Hur kunde Therese Johaug vinna 10000 meter på norska mästerskapen?

Therese Johaug vann norska mästerskapen på 10000 meter och förvånar en hel värld. Hon sprang på tiden 32:20:87. Therese slog Gunhild Halle Haugens 19 år gamla mästerskapsrekord med 4 sekunder och var bara 30 sekunder från VM-kval gränsen. Therese är den femte snabbaste norskan genom alla tider på distansen. Ändå är hennes tid bara den 69:e bästa i världen i år. Jag vill bara nämna det för att du ska få ett perspektiv på Thereses prestation. Thereses tid är 2:07 sämre än Ingrid Kristiansens norska rekord och ändå vinner hon med 2:27. Nivån på hennes konkurrenter är direkt dålig. Tvåan är 4:34 efter det norska rekordet. Hur kan en skidåkare slå Norges bästa löpare? En sak är i varje fall klar och det är att Therese inte vann på grund av läppsalva som en del mindre insatta människor tror. Hon har sprungit lopp tidigare men det är 11 år sedan hon sprang på bana och när man springer terränglopp är det svårare att jämföra tider. Nu sprang Therese på bana och då blev det uppenbart att hon kan springa fort. Det blev också tydligt att Norge är ett skidland och inte ett friidrottsland. Halva startfältet drog sig ur när de hörde att Therese skulle vara med för de förstod att de skulle få utstå hård kritik om Therese skulle vinna. Hårdast var kritiken från forna löparstjärnan Ingrid Kristiansen. Thereses seger säger mer om hennes konkurrenter än om henne.

Om du är uthållig kan du springa fort
Det är ingenting anmärkningsvärt med Thereses prestation. Hon tillhör världseliten i en uthållighetssport. En stor del av Thereses träning består av löpning. Hennes muskler och hjärta vet inte om hon åker skidor eller springer. Thereses muskler kan bara utveckla kraft och hennes hjärta kan bara pumpa blod till hennes arbetande muskler. Therese väger 46 kilo, har en hög maximal styrka och en hög maximal syreupptagningsförmåga. Hon är lätt, stark och har ett stort hjärta som kan pumpa mycket blod och därför kan hon springa fort. Om du är uthållig i en sport är du uthållig även i andra sporter. För att kunna springa fort krävs fungerande sätesmuskler och höftböjarmuskler men löpning är inte tekniskt svårt. Löpning är ett av kroppens åtta primära rörelsemönster. Löpning är ett medfött rörelsemönster hos alla människor. Alla föds med ett perfekt löpsteg som de förlorar när de blir dysfunktionella.

Om du är uthållig kan du cykla fort
Svenska skidskyttelandslaget cykeltränar mycket på sommaren. I juli 2006 cyklade Svenska skidskyttelandslaget uppför Alpe d´ Huez som är en brant stigning i alperna som ofta är med på Tour de France. De cyklade en sträcka på 16 kilometer varav 13 kilometer är brant stigning. Snabbast var Mattias Nilsson med tiden 46:21 vilket är en jättebra tid. Roberto Vacchi blev inte förvånad och inte jag heller. Två år tidigare den 21 juli på den 16:e etappen i Tour de France 2004 körde man bergstempo från Bourg d´Oisans till Alpe d´Huez 15,5 kilometer. En dopad Lance Armstrong vann på 39:41. Wolfgang Pichlers skidskyttar har en hög maximal styrka och en hög syreupptagningsförmåga och cykel är inte någon tekniskt svår sport och därför kan de cykla snabbt uppför.

Löpare ska inte åka skidor
Det är mycket svårare för en 10000 meters löpare att vinna norska mästerskapen på 10 kilometer i klassisk stil på längdskidor än för en längdskidåkare att vinna norska mästerskapen på 10000 meter i banlöpning eftersom längdskidåkning är en tekniskt svår sport. Löpare tränar inte på skidor, inte än i alla fall men Svenska friidrottslandslaget kommer att börja med det om Karin Torneklint får som hon vill. Karin tror att Therese blir skadad om hon springer. Therese sprang inte i spikskor. Det belastar vadmusklerna mycket mer att springa i spikskor och landa på framfoten. Hälsenorna blir dock inte överbelastade, det är vadmusklerna som kan bli överbelastade om man inte är tillräckligt stark i fötter och underben men smärtan uppstår i hälsenan. Karin Torneklint tror att längdskidåkning skulle kunna vara en bra alternativ träning för löpare men löpare ska inte hålla på med alternativ träning. Löpare behöver en kropp som fungerar och ska intervallträna och styrketräna. Löpare blir inte bättre av att åka skidor.

Är det löpning som är Thereses, Ebbas och Fridas hemlighet?
Svenska skidlandslagets tidigare förbundskapten Rikard Grip tror också att Therese kan bli skadad av att springa. Skidåkare blir inte skadade för att de springer på bana istället för i skogen. Förbundskaptenerna i Sveriges två viktigaste landslag har ingen aning om vad som orsakar överbelastningsskador och de tror att man blir skadad av att springa. Det är ingen någonsin som har fått en överbelastningsskada av att springa. Det är däremot många som har fått överbelastningsskador av att springa med dysfunktionella sätesmuskler. Det är inte löpningen som orsakar överbelastningsskador utan hämmade muskler. Uthållighetsidrottare får inte överbelastningsskador av yttre faktorer utan av inre. Hur ska Karin och Rikard kunna prestationsutveckla våra friidrottare och skidåkare om de inte förstår att en fungerande kropp ökar idrottarnas prestationsförmåga och gör dem immuna mot skador? Om det är någon som vet att Therese löptränar så är det väl Rikard? Springer inte Svenska skidlandslaget? Det gör i alla fall Ebba och Frida. Åker de andra skidåkarna bara rullskidor och lufsar med stavar i uppförsbackar? Ebba och Frida har också tävlat i friidrott. Ebba sprang 3000 meter i Junior-EM i Eskilstuna 2015 och Frida sprang 3000 meter i ungdoms-EM i Tblisi 2016. Är det för att Therese, Ebba och Frida löptränar sommartid som de presterar så bra i skidspåret?

Kenyanska löpare springer fort för de har ingen iPad
Varför är norska löpare så dåliga? För några år sedan gjordes en forskningsstudie där man försökte ta reda på varför Kenyanska löpare är så bra. Den enda fysiologiska skillnad forskarna kunde hitta vara att Kenyanska löpare har smalare underben men eftersom löpning sker i låg hastighet påverkar inte underbenens frontalyta löphastigheten. När jag stod och tittade på Kalmarmilen 2016 kom Mustafa Mohammed och två löpare till med ursprung i Eritrea och Etiopien i täten långt före de andra. Alla tre hade ett fint löpsteg och jag hörde inte när de satte ned sina fötter på kullerstenen. De fick all fart med sig i varje steg. När de andra löparna kom smattrade det i kullerstenen. De bromsade sin fart i varje steg. Jag såg tydligt på deras rörelsemönster att de inte kunde utveckla tillräcklig kraft när de böjde och sträckte i höftleden. Om forskarna istället hade mätt den neuromuskulära aktiveringen av sätesmusklerna hade de hittat orsaken till att Kenyanerna springer snabbare än västerländska löpare. Kenyanska löpare har ingen MacBook Air, ingen iPad och ingen iPhone. De åker inte tunnelbana, spårvagn eller buss till skolan. De har fungerande sätesmuskler och höftböjarmuskler och kan böja och sträcka i höftleden med kraft. När dessa muskler blir hämmade kompenserar lårmuskler och vadmuskler och blir överbelastade. När löpare sitter hämmas deras sätesmuskler. Först får de tunga ben, ett dåligt löpsteg och nedsatt prestationsförmåga och sedan får de ont. Då blir de rekommenderade att stretcha, rehabträna och gå på löpskola. När de rehabtränar styrketränar de kompenserande muskler eftersom det inte går att träna muskler som inte fungerar. När jag rehabiliterade en friidrottstjej som heter Erika Lindeblad som springer 3000 meter hinder genom att behandla och aktivera hennes sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler fick hon ett mycket bättre löpsteg och sprang 20 sekunder snabbare per kilometer trots att hon inte hade tränat på två månader. Jag rehabiliterade henne utan löpskola, stretching, core träning, stabiliseringsträning, ultraljud, laser, stötvåg, nålar, ström och rehabträning. Om löpare dessutom styrketränar sätesmuskler och höftböjarmuskler kan de självklart springa ännu snabbare. Kenyanska löpare lever närmare sin ursprungsmiljö med mindre sittande. Norska löpare sitter hela tiden utom när de springer med en kropp som inte fungerar.

Vad ska vi dra för slutsatser av Thereses prestation?
Om din kropp fungerar och du är uthållig i en sport är du uthållig även i andra sporter. Om du är skidåkare i världseliten kan du springa fort. Norska löpare har dysfunktionella sätesmuskler därför att de sitter för mycket och kan därför inte slå Ingrid Kristiansens norska rekord. Norge behöver göra en satsning på långdistanslöpning där de har så fina traditioner och då tänker jag såklart på Grete Waitz som skrev idrottshistoria när hon banade väg för långdistanslöpning för kvinnor. Norrmännen måste börja med att prestationsoptimera löparnas kroppar genom att aktivera hämmade sätesmuskler och höftböjarmuskler. Uthållighetsprestationer handlar om maximal styrka per kilo kroppsvikt, maximal syreupptagningsförmåga per kilo kroppsvikt och effektutveckling per kilo kroppsvikt. Idag är skidåkare bättre tränade än löpare därför att de tar sin styrketräning på allvar för att skidåkningen har utvecklats från en ren uthållighetssport till en power-uthållighetssport. Norska löpare bör styrketräna för att öka sin maximala styrka i framåtdrivande muskler. När en uthållighetsidrottare har fulländat sin teknik i sin sport är det bara starkare muskler och ett större och starkare hjärta som kan pumpa mer blod som kan göra honom eller henne uthålligare. Therese Johaug är en multiatlet i uthållighetssporter. Thereses konkurrenter är smartare än resten av världen för de förstod att Therese skulle springa snabbare än dem.

Marcus klarade EM-kvalgränsen

Högby IF´s tiokampare Marcus Nilsson gjorde en stark comeback i landslaget efter ett år utan tävlingar på grund av en skadad menisk i sitt knä. Marcus deltog i den årliga nordiska mångkamps landskampen mot Finland och Estland förra helgen.

Trots att det var svalt och blåsigt på Källbrinks IP i Huddinge och att Marcus fick en mindre bra start på mångkampen gjorde han några riktigt bra resultat. Efter den första dagen låg han tvåa men efter en stark andra dag vann han tiokampen på 7845 poäng vilket är 45 poäng över EM-kvalgränsen som är 7800 poäng. Det var Marcus näst bästa resultat i en tiokamp någonsin.

Marcus gjorde bland annat ett längdhopp på 6.99 men hade ett övertrampshopp på 7.15 meter. I kula vann han på 14.66 meter men hade en stöt på över 15 meter utanför sektorn. Han gjorde även bra resultat i stav på 4,92 och spjut på 62.02 meter. Han var dock missnöjd med sin insats i diskus. Diskusen landade på 42.22 meter. Inför avslutningsgrenen 1500 meter visste Marcus att det räckte med att han sprang på 4:32 för att vara säker på att klara kvalgränsen till EM så han behövde inte springa så snabbt. Han sprang i mål på 4:26. Marcus fick ett skönt kvitto på att han klarar av en hel mångkamp och att hans kropp håller. Marcus är definitivt tillbaka i mångkamp med buller och bång.

Här är Marcus resultat som gav 7845 poäng.

100 meter: 11:53
Längdhopp: 6.99
Kula: 14.66
Höjdhopp: 1.94
400 meter: 50:99
110 m häck: 14:83
Diskus: 42.22
Stavhopp: 4.92
Spjut: 62.02
1500 meter: 4:26:78

2010 utsåg Svenska Dagbladets friidrottsexpert Anders Lindblad Marcus till ett av de tio främsta framtidshoppen i svensk friidrott. Markus vann Nordiska mästerskapen för juniorer 2010 och blev uttagen till VM i Kanada 2010 där han tog ett VM brons och satte nytt svenskt juniorrekord på 7751 poäng. Marcus har ett tre år gammalt personligt rekord på 8104 poäng.

Förra året hade Marcus siktet inställt på VM i Peking i augusti men han skadade sitt knä under träning precis innan de amerikanska universitetsmästerskapen. Han tvingades operera menisken i juni. Den öländska mångkamparen hade inte fullföljt en tiokamp sedan i början av maj förra året i Los Angeles när han vandrade in på Källbrinks IP i lördags. Knäskadan förstörde förra säsongen för Marcus. Stjärnan i Högby IF tvingades operera menisken ytterligare en gång under vintern. Marcus har tagit en kandidatexamen i sociologi vid UCLA i Los Angeles. Han flyttade hem till Sverige förra året efter fyra år i USA och bosatte sig i Växjö för studier och rehabträning.

Jag har hjälpt Marcus att rehabilitera sin axel och sitt knä samt att aktivera hans ena sätesmuskel inför den här säsongen. Marcus har blivit både rörligare och stabilare i sin axel och knät besvärar honom inte längre. Enligt Marcus har mina behandlingar gjort susen. Rörlighet och stabilitet i axelleden är av yttersta vikt i kastgrenar som spjut, diskus och kula. Stabilitet i knäleden är en förutsättning i explosiva grenar som 100 meter, 110 meter häck och 400 meter. Styrka och stabilitet i höftleden är viktigt i hoppgrenar som längdhopp, höjdhopp och stavhopp.

Den blonde vikingen får troligtvis besked av landslagsledningen på måndag att han är uttagen i den svenska truppen till EM i Amsterdam 6-10 juli så nu kan Marcus fokusera på EM.

Marcus som är den stora, starka, tysta typen tillhör en familj med en lång tradition inom friidrott och då främst löpning. Pappa Calle är löparlegendaren och eldsjälen i Högby IF som ansvarar för i stort sett alla löplopp på Öland och i Kalmar och halva Småland. Mamma Katarina har också tävlat i löpning. De har båda haft framgångsrika löparkarriärer med SM medaljer. Systern Johanna tog ett EM brons i terränglöpning. Systern Ida var med på VM i Helsingfors 2005, blev 7:a på 3000 meter hinder på EM 2006, har 10 SM-guld och sprang i maj i år rakt in i världseliten i ultratrail löpning. Brodern David är Sveriges bästa löpare och sprang för några veckor sedan milen på den bästa tid en svensk någonsin har sprungit Mustafa Mohammed undantagen.

Så länge människan har funnits har den alltid tävlat i att springa i kapp, hoppa och kasta. Friidrott är den ursprungliga idrotten. De första friidrottstävlingarna hölls i antikens Grekland 1000 år före Kristus. 776 år före Kristus hölls de första Olympiska Spelen. Sprintlöpning, längdhopp, diskus och spjut fanns med på de antika Olympiska spelen. Den romerske kejsaren Theodosius förbjöd de Olympiska spelen 393 år efter Kristus. När de första moderna Olympiska spelen hölls i Aten 1896 var friidrott en självklar del av spelen. Allt sedan dess har friidrott varit huvudattraktion vid de Olympiska spelen.

Tiokamp var med på det olympiska programmet för första gången när de Olympiska Spelen hölls i Stockholm 1912. Tiokampare är friidrottens superatleter. De måste vara bra i tio olika friidrottsgrenar som kräver både teknik, timing, styrka och mental uthållighet.

Det är verkligen roligt för Marcus att han får resultat direkt efter skadan, rehabträningen och all prestationsutvecklande träning för att komma iform igen. Grattis och lycka till på EM i juli Marcus! Hoppas att vi får se dig i OS i augusti också.

Erika vann DM på 3000 meter hinder

Erika med guldmedalj

Förra sommaren rehabiliterade jag friidrottaren Erika Lindeblad som hade ont i sin höft och ljumske.

Den 8 maj sprang Erika loppet Wings for life. Ett lopp som går från Stortorget i Kalmar city över Ölandsbron till Öland. Erika kom en bit nedanför Mörbylånga på södra Öland, 35.55 kilometer, innan bilen hann ikapp henne. Erika hade tänkt springa lite längre än så men det var väldigt varmt den dagen så hon var ändå nöjd med sin prestation. Hon kom trea i Sverige och elva i världen i sin åldersgrupp 18-24 år på det.

I mitten av maj skrev Erika ett SMS till mig och berättade att träningen gick så bra och var roligare än den har varit på flera år och att det var tack vare mig.

Förra veckan skrev Erika ett SMS till mig och berättade att träningen går så himla bra och att hon skulle göra sin första hindertävling på två år till helgen.

På DM i friidrott i Nässjö i söndags sprang hon 3000 meter hinder på tiden 11.41 och vann men Erika menar att hon har så mycket mer att ge.

På söndag springer hon 2000 meter hinder i Halmstad. Den första helgen i juli åker hon till Göteborg och springer 3000 meter hinder i världsungdomspelen och där tänker Erika springa snabbt.

Hon hade egentligen planerat att springa halvmaraton men träningen för 3000 meter hinder har gått bättre än väntat. I sommar har Erika därför sitt fokus inställt på friidrott, banlöpning och hinder och i höst blir det halvmaraton istället.

Det är så kul när de som jag har hjälpt tillbaka till tävlingsbanan presterar. Jag håller tummarna för att Erika får ut allt hon har i kroppen på de viktiga tävlingarna i sommar.

Erika Lindeblad springer igen efter ljumskskada

Friidrottstjejen Erika Lindeblad medverkade i radioprogrammet P4 Kalmar Morgon på morgonen på sin födelsedag den 15 juni 2015. Programledaren Magnus Krusell frågar henne hur det går för henne med friidrotten. En ledsen Erika berättar att hon har ont i sin ljumske och i sin höft och att hon har varit skadad i sex veckor och rehabtränat hos en sjukgymnast utan att bli det minsta bättre. Min vän Anna Larsson som är sidekick i morgonprogrammet kunde naturligtvis inte hålla sina fingrar i styr. Anna klämde och kände på Erikas muskler efter programmet.

-Du måste gå till Jerry, sa Anna till Erika.

Jag ställde diagnos på telefon
Erika ringde till mig i Karlskoga och jag intervjuade henne och bildade mig en uppfattning om vad som var orsaken till hennes smärtor. En fredag hade Erika så ont i ljumsken och höften att hon åkte hem till Anna och frågade henne om det inte fanns något som hon kunde göra. Anna masserade hennes sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler och ringde och rapporterade till mig. Det var precis som jag trodde. På lördag kväll satte jag mig i mitt uterum och skrev ett långt mejl till Erika och förklarade vad som var hennes problem, vilka av hennes muskler som var hämmade och vilka som hade kompenserat och blivit överbelastade och skapade symptomen. Jag förklarade vad jag behövde göra och hur många behandlingstimmar hon behövde i det första skedet för att kunna träna obehindrat inför Junior SM i Friidrott på hemmaplan i Kalmar samt vilken effekt det skulle ha. Jag skrev att hon kunde förvänta sig att få ett helt annat löpsteg och mycket mer framåtdrivande kraft som en bieffekt av behandlingen.

Jag reste till Kalmar
Fredagen den 10 juli satte jag mig i bilen och åkte de 42 milen till Kalmar. Klockan 15:30 träffade jag en mycket skruttig och ledsen Erika på fotbollsklubben Lindsdals IF´s fotbollsanläggning i Fjölebro. Jag gjorde muskelfunktionstester och behandlade Erikas sätesmuskler med djupgående behandlande massage i 4 timmar. Jag behandlade henne 15 timmar på 5 dagar. Den sjätte dagen, onsdagen den 15 juli träffade jag en Erika som sken i kapp med solen utanför Malkars Träningscenter Västra klockan 09:00. Vi gick in i gymmet och jag gick igenom de styrketräningsövningar som jag ville att hon skulle göra med henne. Erika kramade mig hårt på parkeringen utanför Malkars Västra innan jag åkte hem till Karlskoga igen.

Började med friidrott
Erika började med friidrott i april 2013. Tidigare har hon spelat fotboll. Erika drabbades av anorexi när hon var 17 år. Friidrotten hjälpte henne att bli fri från ätstörningen. Den 31 maj i år har hon varit frisk i 3 år. Erika fyller 23 år i år. En månad efter att hon friskförklarades sprang hon sitt första halvmaraton på 01:23:09. Erika satsar hårt på friidrotten och vill bli så bra hon kan bli men vill inte att träningen ska bli ett tvång igen som den var när hon var sjuk. Erika vill att träningen även i fortsättningen ska få vara kul.

Gillar att springa i naturen
Erika gillar att springa i naturen. Hon är uppvuxen på landet söder om Kalmar i Glasholm och är van vid att springa i skogen. Hon gillar att springa i Kalmarsundsparken söder om Kalmar slott längs med havet och på Stensö som är en halvö i södra Kalmar skild från fastlandet med en grävd kanal och ett naturreservat där det finns både ett elljusspår på 3,0 km och ett längre motionsspår på 5,5 km. Hon gillar även att springa på Svinö under Ölandsbrons fäste där det finns en mysig slinga på 3,1 km. Erika gillar halvmaror eftersom hon kan utnyttja sin uthållighet då. Hon gillar även 3000 meter hinder eftersom det är en utmaning men hon är bättre på halvmaror.

Ska springa Wings for Life
I år är Erikas mål att springa Wings for life som är ett unikt lopp i öppna landskap som präglas av frisk havsluft, öppen åkermark och kargt alvar. Loppet startar på Stortorget i centrala Kalmar den 8 maj kockan 13:00 och går över havet på den 6 kilometer långa Ölandsbron. På Öland väntar bondgårdar, skogspartier, öppna odlingsfält, väderkvarnar och långgrunda sandstränder samt om Erika springer riktigt fort och når den södra udden och Sveriges högsta fyr 41,6 meter över havet. Det är ett lopp med en rörlig mållinje utan förutbestämt mål. Där löparna springer ifrån mållinjen istället för emot den. 30 minuter efter start börjar en bil rulla sakta som ökar farten varje halvtimme. När bilen kommer i fatt en löpare så är loppet slut för honom eller henne. Den som hinner springa längst vinner. Förra året sprang Erika förbi Mörbylånga, 34,5 kilometer med en skruttig kropp innan bilen hann ikapp henne. Hennes mål är även att springa Göteborgsvarvet som är en halvmara.

Älskar att bada och bakar nyttigt godis
Erika tycker om att bada och hon tycker om att baka hälsosamma saker. Erika bakar nyttigt hälsogodis som är jättegott. Hon ska börja arbeta för ABC kliniken i Kalmar och Västervik i mars som inspiratör, rådgivare och föreläsare för anhöriga och sådana som är sjuka i anorexi. Hon ska berätta om sin resa och vad hon har gått igenom och ge tips och råd om vad man kan göra som anhörig. Erika tycker att det känns viktigt och kul att kunna hjälpa andra. Erika har tidigare föreläst på skolor och för allmänheten. En föreläsning som hon har fått mycket beröm för.

Jag reser till Kalmar igen
12 dagar efter att jag har behandlat Erika första gången, måndagen den 27 juli återvänder jag till Kalmar under min första semestervecka för att leta efter en tomt att bygga ett hus på. Jag hade lovat några löpare och cyklister som skulle tävla samt Erika som skulle springa 2000 meter hinder på junior SM i Friidrott på hemmaplan den 20 augusti att behandla dem. Jag besöker den vackra friidrottsarenan Fredrikskans som ligger i centrala Kalmar vid Kalmarsund för att behandla Erikas sätesmuskler ytterligare en gång. Erika dyker upp.

-Jerry, jag springer 20 sekunder snabbare per tusing och jag har ju inte ens börjat träna än, sa Erika med stor entusiasm.

Då hade Erika inte sprungit på 2 månader. Jag tänkte att gud vad besviken jag hade blivit om hon hade sagt att hon inte hade ont i höften och ljumsken längre. Det där var precis det jag ville höra. Det är det jag lever och arbetar för, att hjälpa idrottare att förbättra sin prestationsförmåga.

-Thomas är jättenöjd, han säger att jag har ett helt annat löpsteg nu, sa Erika och log.

-Jag lovade ju att du skulle få det, sa jag.

-Jag vet, sa en överlycklig Erika.

Erika var så glad för nu kunde hon springa som hon älskar att göra och som hon sprang.

Med sunt förnuft kommer man ända till Kalmar
Några dagar senare besöker jag Fredrikskans igen. När jag stod på löpbanan och väntade på att Erika skulle börja springa kom en kvinna och jag sa hej.

-Hej, jag heter Susanne, svarade kvinnan glatt.

-Jag heter Jerry, sa jag.

-Jerry!?, det är du som är magisk, sa Susanne.

-Nej, jag är inte magisk, det är inte magi, det bara funktionell anatomi och lite sunt förnuft, svarade jag.

-Ja, sunt förnuft kommer man långt med, sa Susanne.

-Ja, ända till Kalmar i alla fall, tänkte jag.

Det var Susanne Wiberg. Tiokamparen Nicklas Wibergs mamma. Nicklas som slog Henrik Dagårds svenska rekord. Hon har en träningsgrupp i friidrottsklubben Kalmar SK. Hon hade naturligtvis sett vad som hände med Erika efter att jag hade behandlat henne.

Efter en stund dyker Erikas tränare Thomas upp.

-Jerry, i höst ska du gå igenom alla mina friidrottare!, sa Thomas.

Thomas hade naturligtvis räknat ut att han skulle framstå som demontränare om jag optimerar muskelfunktionen på hans friidrottare. Jag kommer nog att trivas här i Kalmar, tänkte jag