtan eller skadan är åtgärdad är du inte rehabiliterad. Rehabiliterad betyder återställd och återställd är du inte förrän din kropp fungerar som den ska igen. Vi åtgärdar alltid orsaken till överbelastningar, bristningar och skador. Det gör oss unika. När dina sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler fungerar som de ska igen kan du utveckla mycket mer kraft när du böjer och sträcker i höftleden och då får du ett mycket bättre löpsteg och mycket mer framåtdrivande kraft när du springer. Bieffekten av att åtgärda orsaken till ditt löparknä är att din prestationsförmåga ökar. Dina muskler blir dessutom mottagliga för träning så att du kan styrketräna dem så att du blir starkare. Du kan inte träna muskler som inte fungerar. Du ska inte belasta din kropp om den inte fungerar för då är det bara en tidsfråga innan du blir du skadad.