Kategori: Kalmar Grand Prix

Asta Larsson tog sin tredje raka seger i Kalmar Grand Prix Kids

I fredags var det den dag jag ser fram emot mest varje år. Det är då Kalmar Grand Prix Kids går av stapeln. Jag dör hellre än missar den tävlingen. Två år i rad har en liten cyklist från Läckeby 1,5 mil norr om Kalmar som heter Asta Larsson vunnit den här prestigefulla tävlingen. Det första året vann hon på sin barncykel. Förra året vann hon på sin lilla vita Bianchi racercykel och då slog hon till och med alla killar.

Cykel kontroll
På fredag eftermiddag åkte jag till Läckeby och kollade så att Astas cykel var rätt inställd och att växlarna fungerade som de skulle. Asta var lite osäker på hur man växlar för hon har inte cyklat något på sin racercykel sedan i våras. Det har varit för varmt för cykling på dagarna i sommar och sådana här små cyklister måste sova när det svalnar av på kvällarna. När jag cyklade med Asta i våras sa hon att nästa gång cyklar vi på Öland. Asta trivs på de fina cykelvägarna på Öland. Förra året cyklade Asta och jag på Öland mellan Saxnäs-Röhälla-Färjestadens hamn-Saxnäs. Då höll hon 18 km/h i snitt på 20 kilometers cykling. Asta tycker om att cykla på Öland och hon tycker om glasspausen på ÖlandsChoklad.

Val av cykelkläder och hjälm
Vi provade ut cykelkläder till Asta. Hon ville att de skulle sitta löst men jag förklarade för henne att hon cyklar snabbare om de sitter tight och inte fladdrar i vinden och då gav hon med sig för den här tjejen älskar att cykla snabbt. Vi valde den tightare av hennes två svarta Craft tröjor med texten ASTA La Vista på ryggen. Vi valde hjälm och det blev en svart och celéste färgad Bianchi hjälm såklart. Mamma Anna köpte nya solglasögon till Asta dagen till ära. Det är viktigt med rätt outfit. Även små cyklister ska vara stiliga. Det är en viktig del av cykelsporten. Sedan rakade vi benen på Asta, nej det gjorde vi förresten inte för det behövdes inte.

Jag fick vara cykelmekaniker
Jag tog med mig Astas cykel hem till Öland. Först pumpade jag däcken till 6,3 kilos tryck. Sedan satte fast cykeln i mekstället och sprutade Vanish på styrlindan tre gånger, gjorde ren kedjan med en kedjetvätt med miljövänlig citrusavfettning och tvättade den lilla Bianchi cykeln noggrant med en Wettex duk och Grumme diskmedel. Medan cykeln torkade snabbduschade jag. När kedjan hade torkat smörjde jag kedjan med olja. När min flickvän som hade fått sluta jobbet tidigare på grund av den mycket viktiga tävlingen kom hem stoppade jag in cykeln i bagagen på bilen och körde över Ölandsbron till Kalmar.

Asta blev intervjuad i Barometern
Min flickvän släppte av mig nära Stortorget och jag lyfte ut den nytvättade lilla Bianchi cykeln ur bagagen och skyndade mig till tältet vid nummerlappsutdelningen där Asta stod och väntande på sin racercykel. Flera människor tittade nyfiket på den lilla racercykeln. Först torkade jag bort överflödig olja noggrant från kedjan. Sedan satte sig Asta på cykeln och cyklade lite fram och tillbaka på Stortorget och provade att växla. Journalisten Anders Blank från Barometern kom fram och intervjuade henne och tog kort på henne.

-Har du varit med förut?, undrade journalisten.

-Ja, två gånger, svarade Asta.

-Hur har det gått då?, undrade journalisten.

-Bra!, svarade Asta.

-Hon har vunnit båda gångerna, förra året slog hon till och med alla killar, tillade jag.

-Hur tror du det kommer att gå idag då?, undrade journalisten.

-Jag hoppas att det kommer att gå bra, det har det gjort tidigare, svarade Asta.

Jornalisten tog kort på Astas tröja och skrev i tidningen Barometern att Asta Larsson bar den kaxigaste tröjan i tävlingen.

Asta och bästa kompisen Siri Sederkvist står i startfållan ready to race och förväntansfulla.

Loppet
Klockan 18:00 kallade tävlingsledningen barnen till startfållan. Jag sa till Asta att du behöver inte cykla ifrån de andra i början men släpp inte iväg någon heller utan var med där framme. Efter en lång väntan i den varma kvällssolen var det start på kullerstenen vid domkyrkan på Stortorget i centrala Kalmar. Barnen cyklade ett varv på samma 1700 meter långa bana som elitcyklisterna cyklade på senare på kvällen. Jag och Ingela gick och ställde oss vid den sista kurvan innan Kavaljersporten för att kunna heja fram Asta. Asta dök upp först av tjejerna på rakan efter Baronen. Hon korsade mållinjen först av tjejerna i åldern 8-9 år i barnloppet till förmån för Barncancerfonden och tog sin tredje raka seger i Kalmar Grand Prix Kids.

Poweratlet och multiatlet
Nu har Asta börjat träna för Kalmar Grand Prix Open om tre år. Häromdagen var mamma Anna ute och cyklade med Asta och lärde henne varningstecken som tävlingscyklister använder när de cyklar i klunga och det är hon jätteduktig på. Asta är en multiatlet och tränar mycket annat också. I vinter har Asta gått på två olika simträningar. Hon har haft som mål i ett helt år att vara med på Tri4fun SwimRun idag under Stadsfesten där man simmar 50 meter och springer 1000 meter men den tävlingen blev tyvärr inställd därför att det fattades pengar. Det är jättesynd för det är en viktig tävling för att få fram nya små triatlet talanger och det är en jätterolig tävling att titta på. Vi kanske kunde slå oss ihop några företag och sponsra tävlingen så att den blir av nästa år? Vi får se om Asta är med på löploppet Ironkids under Ironmanveckan nästa fredag 16:00 som är 1500 meter löpning i centrala Kalmar med start och mål på Stortorget. Asta tränar mycket fotboll. Veckan före Kalmar Grand Prix var hon och spelade Vimmerby Cup och gjorde åtta mål. Asta är fotbollstjej, cykeltjej, triatlettjej, löptjej, poweratlet och multiatlet. Vad månde bliva av denna fantastiska lilla idrottstjej? Nu är det 358 dagar kvar till nästa gång.

Mitt första cykellopp på 18 år

Jag har inte kört ett cykellopp på 18 år. Jag har inte cykeltränat sedan våren 2012. Jag har bara cykeltränat i fyra månader. Igår morse klockan 10:00 ställde jag mig på startlinjen på pavén på Stortorget i centrala Kalmar i Hansa Bygg Grand Prix Open över 60 kilometer. Jag bestämde mig förra året på Kalmar Grand Prix för att vara med i år. På bilden har jag just gått i mål vid Domkyrkan.

Min träning har uteslutande bestått av 4×4 intervaller
Jag hade tänkt börja träna i början av oktober men började inte förrän i slutet av mars. Jag har bara kört 4×4 intervaller. I april körde jag alla pass på min Monark viktergometer mellan garaget och huset sent på kvällen efter jobbet. I maj körde jag de flesta passen på landsväg. I juni och juli har jag kört alla pass utom två på min landsvägscykel. I maj och juni åkte jag ofta hem på lunchen och körde intervallerna. Jag har haft semester sedan midsommar och kört intervallerna ute på landsvägen vid nio eller halv tio på kvällen. Jag har kört så sent för att det skulle bli svalare att det ofta har blivit så mörkt innan jag var klar med träningen att jag har varit rädd för att bli påkörd. Jag har cyklat de flesta kvällar. Jag har vilat en dag ibland. En gång i juli vilade jag två dagar och 21-23 juli vilade jag tre dagar men bara för att jag inte kunde träna innan det blev för sent. Jag har vilat de dagar det har blivit för sent för att träna eftersom det är för varmt att sitta på ergometern som jag helst tränar på. Jag har inte haft några planerade vilodagar men några dagar har jag känt att idag är jag trött. Jag har prioriterat att ha semester med min flickvän och därför inte förberett mig optimalt. Den 24 juli körde jag 40 kilometer med en av mina klienter men klämde in 4×4. Det är den längsta distansen jag har cyklat. En kväll i juli körde jag på viktergometern på min uteplats med en vindmaskin framför mig trots att det var för varmt därför att det hann bli för mörkt innan jag kunde cykla. Jag hatar att missa pass. Då insåg jag att jag inte var så tränad som jag ville vara innan Hansa Bygg Grand Prix. En testcykel är brutalt ärlig. Där får jag svart på vitt på min kapacitet. Jag tänkte därför inte vara med. En klient sa att jag hade lurat honom till att vara med för att jag skulle vara med och då kände jag att jag inte kunde dra mig ur men funderade hela dagen i fredags. I onsdags kväll hade jag tomt batteri i cykeldatorn och kunde inte genomföra intervallerna innan det blev för mörkt. Jag körde intervallerna i torsdags förmiddag istället trots att det var för varmt. Jag körde 27 kilometer istället för de 22 kilometer som jag brukar därför att det var för tät trafik där jag brukar köra intervallerna på kvällarna fram och tillbaka på vägen. De andra passen har varit 22-23 kilometer med 10 minuter uppvärmning, 4×4 intervaller och 10 minuter nedvarvning. Passen har tagit 45 minuter att genomföra. Fredag och lördag vilade jag från träning för att fylla mina glykogenlager och vila mina muskler. I lördags klockan 20:30 anmälde jag mig med 30 minuter kvar av efteranmälningstiden. Hur skulle det här gå?

Jag har kört 85 stycken 4×4 pass varav 125 mil på landsväg
Jag genomförde 2 pass på viktergometer i mars för att hitta rätt effekt i 4×4 intervallerna. Jag genomförde 19 pass på ergometer i april och ökade från 180 watt till 226,5 watt. Jag genomförde 9 pass på ergometer och 13 pass på landsväg i maj och ökade från 226,5 watt till 241,5 watt. Jag genomförde 1 pass på ergometer och 21 pass på landsväg i juni. Jag genomförde 1 pass på ergometer och 21 pass på landsväg i juli. Jag genomförde två pass på landsväg i augusti. Jag har genomfört 30 pass på ergometer och 55 pass på landsväg som totalt blev 125 mil landsvägscykling.

Race report
Jag ställde mig i startfållan med gruppen 60 km +35 km/h. Jag ställde mig långt fram vid startlinjen. Jag förstod att det skulle gå fort redan från början. Det var ju duktiga landsvägscyklister och triatleter med och distansen var kort. Det var hög fart från början. Vi var 11 cyklister i tätklungan. Jag har inte har kört mer än någon minut ibland på nedvarvningen efter mina 4×4 intervaller med händerna i bocken. Nu satte jag ned händerna i bocken och bara trampade i 60 kilometer. Jag tänkte att jag vill känna på det här. Jag vill känna på de här cyklisterna. Jag vill se om jag fortfarande tycker att det här är kul. Jag vill hänga med så länge jag orkar. Jag glömde att dricka de första 2 milen. Sedan drack jag hyfsat bra men jag drack 500 milliliter mindre Vitargo än planerat. Ibland tänkte jag att snart får jag ge mig. Sedan tänkte jag att, nej det kan du ju för fan inte göra, alla cykeltävlingar är jobbiga som fan. Det är ju det här du har jobbat för på ergometern utanför ditt hus klockan 23:00 på natten efter jobbet och på landsvägen på kvällen 21:30 när solen har gått ned i sommar istället för att sitta utanför drömhuset och mysa. Jag försökte inbilla mig att de andra cyklisterna var lika trötta som mig. Häng i och kämpa nu för fan. Ge dig inte. Jag kände mig ringrostig. Jag är inte van vid att cykla i klunga. Jag är dålig på att placera mig rätt när det blåser. Jag drog för hårt när jag drog, åtminstone de första förningarna. Jag tog för mycket vind efter förningarna. Jag visste inte var vi cyklade. Jag visste inte hur långt vi hade cyklat. Jag visste inte hur långt det var kvar till mål förrän det stod Lindsdal på en skylt. Då förstod jag ungefär hur långt det var kvar. Jag vägrade att titta på cykeldatorn. Jag tränar med vetenskaplig precision på ergometern men tävla det måste jag göra på känsla. Jag hade nog blivit rädd om jag tittat på cykeldatorn. Efter ungefär tre mil, tror jag, så var jag ouppmärksam och drack och blev avhängd. Jag bestämde mig för att lägga i en tyngre växel, ställa mig upp och spurta in på rulle igen. Det krävde ganska mycket kraft. Efter Lindsdal någonstans, tror jag att det var, attackerade två cyklister men jag såg inte vilka. Efter en stund blev jag avhängd av ytterligare två cyklister när jag var ouppmärksam igen. En av de andra cyklisterna fick kramp. Jag som tänkte att han och jag kunde hjälpas åt. Jag såg inte till de andra cyklisterna för de låg bakom mig. Då ryckte jag och höll tempotryck och körde solo de sista kilometrarna i den hårda blåsten. Jag tänkte att jag cyklar så fort jag kan nu så att de som tänker gå i kapp tappar lusten. Jag tänker jävlar inte släppa någon förbi mig och om jag inte gör det så lovade jag mig själv att vara nöjd med min prestation. Jag kom ensam in på upploppet. Min flickvän blev väldigt förvånad. Flera av mina klienter blev också förvånade. Lizette Krantz som ingår i Hansa Bygg Grand Prix organisation skrev ett SMS till mig och gratulerade till en grym cykling och att jag verkligen är tillbaka nu. Någon klient som vet hur kort tid jag har tränat blev rent av chockad, tror jag. En annan av mina klienter kallade det till och med för en bragd men han var ute och cyklade med mig förra sommaren när jag var en hösäck och fick lågt blodsocker så att han fick släpa hem mig. John Nilsson på Bianchi frågade mig om jag redan var i mål. Det var tur att jag klämde i så mycket jag orkade för jag hade tre cyklister 9 sekunder efter mig. Jag blev femma av 139 startande. Eurosports cykelkommentator Roberto Vacchi vann i år igen. Roberto som är före detta elitcyklist vann Kalmar Grand Prix för tredje gången.

Classement Général Hansa Bygg Grand Prix Open 60 km 5 augusti 2018

1 Roberto Vacchi 01:30:05
2 Jan-Åke Lundgren 01:30:15
3 Fredrik Norén 01:30:16
4 Michael Persson 01:30:20
5 Jerry Brännmyr 01:31:06
6 Fredrik Hertzman 01:31:15
7 Oscar Björk 01:31:15
8 Daniel Jonsson 01:31:15
9 Daniel Gustavsson 01:31:48
10 Jan Jansson 01:35:47

Jag har inte följt min plan
Jag har inte gjort det som jag planerade att göra förutom att köra 4×4 intervaller. Jag började inte träna i oktober. Jag sprayade mig inte med magnesium varje dag men de sista veckorna har jag sprayat 2-4 magnesiumlager om dagen en del dagar. Jag är dock inte uppe i de 45 lager jag ville spraya på mig under semestern innan loppet men har sprayat ungefär hälften. Jag har inte behandlat mig själv mer än två gånger på hela semestern. Jag har inte gjort aktiveringsövningar för sätesmusklerna förutom på morgonen innan loppet. Jag har inte styrketränat sedan i mitten av mars. Jag har inte sovit tillräckligt. Jag har inte kört någon distansträning men det hade jag inte tänkt göra heller. Jag kör bara 4×4 intervaller. Jag nådde inte mitt mål på 300 watt i intervallerna. Jag har haft problem med mina Garmin pedaler så jag har inte kunnat köra intervallerna med den precision jag har velat på landsvägen. Jag har inte följt min plan därför att då hade min semester varit som ett träningsläger för ett proffesionellt cykellag. Jag jobbar så mycket med cyklister och triatleter och löpare och andra idrottare hela dagarna och är hemma så lite så semestern var tvungen att bli min flickväns och min.

Det roligaste jag har gjort på länge
Cykeltävlingar är det roligaste jag vet. Det här är det roligaste jag har gjort på väldigt länge. Lite blodad tand får jag ju. Jag ska försöka orka fortsätta med 4×4 på ergometern sent på kvällarna efter jobbet och jag kommer att börja styrketräna på lunchen igen. Jag kan göra det bättre, mycket bättre. En av mina klienter vill ha med mig i Team Kalmarsund på Ölandsrundan den 2 september. Jag misstänker att det är 12 mil de ska cykla. Jag gillar inte att cykla långt, jag gillar att cykla fort. 60 kilometer är en perfekt distans. Det ska vara för att de har så snygga cykelkläder med Ölandsbron på ryggen och vår logotype då och för att jag känner flera i det laget. Jag vill vara stark och vältränad och ställa mig på startlinjen i Kalmar Grand Prix nästa år också. Vilken cykelfest det är!