Månad: oktober 2014

Ljumskskadad fotbollstjej rehabiliterad

Jenny Tropp

Jag tränar en tjej som tävlar i Body Fitness som har spelat fotboll. Hon rekommenderade sin fotbollstränare från tiden som spelare i Degerfors IF, Fredric Zetterström att att ta hjälp av mig med sin styrketräning. Förra hösten började Fredric träna med mig och han fick snabbt ett stort förtroende för mig. Han undrade vad jag hade för träningsfilosofi.

-Jag har ingen träningsfilosofi, jag har en träningsfysiologi, svarade jag.

Fredric ställde många frågor och jag berättade om styrketräning, konditionsträning, stretching, muskelbehandling, foamrolling, kost och kosttillskott för idrott ur ett vetenskapligt perspektiv. Jag berättade även hur träning på elitnivå bedrivs i Sverige idag och vad jag tycker om det.

Fotbollstränare i Rävåsens IK
Efter några veckor berättade Fredric att han skulle ta över tränarrollen i Rävåsens IK´s damlag i division 2 efter årsskiftet och sa att han ville att jag skulle vara fystränare för laget. Det visade sig dock att det inte gick eftersom Rävåsens IK hade ett långtidskontrakt med en friidrottstränare. Fredric är en mycket kompetent fotbollstränare som tidigare har tränat damlag både i Degerfors IF, Villastadens IF, FK QBIK, Norrstrands IF och Glanshammar IF.

Ljumskskadad nyckelspelare
I början av året berättade Fredric att deras nyckelspelare hade opererat sin ena ljumske och att hon nu hade ännu större problem med sin andra ljumske och att hon jättegärna ville spela fotboll men att hon inte kunde det på grund av smärtor. Han undrade om jag kunde hjälpa henne. Jag svarade att jag kunde titta på henne och bad honom att skicka ned henne till mig.

Jenny Tropp, mittfältsgeneral i Rävåsens IK
Fotbollstjejen Jenny Tropp dök upp i gymmet 12:30 den 29:e januari i år. Jag intervjuade Jenny och hon berättade om sina skador, sin operation och sina besvär. Hon berättade även att hon hade gått hos en sjukgymnast i två år utan att ha blivit bättre. Jag gjorde några enkla muskelfunktionstester på henne och konstaterade att hennes mellersta sätesmuskler hämmade hennes djupa höftböjarmuskler vilket gjorde att de övriga höftböjarmusklerna och adduktormusklerna kompenserade. Om man kan funktionell anatomi är det enkelt att förstå hur olika symptom uppstår. En ljumskskada är bara ett symptom på överansträngda muskler som kompenserar för dysfunktionella muskler. Jag lovade Jenny att hon skulle bli bra igen och att de skulle undra vad som hade hänt med henne när hon sprang ut på fotbollsplanen igen.

Rävåsen IK´s vice ordförande ringde till mig och undrade om Jenny skulle bli bra igen.

-Ja, det kommer hon att bli, svarade jag.

-Ni kommer att få tillbaka henne hel, frisk, starkare och uthålligare än någonsin, sa jag också.

-Då betalar vi hennes rehab, sa han

I ett bedrövligt skick
Det här fixar jag lätt, tänkte jag men det visade sig att det skulle bli allt annat än lätt. Jenny var i ett bedrövligt skick. Jag jobbade hårt med Jenny i flera timmar vid sammanlagt nio tillfällen innan jag fick hennes muskler att börja fungera igen. Jennys sätesmuskler, höftböjarmuskler och adduktormuskler var överbelastade och spända. Jag använde djupgående mekanisk muskelbehandling för att återställa normal muskeltonus i de hämmade och ömma musklerna och i de muskler som hade kompenserat. Jag använde aktiveringsövningar för att få de hämmade musklerna att fungera igen. Jenny visade sig vara en tuff tjej som stod ut med tuffa behandlingar och hon gjorde hemläxorna med aktiveringsövningarna som hon fick av mig för hon ville ju så gärna spela fotboll igen. En dag frågade jag Jenny om jag höll på att ta livet av henne när jag tryckte på hennes spända och ömma muskler.

 -Nej, ta bort skiten så att jag får spela fotboll, svarade hon.

Det visade sig att Jenny var en glad och rolig tös med glimten i ögat och mycket humor samt ett stort hjärta. Hon berättade för mig om sin stora fotbollsglädje.

Jenny blev fungerande och stark
Efter nio timmar var de av Jennys muskler som varit hämmade så aktiva att vi kunde börja styrketräna dem. Jenny tränade stenhårt i gymmet tre dagar i veckan med mig och blev snabbt stark. Efter 21 timmar kunde hon göra ryggresning med 30 kilo, springa 4×4 intervaller och spela fotboll smärtfri. Fotbollssäsongen närmade sig och Rävåsens IK ville att Jenny skulle komma igång med fotbollsträningen igen. Jenny och jag gick skilda vägar den 30:e mars. Rävåsens IK fick tillbaka sin nyckelspelare hel, frisk, starkare och uthålligare än någonsin. Jag var stolt över Jenny som hade varit så tapper och kämpat så hårt och jag var glad att jag hade lyckats leverera en helt rehabiliterad fotbollsspelare precis som jag hade lovat Rävåsens IK´s styrelse.

Spelade besvärsfri under hela säsongen
Igår ringde Jenny och berättade att hon har spelat fotboll besvärsfri under hela säsongen. Om hennes tränare inte hade tränat med mig så hade jag troligtvis aldrig träffat Jenny och då hade hon antagligen fått sluta spela fotboll som hon älskar att göra. Jenny är bara 19 år så det hade varit alldeles för tidigt för henne att avsluta sin fotbollskarriär. Nu gjorde hon istället en av sina bästa säsonger i den röda dressen och fick vara med och föra upp Rävåsens IK till division 1. Idag pratade jag med hennes tränare och han sa att många har undrat vad som har hänt med Jenny och tyckt att det har varit en helt annan Jenny på fotbollsplanen i år. Jenny är mittfältare och en fysisk och orädd spelare som skrämmer slag på motspelarna. Hon är en så duktig fotbollsspelare att hon mycket väl skulle kunna spela högre upp i seriesystemet och om hon får behålla sin succétränare så kanske hon får göra det en dag.

Roddbänken som gav OS-guld

Det här är den tredje delen i min serie om oumbärliga styrketräningsredskap.

Idag finns det inte ett enda kommersiellt gym i hela Sverige som har en roddbänk. Det finns heller inte ett enda redskapsföretag i hela världen som tillverkar en roddbänk men det fanns det på 80-talet. Karlskogas första gym hette Kanon Gym och hade en roddbänk när det öppnade våren 1982 på Mineralvägen 29. Kanon Gym bytte sedermera ägare och namn till Colluseum Gym.

Newtons tredje lag säger att varje kraft har en lika stor motriktad kraft. Om du gör en rörelse med 100 kilos belastning så är din kropp på väg i motsatt riktning med 100 kilos kraft. Forskning visar att ju stabilare du är när du lyfter en vikt desto högre neuromuskulär aktivering genereras. Du måste därför vara fixerad i rakt motsatt riktning till den kraft som dina muskler utvecklar så att rekylkraften motverkas för att en övning ska vara effektiv.

Det är självklart att använda en bänk med ett ryggstöd som fixerar överkroppen i bänkpress men av någon outgrundlig anledning är det inte lika självklart att använda en bänk med ett bröststöd i motsatt rörelse, det vill säga rodd. Det är inkonsekvent, ologiskt och ineffektivt. Bänkpress utan ryggstöd är fullständigt otänkbart och därför borde rodd utan bröststöd också vara det. Rodd utan bröststöd är lika ineffektivt som bänkpresss utan ryggstöd. Din överkropp måste fixeras med ett bröststöd i rodd annars blir den neuromuskulära aktiveringen låg och din träning ineffektiv.

Det var två kiropraktorer, Dr Dan Howard som ägde World Class Gym Equipment i San Diego USA och Arnold Schwarzeneggers vapendragare Dr Franco Columbo, som konstruerade roddbänken. Franco Columbu var boxare från början, tyngdlyftare, världsmästare i styrkelyft och världsrekordhållare i samtliga tre discipliner i styrkelyft innan han vann Mr Olympia 1976 och 1981. Han tävlade i världens starkaste man 1977 och blev 5:a. Före sig hade han fyra stycken giganter som alla vägde 50 kg mer än honom. Hans världsrekord i styrkelyft är bänkpress 239 kilo, knäböj 298 kilo och marklyft 341 kilo. Franco Columbo vägde 84 kilo och är troligtvis kilo för kilo den starkaste kroppsbyggaren genom alla tider. Han var känd för sin styrka i marklyft och rodd. Flex Magazine rankade hans ryggmuskler som de 5:e mest utvecklade av alla kroppsbyggares genom alla tider 2008.

Roddbänken hade ett bröststöd och två fotplattor samt ett skivstångsupplägg och en skivstång. Handtag iform av två böjda stänger var fastsvetsade i skivstången för att man skulle kunna utföra hela roddrörelsen utan att skivstången tog i bänkens undersida. När man låg på bänken var vinkeln i höftleden 90 grader så att lordosen eller svanken rätades ut. Dans och Francos idé med roddbänken var att minska belastningen i ländryggen. Det är naturligtvis en mycket bra idé men roddbänken har fler positiva egenskaper. Roddbänkens bröststöd fixerar din överkropp, ökar försträckningen och den neuromuskulära aktiveringen av dina ryggmuskler. Pre-stretch eller försträckning är en viktig egenskap som ökar den neuromuskulära aktiveringen genom stretch-shortening cycle effekten som innebär att elastisk energi lagras upp i musklerna under den excentriska fasen som ökar kraften i den efterföljande koncentriska muskelkontraktionen.

Roddbänken hamnade på Kanon Gym genom att Sveriges första bodybuildingstjärna Ulf Bengtsson från Arvika hade lyckats övertala Dan Howard att få licenstillverka World Class redskap i Sverige. Kanon Gym var genomgående utrustat med redskap från World Class. Det var det finaste man kunde träna på i Sverige på den tiden. Uffe åkte över till bodybuildingens mecca Venice Beach och tränade på Gold´s Gym och World Gym inför VM i bodybuilding varje år. Uffe vann SM i bodybuilding från 1973-1983, blev 4:a på VM flera gånger och 3:a på Mr International 1980. Ett år när han var i Californien och tränade fick han idén att han skulle åka till World Class huvudkontor i San Diego och begära att få licenstillverka World Class redskap i Sverige men de bara skrattade åt honom. Uffe gav sig dock inte utan flög till slut hem till Sverige igen med ett underskrivet avtal som gav honom rätten att licenstillverka World Class Gym Equipment i Sverige. När World Class kom ut på den svenska marknaden fick redskapen snabbt i det närmaste en monopolställning. World Class var de första moderna gymredskapen som såldes i Sverige. Uffe startade World Class kedjan och resten är gym historia. World Class Gym Equipment i San Diego gick sedermera i konkurs och utvecklingen av redskapen upphörde så när redskapen blev omoderna fick även Uffe lägga ned tillverkningen och World Class Gym Equipment gick i graven.

Roddbänken blev Agneta Anderssons hemliga vapen för att utveckla de urstarka ryggmuskler som skulle hjälpa henne att vinna OS-guld i kanot. Den var Agnetas favoritredskap i gymmet och den flickan hade ryggmuskler som fick byggartjejernas ryggtavlor att framstå som skolflickors. Som tur var hade gymmet där Agneta tränade den bästa roddbänk som någonsin har tillverkats. Jag såg ofta Agneta ligga på roddbänken och lyfta tunga vikter.

Varför inte alla redskapstillverkare tillverkar ett så enkelt, effektivt och viktigt basredskap som en roddbänk och varför inte alla gym har roddbänkar är fullständigt ofattbart. Tack vare Dans och Francos roddbänk kunde vi sommaren 1984 jubla när Agneta paddlade hem dubbla OS-guld till Sverige med en timmes mellanrum i både K-1 500 meter och K-2 500 meter i Los Angeles. Agnetas hårda arbete på roddbänken hade gett Sverige inte bara ett OS-guld utan två.

Agneta är en av de största kvinnliga idrottare vi har haft i det här landet genom alla tider. Hon är en ödmjuk förebild som var långt före sin tid med att använda styrketräning i prestationshöjande syfte. Styrketräning var en stor och viktig del av Agnetas träning. Agneta var en ren träningsprodukt som tränade 14 pass i veckan. Hon har 18 stycken mästerskapsmedaljer. Agneta har tagit 3 OS-guld, 2 OS-silver, 2 OS-brons, 1 VM-guld, 3 VM-silver och 7 VM-brons.

Agneta var så förtjust i roddbänken som World Class tillverkade att hon bad mig att köpa en till mitt gym när jag ägde David Träningscenter och sponsrade henne med träning. Tyvärr gjorde jag inte det men Agneta vann ett OS-guld till genom att palla upp en av bänkarna i mitt gym så att hon kunde köra sin favoritövning. Vid OS i Atlanta 1996 vann hon K-2 500 meter 3 olympiska cykler och 12 år efter det första OS-guldet och hon gjorde det dessutom tillsammans med sin ärkefiende Susanne Gunnarsson. Det var en prestation som hon belönades med både Svenska Dagbladets bragdguld och Victoriastipendiet för. Det är också det OS-guld som hon själv värderar allra högst.

Dan och Franco vet troligtvis än i denna dag inte om att en Karlskogatös vann dubbla OS-guld i kanot på deras egen hemmaplan med hjälp av deras roddbänk. Var roddbänken finns idag vet jag inte men den utgör ett stycke idrottshistoria så den borde letas upp och målas i guldfärg och ställas på Riksidrottsmuséet.