Längdskidåkning

Nu är Frida Karlsson en riktig skidåkare

När jag skrev en artikel om Frida Karlsson den 7 januari förra året var det många som undrade vem hon var. Nu är det ingen som undrar det längre. Hon är en av världens bästa längdskidåkare och Sveriges stora framtidshopp i en sport som domineras av norska skidåkare.

Detroniserade den norska skiddrottningen
Igår var det den klassiska tremilen i Holmenkollen. Frida Karlsson hade bara åkt en enda tremil tidigare, på VM i Seefeld förra året och då gick det hyfsat, Frida tog en bronsmedalj. Igår detroniserade Frida Karlsson den norska skiddrottningen Therese Johaug. Var den “oslagbara” norskan mänsklig eller var det Fridas skidbyte och Sveriges utskällda vallateam som avgjorde loppet? Vallateamet och skidbytet var viktigt men loppet ska åkas också och segern tävlas om och det mentala spelet spelade en stor roll. Frida Karlsson hade horn i pannan och kände att hon hade ett mentalt övertag. Frida Karlsson är mentalt starkare än kanske alla andra idrottare. Vilken idrottstjej!

Nu är hon en riktig skidåkare
Det är roligt att Frida Karlsson får avsluta den här skidsäsongen med att både ta sin första världscupvinst, slå den omutliga Therese Johaug på hennes hemmaplan och bli första svenska att vinna tremilen på helig skidmark i Holmenkollen. Hon har inte haft den säsong vi längdskidentusiaster hoppades på inför den här säsongen. Det har inte blivit de skiddueller mot Therese Johaug som vi och norrmännen hoppades på. I Norge säger man att man inte är en riktig skidåkare förrän man har vunnit i Holmenkollen. Nu är Frida Karlsson en riktig skidåkare och hon är bara 20 år. Hon har en hel framgångsrik skidkarriär framför sig.

Avstängd på grund av hälsoskäl
Frida stängdes av av den svenska landslagsledningen på grund av obalans i näringsintaget i början av december. Hon tävlade inte på 70 dagar på grund av hälsoproblem. Det spekulerades i att hon hade drabbats av ätstörningar. Det hade hon lyckligtvis inte för då hade världens mest lysande skidkarriär tagit slut innan den ens hade börjat men Frida tränade för mycket och åt för lite. Det ska inte kunna hända när man är med i Svenska skidlandslaget om jag får vara med och bestämma. Frida ska få all den hjälp hon behöver av idrottsnutritionister men det finns hör och häpna inga idrottsnutritionister i Sverige. Det finns idrottsnutritionister som hjälper idrottarna i alla andra idrottsländer och har funnits i flera decennier. Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté har bestämt att svenska idrottare inte behöver någon näring och sedan stänger de av de idrottare som har näringsbrist istället för att hjälpa dem. SOK´s chefsläkare som har 12,5 timmars utbildning i näringslära sitter i RF´s kampanjfilm mot kosttillskott och säger att kosttillskott kan vara farliga utan att förklara skillnaden mellan livsnödvändig näring i form av vitaminer, mineraler, spårämnen, proteiner, fetter och kolhydrater och kosttillskott som ingen människa ska äta. RF och SOK avråder svenska idrottare från att äta kosttillskott och påstår att det räcker med att äta en varierad kost. Det är ett horribelt påstående.

Hjälp våra idrottare istället för att stjälpa dem
En elitidrottare kan aldrig få i sig all den näring han eller hon behöver genom att bara äta mat idag. Odlingsjorden är totalt utarmad på mineraler och en del grönsaker odlas inte ens i jord. När jag var styrkecoach för en landslagsidrottare med enorma näringsbrister och ett immunförsvar som var så lågt att hon blev sjuk varje gång hon tränade trodde SOK´s dietister på Bosön på allvar att hon skulle kunna äta ikapp de allvarliga bristerna. Det finns inte ens analysappratur för att analysera hur mycket näring det finns inuti cellerna i Sverige. Den här idrottaren fick därför gå till en privatklinik i Stockholm som tog ett blodprov och skickade till Bayer Lab i Stuttgart. Det var inga halva staplar i det analysprotokollet. Staplarna var körda i botten, de var obefintliga på en lång rad näringsämnen, speciellt dem som är viktigast för immunförsvaret precis som jag misstänkte. Det var tomt i näringsförrådet. Jag tog mig för pannan och gav henne joniserade mineraler och vitaminer från seriösa kosttillskottsföretag. SOK ska hjälpa våra idrottare, inte stjälpa dem.

Svensk idrott behöver riktiga idrottsnutritionister
Vi har två dietister i Sverige som kallar sig idrottsnutritionister. De har läst en tvåårig utbildning hos Internationella Olympiska Kommittén till idrottsnutritionister. Det godkänner inte jag. Det faller på sin egen orimlighet att en dietist kan vara idrottsnutritionist därför att om dietisten rekommenderar så mycket näring som idrottaren behöver måste den gå långt över Livsmedelsverkets rekommenderade dagliga intag och då blir dietisten av med sin legitimation. För att jag ska godkänna någon som idrottsnutritionist måste han eller hon först läsa kandidatprogrammet i nutrition och livsmedelskunskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar eller kandidatprogrammet i nutrition vid Stockholms Universitet som är tre år och 180 högskolepoäng. Sedan måste han eller hon läsa masterprogrammet i nutrition vid Stockholms Universitet som är två år och 120 högskolepoäng. Då är hon eller han nutritionist och har en master i nutrition men är inte idrottsnutritionist. Det finns ingen utbildning till idrottsnutritionist i Sverige. För att förstå hur mycket näring en idrottare behöver för att prestera optimalt måste nutritionisten åka till Canada till Dr Michael Colgan som på 80- och 90-talet drev en klinik i San Diego som hette Colgan Institute där man både forskade på hur mycket näring en idrottare behöver för att prestera optimalt och hjälpte olympiska – och professionella idrottare att näringsoptimera sig och lära sig av honom hur mycket näring en idrottare behöver för att prestera optimalt. Nu pratar vi inte om RDI Rekommenderat Dagligt Intag som ligger strax över den gräns där idrottaren uppvisar allvarliga bristsymptom, har sänkt immunförsvar och på sikt blir sjuk utan ODI Optimalt Dagligt Intag som ligger långt över RDI där idrottaren har optimal hälsa, optimalt immunförsvar och optimal prestationsförmåga. RDI och ODI är två helt olika saker. Michael Colgan skrev en bok som heter Optimum Sports Nutrition som kom ut 1993 där han näringsämne för näringsämne redovisar hur mycket av varje näringsämne en idrottare behöver för att kunna prestera optimalt. Den boken var så långt före sin tid att den fortfarande inte är omodern. Men nu skulle ju den här artikeln inte handla om idrottsnutrition utan om Frida Karlssons bragd som var en bragd mot alla odds i dubbel bemärkelse. I alla fall mot de odds Svenska Skidförbundet, Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté ställer upp mot våra skidåkare istället för att ställa upp för våra skidåkare.

Körde omkull och körde ikapp klungan själv
30 kilometer klassisk skidåkning på kuperad bana passar Therese Johaug men det passar även Frida Karlsson utmärkt. Längdskidåkning är det roligaste som finns. Frågan är om det någonsin har funnits någon roligare skidåkare att följa än Frida Karlsson? Jag ser fram emot att få följa hennes fortsatta skidkarriär. Det är stort att köra ikapp och spurtslå världens bästa skidåkerska Therese Johaug som har vunnit Holmenkollens tremil fyra gånger på en så jobbig bana speciellt med tanke på att Frida körde omkull i en utförslöpa och ensam fick åka i kapp klungan. När hon kom i kapp klungan gick hon om direkt. Det gjorde hon när hon kom ikapp Therese också. Det är en instinkt som Frida har. Hon vill vara först.

Ett skidbyte och svenskt samarbete lade grunden till segern
Efter ett lyckat och snabbt skidbyte av svenskorna hjälptes Frida Karlsson och Ebba Andersson åt att köra ikapp Therese Johaug. Vid skidbytet låg Frida Karlsson en minut och sex sekunder efter Therese Johaug. Då började Frida den historiska upphämtningen. Den sista biten fick Frida köra själv för att komma ikapp den norska skiddrottningen. När Frida och Therese svängde in på Holmenkollens skidstadion möttes de inte av det enorma publikvrål som är Holmenkollens adelsmärke. Världens mest entusiastiska skidpublik fanns inte på plats på läktarna på grund av ett kinesiskt virus. Folkfesternas folkfest uteblev. Den norska segerfesten uteblev också. Frida spurtslog Therese som inte hade skuggan av en chans mot den urstarka svenskan. Det var inget mindre än en bragd. Det var inte sista gången Frida Karlsson vann över Therese, en tremil, en värlscuptävling eller i Holmenkollen. Jo, det kanske var sista gången Frida vann tremilen i Holmenkollen för nu vill det Internationella Skidförbundet flytta tävlingen eller korta ned distanserna på grund av att det blir färre och färre deltagare för varje år som går i Holmenkollen och norrmännen vill inte flytta sin skidfest. Snart har FIS förstört vår älskade skidsport helt och hållet. Snälla FIS behåll vår heliga Holmenkollen tävling.

Ebba blev trea och Charlotte bevisade att hon inte är slut
Ebba Andersson som kom till Holmenkollen från U-23 VM med två guld i bagaget blev trea. Frida Karlsson var mer sugen på att tävla i Världscupen än i U-23 VM och med facit i hand var det rätt. Charlotte Kalla blev glädjande fyra. Har månne Stefan Thomsons vansinniga mjölksyraträning äntligen ebbat ut ur Charlottes arma kropp? Det är många som har trott att Charlotte är slut som skidåkerska. Det har jag å det bestämdaste tillbakavisat. Det är inget fel på Charlottes förmåga att åka skidor utan det är hennes träning det är fel på. Charlotte är en mästerskapsåkerska. Inför varje stort mästerskap har hennes tränare Magnus Ingesson kört ned Charlotte i källaren som sedan har letat, letat och letat efter formen och hittat den fem i tolv. Inför VM förra året gjorde hon inte det. Nu var det inte bara en tränare som körde ned henne med stora mängder skidträning utan två tränare där den ena även körde henne mjölksyrastinn med hockeyträning som sänkte Tärendötjejen ned i underjorden. Charlotte kan inte bli mjölksyratålig av mjölksyraträning men hennes mjölksyratröskel höjs så att hon producerar mindre mjölksyra om hennes maximala syreupptagningsförmåga och maximala styrka ökar. Det vet alla som kan träningsfysiologi men det kan inte landslagstränarna. Jag ber till gud och hoppas av hela mitt hjärta att Charlotte byter tränare inför nästa säsong. Det måste hon. Charlotte tycker fortfarande att det är roligt att åka skidor. Hon har några bra år kvar om hon själv vill och hon behövs i det svenska stafettlaget på VM i Obertsdorf nästa år. Snälla Charlotte, fråga Frida och Ebba om de vet någon bra tränare annars kan jag tipsa om en som heter Joakim Abrahamsson. Han är den mest kompetenta skidtränare vi har och har haft i Sverige. Sommaren 2006 när han var tränare för damlängdlandslaget satte han dem på 4×4 intervaller. Ett och ett halvt år senare vann Charlotte Kalla Tour de Ski. Är det bara jag som har sett den kopplingen? Joakim Abrahamsson har varit både landslagstränare och förbundskapten och tränar Johan Häggström och Emma Ribom. Ryktet säger att han är aktuell som landslagschef och det hoppas jag verkligen att han blir. Ge karln jobbet, det finns ingen mer kompetent i det här landet.

Jag ser fram mot fler dueller
Om Frida Karlsson får vara frisk och träna utan skador och näringsbrist till nästa år kommer vi att få se fler dueller mellan Frida Karlsson Sverige och Therese Johaug Norge. Det ser jag fram emot jättemycket. Det finns ingen underhållning som längdskidåkning och det finns ingen glädje som idrottsgädje. Grattis Frida Karlsson! Den här segern var du verkligen värd!

Från medioker orienterare till världsmästare med 4×4 intervaller

Emil Wingstedt är en svensk orienterare som studerade på Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitetet, NTNU i Trondheim. Emil hörde talas om två professorer i medicin verksamma på samma universitet som hade utvecklat en vetenskaplig intervallträningsmetod som de hade genomfört forskningsstudier på. När Emil tog kontakt med forskarna Jan Helgerud & Jan Hoff och bad dem att hålla en föreläsning om träning för orienterarna i universitetets idrottsförening NTNUI hösten 2001 hade han ingen aning om att det skulle bli vändpunkten i hans orienteringskarriär. Emil bad forskarna om hjälp med träningen och resten är historia, orienteringshistoria men vi tar det från början.

En enkel träningsmodell
Jan Helgerud och Jan Hoff har utarbetat en lika enkel som effektiv träningsmodell för uthållighetsidrottare som består av två grundkomponenter.

Träning som ökar den maximala syreupptagningsförmågan
Träning som ökar den maximala styrkan

4×4 intervaller ökar den maximala syreupptagningsförmågan och styrketräning i gymmet med tung belastning och få repetitioner ökar den maximala styrkan. Jan Helgerud och Jan Hoff menar att långpass där man samlar mil och timmar är slöseri med tid eftersom belastningen på hjärtat är för låg för att stimulera en träningseffekt. Det ser de tydligt i sin forskning. De menar också att styrketräning med tung belastning förbättrar uthållighetsidrottares arbetsekonomi. Det ser de också tydligt i sina vetenskapliga studier.

Från medioker till världselit på 36 intervallpass
Emil Wingstedt var i början av sin orienteringskarriär. Han hade varit med i det svenska landslaget en säsong men han var en medioker elitorienterare när han blev Jan Helgeruds och Jan Hoffs försökskanin. Då höll de på och testade effekten av att genomföra block med 18 stycken 4×4 pass på 14 dagar. Emil hjälpte dem i deras forskning för att kunna förbättra sin träning och utveckling. Han upptäckte snabbt att den här typen av träning ökade hans prestationsförmåga. I gamla böcker om träningslära står det att det tar lång tid att öka syreupptagningsförmågan. Emil Wingstedt genomförde ett block med 18 stycken 4×4 pass på 14 dagar och ökade sin syreupptagningsförmåga (VO2max) med mer än 5 procent från 73,5 ml/kg till 77,5 ml/kg. 45 dagar senare genomförde Emil ett till block med 18 stycken 4×4 pass på 14 dagar och ökade sitt VO2max med ytterligare över 3 procent från 77,5 ml/kg till 80 ml/kg. Emil började med knäböj på 165 kilo och efter åtta veckor körde han med 205 kilo. Han gick från att vara en medioker svensk elitorienterare till den absoluta världseliten i orientering på två block med 18 stycken 4×4 pass på 14 dagar.

4×4 intervaller för maximal syreupptagningsförmåga
Jan Helgerud och Jan Hoff har genomfört flera studier på 4×4 intervaller. De har bevisat vetenskapligt att 4×4 intervaller är den effektivaste metoden för att öka syreupptagningsförmågan. Den ökar syreupptagningsförmågan med 0,5 procent per träningspass upp till ett testvärde på 70 ml/kg för kvinnor och 80 ml/kg för män i kliniska studier. För uthållighetsidrottare i världseliten är träningseffekten mindre men Jan Helgerud och Jan Hoff har aldrig sett en mindre effekt än 0,25 procent per pass. De genomförde en vetenskaplig studie på norska damlängdlandslaget. De ökade sin syreupptagningsförmåga med 4,5 procent på 18 stycken 4×4 pass på 14 dagar.

Fysiologisk och vetenskaplig träning
En invändning mot Helgerud & Hoffs träningsmodell är att de som är bäst i uthållighetsidrott till största delen kör lågintensiv träning. Den allmänna uppfattningen är att det tar lång tid att bli tillräckligt tränad för att kunna konkurrera på elitnivå. De som följer Helgerud & Hoffs modell utesluter de pass som inte ger någon träningseffekt och tränar därför mycket mindre. Det tar längre tid för dem som tränar efter den vedertagna, accepterade, obligatoriska, traditionella och historiska modellen att öka sin syreupptagningsförmåga. Förespråkare för traditionell träning litar inte på forskare, fysiologisk kunskap och vetenskapliga studier. De flesta tycker att det är tryggare att lita på hur de som är bäst tränar istället för att använda en enkel träningsmodell baserad på fysiologi och vetenskap. Vi människor är bra på att fokusera på fel saker och vi har en fantastisk förmåga att göra saker mycket mer komplicerade än de behöver vara.

Blev europamästare och världsmästare
Emil Wingstedt är ursprungligen från Växjö i Småland men bor sedan 1996 i Halden i Norge. Han tog guld i fem raka mästerskap. Emil vann EM guld i orientering 2002, 2004, 2006 och 2008. Emil vann VM första gången han deltog. Han blev världsmästare 2005 och 2006. Emil har tre guldmedaljer, en silvermedalj och tre bronsmedaljer i VM. Han har fyra guldmedaljer, två silvermedaljer och fem bronsmedaljer i EM. Han har tre guldmedaljer i Nordiska mästerskapen. Han har åtta vinster, en andraplats och åtta tredjeplatser i Världscupen. Han har fem SM-guld och fem guldmedaljer i Norska mästerskapen. Han har en vinst i O-ringen 2005. Han var på väg mot en bronsmedalj i VM 2008 när han sprang förbi en kontroll. 2010 tog han en bronsmedalj på EM. Han avslutade sin elitsatsning efter VM i Trondheim 2010. Emil blev tränare för norska sprintlandslaget 2012 och var det i 5 år. 2013 vann han norska mästerskapen och då sa han att han tränade hälften så mycket som landslagsorienterarna men fler hårda pass och att han därför klarade att hålla sig på en hög nivå. 2015 vann han Norska mästerskapen igen som 40-åring. 2015 vann han Tromsö Mountain Challenge 50 km.

Emil intervjuades i orienteringsförbundets tidning Skogssport nummer 3 2007 och nummer 1 2009.

Hur skiljde sig den här typen av träning från hur du hade tränat tidigare?

-Träningen blev mer periodiserad och därmed mer varierad från vecka till vecka. Jag tränade färre timmar men fick bättre träningseffekt, säger Emil.

Hur har du tränat?

-I perioder har jag kört upp till 20 stycken 4×4 pass på 14 dagar, berättar Emil.

Blocken med många intervallpass körde Emil ett par gånger om året för att öka sin syreupptagningsförmåga. Mellan blocken körde Emil 4×4 intervaller minst tre gånger i veckan för att behålla syreupptagningsförmågan.

Han slutade att springa långa lugna pass bara för att få tillräckligt med träningstimmar i träningsdagboken. Han räknade intervallpass istället för träningstimmar.

För att toppa formen lade Emil in ett block med 4×4 intervaller som slutade en vecka innan tävlingsdagen.

Emil körde tung styrketräning regelbundet ända fram till en vecka före de stora mästerskapen.

-Träning med låg intensitet ger ingen eller liten träningseffekt för en vältränad löpare, säger Emil.

-I mina tuffaste block med 20 intervallpass på två veckor tränade jag inte mer än 10 timmar i veckan, säger en av orienteringssportens löpstarkaste utövare Emil Wingstedt.

-Med tre intervallpass i veckan får jag tid över till att träna andra saker som hör till sporten som jag måste bli bra på, säger Emil.

-Jag har tränat på det här sättet under en lång period och jag har inte känt att den här träningen har gjort mig mer sliten än jag var tidigare. Med färre timmar i träningsdagboken får jag mer tid till att ligga på soffan och återhämta mig.

Tränar du aldrig längre distanser?

-Jodå, men då är det träning i tävlingsfart på motsvarande distans som jag tävlar på, det vill säga runt 1:30-1:40 för långdistans och runt 35 minuter för medeldistans.

-Det är ganska enkelt egentligen, syreupptagningsförmågan är den viktigaste parametern för framgång och forskarna har kommit fram till att optimalt resultat nås just genom 4×4-minutersintervaller, säger Emil.

Om det nu är så enkelt varför tränar inte alla så här?

-Jag upplever att det finns en väldigt stor skepsis inom idrottsvärlden till vad forskare presenterar. Tränare är ofta före detta aktiva och tar istället gamla rön med sig.

-Sedan gäller det självklart att våga tro på det man gör och verkligen lyckas genomföra det. För mig gav det snabbt resultat. Jag började träna så här inför 2002 års säsong och sedan dess har min utvecklingskurva gått stadigt uppåt, så jag har aldrig tvivlat, säger Emil.

När man hittar ett träningsupplägg som passar och ger resultat, berättar man det då för konkurrenterna?

-Från början var jag tveksam till det. Jag ville gärna hålla det för mig själv, det var min grej liksom men sedan har jag märkt att det inte har någon som helst betydelse. Jag har gått igenom det här med alla i landslaget men det är ingen som har tagit efter. Alla följer sin egen träning och vågar inte ta efter andra.

Emils ord säger allt
De förklarar varför uthållighetsidrottare fortfarande använder en ovetenskaplig träningsmodell från 60-talet. De förklarar varför det inte sker någon träningsutveckling. De förklarar varför alla tränar som de alltid har gjort, som alla andra gör och som de som är bäst gör om inte den som är bäst tränar annorlunda förstås. Marit Björgen kunde inte ändra på hur skidåkare tränar och Emil Wingstedt kunde inte ändra på hur orienterare tränar. Ett problem är att Helgerud & Hoffs träningsmodell är för enkel. Träning får helt enkelt inte vara enkel för då kan den ju inte vara bra. Ett annat problem är att man inte kan träna lika mycket. Man samlar inte mil och timmar. Man tränar inte olika energisystem i olika intensitetszoner. Man tränar inte ned sig inför tävlingar. Man kan inte visa hur duktig man är i sin träningsdagbok. Allt gissande elimineras helt och hållet eftersom det är en träningsmodell som har vetenskapligt stöd. Ett annat problem är att man måste se på kroppen med två helt andra ögon och tänka träning på ett helt annat sätt.

Hur kunde Therese Johaug vinna 10000 meter på norska mästerskapen?

Therese Johaug vann norska mästerskapen på 10000 meter och förvånar en hel värld. Hon sprang på tiden 32:20:87. Therese slog Gunhild Halle Haugens 19 år gamla mästerskapsrekord med 4 sekunder och var bara 30 sekunder från VM-kval gränsen. Therese är den femte snabbaste norskan genom alla tider på distansen. Ändå är hennes tid bara den 69:e bästa i världen i år. Jag vill bara nämna det för att du ska få ett perspektiv på Thereses prestation. Thereses tid är 2:07 sämre än Ingrid Kristiansens norska rekord och ändå vinner hon med 2:27. Nivån på hennes konkurrenter är direkt dålig. Tvåan är 4:34 efter det norska rekordet. Hur kan en skidåkare slå Norges bästa löpare? En sak är i varje fall klar och det är att Therese inte vann på grund av läppsalva som en del mindre insatta människor tror. Hon har sprungit lopp tidigare men det är 11 år sedan hon sprang på bana och när man springer terränglopp är det svårare att jämföra tider. Nu sprang Therese på bana och då blev det uppenbart att hon kan springa fort. Det blev också tydligt att Norge är ett skidland och inte ett friidrottsland. Halva startfältet drog sig ur när de hörde att Therese skulle vara med för de förstod att de skulle få utstå hård kritik om Therese skulle vinna. Hårdast var kritiken från forna löparstjärnan Ingrid Kristiansen. Thereses seger säger mer om hennes konkurrenter än om henne.

Om du är uthållig kan du springa fort
Det är ingenting anmärkningsvärt med Thereses prestation. Hon tillhör världseliten i en uthållighetssport. En stor del av Thereses träning består av löpning. Hennes muskler och hjärta vet inte om hon åker skidor eller springer. Thereses muskler kan bara utveckla kraft och hennes hjärta kan bara pumpa blod till hennes arbetande muskler. Therese väger 46 kilo, har en hög maximal styrka och en hög maximal syreupptagningsförmåga. Hon är lätt, stark och har ett stort hjärta som kan pumpa mycket blod och därför kan hon springa fort. Om du är uthållig i en sport är du uthållig även i andra sporter. För att kunna springa fort krävs fungerande sätesmuskler och höftböjarmuskler men löpning är inte tekniskt svårt. Löpning är ett av kroppens åtta primära rörelsemönster. Löpning är ett medfött rörelsemönster hos alla människor. Alla föds med ett perfekt löpsteg som de förlorar när de blir dysfunktionella.

Om du är uthållig kan du cykla fort
Svenska skidskyttelandslaget cykeltränar mycket på sommaren. I juli 2006 cyklade Svenska skidskyttelandslaget uppför Alpe d´ Huez som är en brant stigning i alperna som ofta är med på Tour de France. De cyklade en sträcka på 16 kilometer varav 13 kilometer är brant stigning. Snabbast var Mattias Nilsson med tiden 46:21 vilket är en jättebra tid. Roberto Vacchi blev inte förvånad och inte jag heller. Två år tidigare den 21 juli på den 16:e etappen i Tour de France 2004 körde man bergstempo från Bourg d´Oisans till Alpe d´Huez 15,5 kilometer. En dopad Lance Armstrong vann på 39:41. Wolfgang Pichlers skidskyttar har en hög maximal styrka och en hög syreupptagningsförmåga och cykel är inte någon tekniskt svår sport och därför kan de cykla snabbt uppför.

Löpare ska inte åka skidor
Det är mycket svårare för en 10000 meters löpare att vinna norska mästerskapen på 10 kilometer i klassisk stil på längdskidor än för en längdskidåkare att vinna norska mästerskapen på 10000 meter i banlöpning eftersom längdskidåkning är en tekniskt svår sport. Löpare tränar inte på skidor, inte än i alla fall men Svenska friidrottslandslaget kommer att börja med det om Karin Torneklint får som hon vill. Karin tror att Therese blir skadad om hon springer. Therese sprang inte i spikskor. Det belastar vadmusklerna mycket mer att springa i spikskor och landa på framfoten. Hälsenorna blir dock inte överbelastade, det är vadmusklerna som kan bli överbelastade om man inte är tillräckligt stark i fötter och underben men smärtan uppstår i hälsenan. Karin Torneklint tror att längdskidåkning skulle kunna vara en bra alternativ träning för löpare men löpare ska inte hålla på med alternativ träning. Löpare behöver en kropp som fungerar och ska intervallträna och styrketräna. Löpare blir inte bättre av att åka skidor.

Är det löpning som är Thereses, Ebbas och Fridas hemlighet?
Svenska skidlandslagets tidigare förbundskapten Rikard Grip tror också att Therese kan bli skadad av att springa. Skidåkare blir inte skadade för att de springer på bana istället för i skogen. Förbundskaptenerna i Sveriges två viktigaste landslag har ingen aning om vad som orsakar överbelastningsskador och de tror att man blir skadad av att springa. Det är ingen någonsin som har fått en överbelastningsskada av att springa. Det är däremot många som har fått överbelastningsskador av att springa med dysfunktionella sätesmuskler. Det är inte löpningen som orsakar överbelastningsskador utan hämmade muskler. Uthållighetsidrottare får inte överbelastningsskador av yttre faktorer utan av inre. Hur ska Karin och Rikard kunna prestationsutveckla våra friidrottare och skidåkare om de inte förstår att en fungerande kropp ökar idrottarnas prestationsförmåga och gör dem immuna mot skador? Om det är någon som vet att Therese löptränar så är det väl Rikard? Springer inte Svenska skidlandslaget? Det gör i alla fall Ebba och Frida. Åker de andra skidåkarna bara rullskidor och lufsar med stavar i uppförsbackar? Ebba och Frida har också tävlat i friidrott. Ebba sprang 3000 meter i Junior-EM i Eskilstuna 2015 och Frida sprang 3000 meter i ungdoms-EM i Tblisi 2016. Är det för att Therese, Ebba och Frida löptränar sommartid som de presterar så bra i skidspåret?

Kenyanska löpare springer fort för de har ingen iPad
Varför är norska löpare så dåliga? För några år sedan gjordes en forskningsstudie där man försökte ta reda på varför Kenyanska löpare är så bra. Den enda fysiologiska skillnad forskarna kunde hitta vara att Kenyanska löpare har smalare underben men eftersom löpning sker i låg hastighet påverkar inte underbenens frontalyta löphastigheten. När jag stod och tittade på Kalmarmilen 2016 kom Mustafa Mohammed och två löpare till med ursprung i Eritrea och Etiopien i täten långt före de andra. Alla tre hade ett fint löpsteg och jag hörde inte när de satte ned sina fötter på kullerstenen. De fick all fart med sig i varje steg. När de andra löparna kom smattrade det i kullerstenen. De bromsade sin fart i varje steg. Jag såg tydligt på deras rörelsemönster att de inte kunde utveckla tillräcklig kraft när de böjde och sträckte i höftleden. Om forskarna istället hade mätt den neuromuskulära aktiveringen av sätesmusklerna hade de hittat orsaken till att Kenyanerna springer snabbare än västerländska löpare. Kenyanska löpare har ingen MacBook Air, ingen iPad och ingen iPhone. De åker inte tunnelbana, spårvagn eller buss till skolan. De har fungerande sätesmuskler och höftböjarmuskler och kan böja och sträcka i höftleden med kraft. När dessa muskler blir hämmade kompenserar lårmuskler och vadmuskler och blir överbelastade. När löpare sitter hämmas deras sätesmuskler. Först får de tunga ben, ett dåligt löpsteg och nedsatt prestationsförmåga och sedan får de ont. Då blir de rekommenderade att stretcha, rehabträna och gå på löpskola. När de rehabtränar styrketränar de kompenserande muskler eftersom det inte går att träna muskler som inte fungerar. När jag rehabiliterade en friidrottstjej som heter Erika Lindeblad som springer 3000 meter hinder genom att behandla och aktivera hennes sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler fick hon ett mycket bättre löpsteg och sprang 20 sekunder snabbare per kilometer trots att hon inte hade tränat på två månader. Jag rehabiliterade henne utan löpskola, stretching, core träning, stabiliseringsträning, ultraljud, laser, stötvåg, nålar, ström och rehabträning. Om löpare dessutom styrketränar sätesmuskler och höftböjarmuskler kan de självklart springa ännu snabbare. Kenyanska löpare lever närmare sin ursprungsmiljö med mindre sittande. Norska löpare sitter hela tiden utom när de springer med en kropp som inte fungerar.

Vad ska vi dra för slutsatser av Thereses prestation?
Om din kropp fungerar och du är uthållig i en sport är du uthållig även i andra sporter. Om du är skidåkare i världseliten kan du springa fort. Norska löpare har dysfunktionella sätesmuskler därför att de sitter för mycket och kan därför inte slå Ingrid Kristiansens norska rekord. Norge behöver göra en satsning på långdistanslöpning där de har så fina traditioner och då tänker jag såklart på Grete Waitz som skrev idrottshistoria när hon banade väg för långdistanslöpning för kvinnor. Norrmännen måste börja med att prestationsoptimera löparnas kroppar genom att aktivera hämmade sätesmuskler och höftböjarmuskler. Uthållighetsprestationer handlar om maximal styrka per kilo kroppsvikt, maximal syreupptagningsförmåga per kilo kroppsvikt och effektutveckling per kilo kroppsvikt. Idag är skidåkare bättre tränade än löpare därför att de tar sin styrketräning på allvar för att skidåkningen har utvecklats från en ren uthållighetssport till en power-uthållighetssport. Norska löpare bör styrketräna för att öka sin maximala styrka i framåtdrivande muskler. När en uthållighetsidrottare har fulländat sin teknik i sin sport är det bara starkare muskler och ett större och starkare hjärta som kan pumpa mer blod som kan göra honom eller henne uthålligare. Therese Johaug är en multiatlet i uthållighetssporter. Thereses konkurrenter är smartare än resten av världen för de förstod att Therese skulle springa snabbare än dem.

De 25 största myterna om uthållighetsträning

Det finns träningsmyter som så många har trott på under så lång tid att de har blivit vedertagen sanning trots att de är falska. De är många och det går inte att ta död på en enda av dem. De recyclas i tidningar och böcker. De återanvänds vid föreläsningar, seminarier och utbildningar. De återbrukas av gurus, idoler och “träningsexperter”. De får nytt liv på bloggar, forum och i sociala medier. De hålls vid liv av uthållighetsidrottare och tränare. De flesta kan inte ens skilja på konditionsträning och styrketräning. De vet framförallt inte vilken träning som varken förbättrar konditionen eller ökar styrkan. Större delen av den träning de flesta motionärer och uthållighetsidrottare ägnar sig åt idag ger ingen träningseffekt överhuvudtaget. Den bygger på antaganden och felaktiga slutsatser på 60-talet. I den här artikeln går jag igenom de 25 största myterna om uthållighetsträning. Vetenskapen har motbevisat dessa myter för länge sedan men de kommer troligtvis att överleva både dig och mig och kanske hela människosläktet.

Det här är de 25 största myterna om uthållighetsträning:

Myt 1: Distansträning är grundträning för uthållighetsidrottare.
Fakta: På 60-talet trodde fysiologer att distansträning ökade den maximala syreupptagningsförmågan (VO2max) och stärkte muskelfästen och därför betraktades distansträning som grundträning. Det motbevisades i vetenskapliga forskningsstudier på hjärtats slagvolym i USA 2001 och Norge 2012 samt på styrketräning för starkare muskelfästen i Danmark 2009. Idag vet forskare att distansträning inte ökar VO2 max och att det inte stärker muskelfästen. Det stämmer däremot att träning som ökar VO2max och stärker muskelfästen är grundträning. Intervallträning och styrketräning är därför grundträning för uthållighetsidrottare.

Myt 2: Man måste träna länge på låg intensitet innan man kan träna på hög intensitet.
Fakta: I så fall skulle det vara en fysiologisk omöjlighet att börja med sprintlöpning. Då måste föräldrar berätta för sina barn att de måste börja med att springa många mil och många timmar långsamt innan de börjar springa snabbt. Om det hade varit sant hade människosläktet dött ut under evolution och stenålder då det var en förutsättning för överlevnad att kunna springa fort för att undkomma faror och få tag i föda.

Myt 3: Distansträning stärker muskelfästen.
Fakta: Muskelfästen blir inte starkare av låg belastning. Danska forskare visade 2009 att muskelfästen blir starkare av styrketräning med tung belastning.

Myt 4: Distansträning förebygger överbelastningsskador.
Fakta: Träning på låg belastning förbereder inte kroppen för träning på hög belastning. Muskulära överbelastningsskador orsakas av att någon muskel är hämmad och att andra muskler kompenserar och blir överbelastade. För att undvika överbelastningsskador måste kroppen fungera.

Myt 5: Distansträning ökar uthålligheten.
Fakta: Forskare har inte kunna påvisa att det sker någon fysiologisk anpassning till distansträning som ökar uthålligheten. Norska forskare har däremot visat att styrketräning med tunga vikter, 85-90 procent av 1 RM och intervallträning på 90-95 procent av maxpulsen ökar uthålligheten. Vi säger ofta om uthållighetsidrottare att han eller hon är stark. Det är stämmer bokstavligt talat. Du kan inte bli uthålligare utan att bli starkare. Uthållighetsprestationer handlar bara om styrka. Det enda som kan göra dig uthålligare är starkare framåtdrivande muskler och ett större och starkare hjärta.

Myt 6: Distansträning ökar antalet kapillärer.
Fakta: Forskare har visat att benmuskler kan ta emot tre gånger mer blod än hjärtat kan leverera. Alla idrottsfysiologer i hela världen är överens om att hjärtats pumpförmåga är flaskhalsen i syretransporten. Det behövs därför inte fler kapillärer.

Myt 7: Distansträning ökar antalet mitokondrier.
Fakta: Svenska forskare har visat att antalet mitokondrier ökar mer vid intervallträning än vid distansträning. Det finns tillräckligt med mitokondrier annars skulle inte bloddoping fungera.

Myt 8: Distansträning förbättrar arbetsekonomin.
Fakta: Norska och danska forskare har visat att styrketräning med tung belastning förbättrar arbetsekonomin hos löpare, cyklister och skidåkare.

Myt 9: Distansträning gör muskler uthålligare.
Fakta: Det finns ingen muskelfysiolog i hela världen som kan förklara vilka fysiologiska förändringar som sker i muskler som gör dem uthålligare. Muskler kan inte bli uthålligare, de kan bara bli starkare. Musklerna blir mindre trötta på samma arbetsbelastning när de blir starkare och det ökar uthålligheten. Det vi kallar muskeluthållighet är en ökad maximal styrka tillämpad på samma submaximala belastning.

Myt 10: Konditionen förbättras även om man inte blir flåsig när man tränar.
Fakta: Konditionen förbättras bara om du blir flåsig när du tränar. Du blir flåsig när dina muskler inte får tillräckligt med syre och då ökar din syreupptagningsförmåga.

Myt 11: Om man tränar så att man blir trött ökar uthålligheten.
Fakta: Kroppen anpassar sig inte till trötthet, den anpassar sig till en enda sak och det är belastning.

Myt 12: Det går att öka uthålligheten utan att öka den maximala syreupptagningsförmågan.
Fakta: Uthålligheten ökar bara när den maximala syreupptagningsförmågan eller den maximala styrkan ökar.

Myt 13: Träning med låg belastning ökar prestationsförmågan.
Fakta: Kroppen anpassar sig bara till tung belastning. Forskning visar att den maximala styrkan inte ökar någonting om belastningen är mindre än 66 procent av vad man orkar lyfta en gång (1RM). Du kan lyfta 66 Procent av 1RM 14-15 gånger. Styrkan ökar dock 10 gånger mer om belastningen är 85-90 procent av 1RM. Den maximala syreupptagningsförmågan ökar bara när belastningen är så tung att hjärtfrekvensen är 90-95 procent av maxpulsen.

Myt 14: Om tävlingsdistansen är lång måste träningsdistansen vara lång.
Fakta: Om tävlingsdistansen är lång måste du vara uthållig och du är uthållig om du har bra kondition och är stark. Det är bättre att du tränar så att din kondition och styrka ökar än att du springer långt om du ska springa ett långt lopp.

Myt 15: Hjärtat är kroppens motor.
Fakta: Du kan inte röra dig utan dina muskler. Det är bara dina muskler som kan skapa ett vridmoment. Musklerna är därför kroppens motor. Hjärtat är bara en syrepump som förser musklernas mitokondrier med syre så att de kan producera energi så att musklerna kan fortsätta att arbeta.

Myt 16 : Tröskelträning höjer mjölksyratröskeln.
Fakta: Mjölksyratröskeln höjs inte av träning på mjölksyratröskeln, den följer med upp när den maximala syreupptagningsförmågan ökar. Ju mer syre som tillförs musklerna desto mindre mjölksyra bildas. När syreupptagningsförmågan ökar kan du arbeta på en högre procentuell andel av din maximala kapacitet utan att mer mjölksyra produceras.

Myt 17: Mjölksyraträning ökar mjölksyratåligheten.
Fakta: Mjölksyra bildas när muskler arbetar utan tillgång till tillräckligt mycket syre. Muskler kan inte lära sig att tåla mer mjölksyra. Det bildas mindre mjölksyra på samma arbetsbelastning när den maximala syreupptagningsförmågan ökar.

Myt 18: Det tar lång tid att återhämta sig från intervallträning.
Fakta: Forskning visar att en hög träningsvolym är den främsta orsaken till överträning, Du återhämtar dig snabbare från korta intervallpass än långa distanspass. Det är inte hur hårt du tränar som är avgörande för hur lång återhämtning som krävs utan hur mycket energi du har förbrukat.

Myt 19: Man blir skadad av intervallträning.
Fakta: Du blir inte skadad av intervallträning, du blir skadad när någon av dina muskler är hämmade så att andra muskler kompenserar och blir överbelastade.

Myt 20: Det går att uppnå samma resultat med olika träning.
Fakta: Det är belastningen som avgör den fysiologiska effekten. Om belastningen är låg uteblir träningseffekten.

Myt 21: Träning måste vara individuellt utformad.
Fakta: Vi har alla samma anatomi och fysiologi och svarar på samma sätt på samma procentuella belastning.

Myt 22: Träningen måste varieras.
Fakta: Träningen måste vara effektiv och belastningen måste ökas progressivt för att ge resultat.

Myt 23: Muskler bryts ned när man tränar och skillnaden mellan nedbrytning och uppbyggnad är resultatet.
Fakta: Muskler byggs inte upp för att de bryts ned. Den gamla teorin om superkompensation stämmer inte. Muskler blir starkare om de belastas tillräckligt tungt. Tung belastning är stimulit som får kroppen att anpassa sig och bli starkare.

Myt 24: Man måste balansera på gränsen till överträning för att få maximala resultat.
Fakta: Du behöver inte ens vara i närheten av att bli övertränad för att få optimala resultat av din träning.

Myt 25: Det tar många år att bli en bra uthållighetsidrottare.
Fakta: Det räcker med några få månader med effektiv träning för att bli riktigt bra tränad. En otränad har ett testvärde på 35 ml/kg och en vältränad 70 ml/kg. På en otränad rymmer hjärtats vänstra kammare 1 deciliter blod och på en vältränad 2 deciliter. 4×4 intervaller på rätt nivå ökar syreupptagningsförmågan med 0,5 procent per träningspass upp till ett tesvärde på 70 ml/kg för kvinnor och 80 ml/kg för män. Teoretiskt krävs det därför endast 200 träningspass för att öka syreupptagningsförmågan med 100 procent och gå från otränad till vältränad.

Bild publicerad med tillåtelse av Bovin Design.

Frida Karlsson vann 15 kilometer i fristil på junior-SM i utklassningsstil

Hon lämnade Sollefteå som en helt vanlig tjej som gick på skidgymnasiet och kom tillbaka två veckor senare som världsstjärna. Hon kom från ingenstans och slog igenom på VM där världens bästa längdskidåkare är toppade och iform. Före VM sa hennes mamma till henne att åk till VM och ha kul och lär dig, det här är inte ditt VM Frida. Tänk så fel mamma Mia hade. Det var precis det som det var, det var Fridas VM. Norska Therese Johaug må ha vunnit samtliga individuella lopp men det är inte det längdskidpubliken kommer att minnas utan junioren Frida Karlssons osannolika genombrott i världseliten.

En saga och en dröm
VM var som en saga för den blonda skidprinsessan från Sollefteå. Hon levde sin egen dröm på VM. En dröm som blev verklighet genom Fridas enorma mentala styrka och disciplin. Hon är tjejen som är slarvig men pedantisk med allt som har med hennes skidåkning att göra och följer sin plan till punkt och pricka. Hon är skidtjejen som har fler VM-medaljer än hon har Världscupstarter. Hon har bara tävlat en gång i världscupen men hon har tre VM-medaljer. Hon blev sjua i sin första Världscuptävling, femma i sin första VM-tävling och tog en silvermedalj i sin andra VM-tävling. Hon började VM med en femte plats i skiathlon för att landslagsledningen hade övertalat henne att ta det lugnt i början av loppet annars hade hon tagit medalj. Junioren från Sollefteå pressade världens bästa skidåkerska. Den “oslagbara” Therese Johaug som vunnit alla tävlingar hon har ställt upp i denna vinter i utklassningsstil blev pressad att ta ut det allra yttersta ur sin kropp av en junior från Sollefteå i det lopp hon helst av allt ville vinna i VM, 10 kilometer i klassisk stil. Therese som tidigare i vinter hade vunnit i utklassningsstil lyckades slå vår nya världsstjäna med ynka 12,2 sekunder på VM. När Frida förstärkte Sveriges lag i stafetten så att vi hade fyra starka skidåkare vann Sverige VM-Guld i stafett för första gången på det femte försöket i rad. Frida hade aldrig tidigare åkt en tremil men hon tog ett brons på VM i sin första tremil. Frida Karlsson landade i Sverige med en guldmedalj, en silvermedalj och en bronsmedalj från VM. Hon tog tre av Sveriges fem medaljer. Det är en saga och det var en dröm men den är sann och den gjordes sann av en tonåring på skidgymnasiet i Sollefteå som heter Frida Karlsson.

Norrmännen blir snuvade på en duell mellan Therese och Frida
Norrmännen blir snuvade på en duell mellan Therese Johaug och Sveriges nya världsstjärna i längdskidåkning Frida Karlsson 19 år från Sollefteå. Det blir ingen duell i Holmenkollen på söndag men Frida Karlsson räknar med att göra upp med Therese Johaug i världscupen i Falun nästa helg. Under VM sa Frida Karlsson att VM var en bra uppladdning för Junior-SM. Frida Karlsson som hade sagt att hon ville köra tremilen i Holmenkollen tänkte om och valde att tävla i junior-SM på hemmaplan i Sollefteå istället för i Världscupen. Frida har varit med och stakat ut banorna på junior-SM i Sollefteå. Hon får bara chansen att köra junior SM på hemmaplan en gång i livet och vill njuta av sina sista juniortävlingar. Hon vill ge något tillbaka till sin moderklubb och sin hemstad. Frida Karlsson följer sin plan. De andra i landslaget har mycket att lära av Frida Karlsson. Det låter helt sjukt att säga att nybörjaren, junioren och debutanten i Världscupen och VM har mycket att lära de erfarna skidåkarna i det svenska skidlandslaget men så fantastisk är Frida Karlsson. Hon är redan en skidstjärna och levererar och presterar i varje tävling hon ställer upp i och hon hanterar media som det värsta proffset. En hel skidvärld ser fram emot att få se två blonda nordiska vikingatöser i en kamp på liv och död i skidspåren men de får vänta till nästa helg.

Världens bästa Karlsson
Frida Karlsson som avslutade VM i lördags med att ta en bronsmedalj på sin första tremil någonsin i VM vann först onsdagens 15 kilometer i fristil på junior SM i utklassningsstil med 3 minuter och 23 sekunder före Linn Svahn och Hanna Abrahamsson. Sedan hyllades hon på Orrtorget i Sollefteå med blommor och guldkonfetti till Astrid Lindgrens visa “Världens bästa Karlsson” Det såg ut som vanligt i skidspåret. Frida ledde med 22 sekunder redan efter 1,3 kilometers skidåkning. Imorgon lördag är det 5 kilometer i klassisk stil. Du kan följa Fridas framfart i spåret via FIS Live på FIS Ski på nätet.

Ett guld, ett silver och ett brons blev Frida Karlssons medaljskörd på VM

Hon hade aldrig åkt ett världscuplopp, hon hade aldrig tävlat på VM och hon hade aldrig åkt en tremil men det är bara bagateller för Frida Karlsson. Frida visste inte om hon skulle få åka något lopp i VM. Det blev fyra starter och tre medaljer. En medalj av varje valör blev den tredubbla juniorvärldsmästarinnans skörd under senior VM i Seefeld. Innan stafetten i torsdags sa Frida att det är en ära att få åka i Sveriges stafettlag. Sedan gick hon ut och blev världsmästare och åkte hem guldmedaljen till Sverige tillsammans med Ebba Andersson, Charlotte Kalla och Stina Nilsson. Det blir inte större än så. Hon är den yngsta världsmästaren i skidhistorien. På den avslutade tremilen i fristil idag tog nittonåringen från Sollefteå en bronsmedalj efter ett väl disponerat lopp. Det här är Fridas resultat under VM i Seefeld: 15 km Skiathlon 5:e plats, 10 km klassiskt silvermedalj, stafett guldmedalj och 30 km fristil bronsmedalj. Frida Karlsson som fortfarande går på skidgymnasiet åker hem med tre medaljer från VM. Hon tog tre medaljer på junior-VM i januari också. Med junior-VM medaljerna har Frida Karlsson tagit sex VM-medaljer i år. Det här är det största genombrottet i svensk skidhistoria.

Det var hårdkörning redan från början
Norskan Therese Johaug, världens bästa skidåkare som är obesegrad den här säsongen satte som väntat fart på loppet redan från början. Ebba Andersson och Frida Karlsson försökte hänga med. Frida tog plats och visade ingen som helst respekt för sina konkurrenter. Efter 5-6 minuters åkning sprack fältet upp i den höga farten. Ebba Andersson och Frida Karlsson satte blågul färg på fristilsloppet. -Det var en tuff tremil, det var hög fart från början och jag fick bita ihop i början, sa Frida. Efter halva loppet låg Frida på andra plats och Ebba på tredje plats.

Frida jobbade sig in i loppet
-Jag tycker att jag fick jobba mig in i loppet och det var skönt att jag kunde ligga i rygg på Ebba i början, sa Frida. -Det gick fort i början när vi hängde på Therese och då blev jag trött, i mitten av loppet kände jag att nu är jag igång och kände mig pigg när det hade gått lite lugnare ett tag, sa Frida. Med 11 kilometer kvar av loppet valde samtliga skidåkare i täten av loppet att byta skidor. Det strulade för Ebba vid skidbytet som förlorade 9 sekunder på bytet. Frida bytte skidor snabbt. Efter skidbytet ryckte Frida och lade grunden för bronsmedaljen. Då åkte hon till och med snabbare än Therese Johaug och tog in tid på henne. -Jag tryckte på för att komma ikapp Jessica Diggins och då tänkte jag att nu måste jag gå för det för vi fick en liten lucka och då tänkte jag att nu vill jag gå för medaljen, sa Frida. Nu stod medaljhoppet återigen till Frida Karlsson. -Jag gjorde ett ryck men blev stum och väldigt trött så det var skönt att Ingvild kunde komma ikapp mig så att jag kunde hålla farten uppe, sa Frida. Frida hade som mest 10 sekunders försprång till Ingvild men hon åkte ikapp Frida.

Silverkampen blev en duell
Det blev en hård duell mellan Sollefteåtjejen och norskan. Under andra halvan av loppet åkte Frida och Ingvild lika fort som Therese Johaug. När det var 7,5 kilometer kvar stod kampen om silvret mellan Frida och Ingvild. Vem skulle ta silvermedaljen? Med 3 kilometer kvar låg Frida och Ingvild sida vid sida. Frida var först uppför den sista sprintbacken men Frida fick ge sig i kampen mot Ingvild. Ingvild gled ifrån i den sista nedförsbacken in mot stadion. Frida sa att hon var så trött på slutet, att hon var nere och grävde efter krafter i källaren och det syntes väl på henne. Om Frida inte hade försökt gå med Therese Johaug i början av loppet när det gick riktigt fort utan legat bakom Ingvild Flugstad Östberg som knep silvret hade det kanske kunnat bli ett nytt silver. Frida levererade igen. Hon tog återigen ut allt ur sin kropp. -Jag är stolt över att jag lyckades ta det här bronset, sa Frida. Det ska hon verkligen vara. -Det är långt över mina förväntningar, sa hon. Hon är junioren som har tävlat mot världens bästa längdskidåkare i över en vecka nu. I sin första tremil på tävling tar hon en bronsmedalj på VM.

Fler svenska framgångar på tremilen
Charlotte Kalla blev femma och Ebba Andersson som gjorde ett dåligt skidbyte och tappade 9 sekunder på det blev sexa. Vi hade tre svenskor bland de sex främsta. Ikväll kan du se när Frida får sin tredje medalj i detta världsmästerskap på Medal plaza i Seefeld i SVTPlay 18:30. Det är tredje gången hon kliver upp på prispallen i det här världsmästerskapet och fjärde gången hon får stå på scenen på Medal plaza. Frida måste nog köpa en resväska för nu har hon fyra skrymmande träskulpturer med diamanter i som ska med hem till finaste platsen i hemmet i Sollefteå. -Jag är jättenöjd med mina prestationer under det här världsmästerskapet och resultaten är långt över mina förväntningar, sa Frida. Frida Karlsson förstår nog fortfarande inte vad hon har ställt till med.

Jag förutspådde framgången
Vill du veta mer om Frida? Vill du se bilden på hennes vältränade superkropp? Jag skrev en artikel om Frida som jag publicerade den 7 januari där jag utsåg Frida Karlsson till Sveriges nya skidstjärna. Jag tycker absolut att du ska läsa den om du inte har läst den. Klicka på länken nedan.

Frida Karlsson måste få köra andra sträckan i stafetten på VM i Seefeld

Fyra svenska världsstjärnor vände på världsordningen i längdskidvärlden

Fyra världstjärnor på längdskidor vände på världsordningen i längdskidvärlden i torsdags. Den första blev världstjärna den här säsongen, den andra blev världstjärna i tisdags, den tredje blev världsstjärna 2008 och den fjärde blev världstjärna 2014. Två seniorer, en junior och en mästarinna. Det var en alldeles enastående prestation Ebba, Frida, Charlotte och Stina gjorde i torsdags! Det finns ingenting som är så spännade som längdskidstafetter. VM-stafetten i Seefeld i torsdags kommer att vara mitt finaste skidminne och idrottsminne under lång tid framöver. Jag förstår inte människor som inte tittar på längdskidåkning. Det var ett vansinnigt spännande drama regisserat av fyra svenska världsstjärnor i längdskidåkning i samspel med fyra norske jenter som tillhör världeliten i längdskidåkning. Det var en historisk seger. Det var Sveriges första VM-guld i stafett. Det var en bragd.

18,8 sekunder räcker till guld
Det är många saker som imponerar på mig i den här stafetten men det roligaste var att Sveriges lag äntligen hade fyra starka skidåkare där ingen släppte och tappade tid på sin sträcka. Alla fyra gör en hjälteinsats. Världens näst bästa skidåkare den här säsongen Ebba Andersson gjorde en utmärkt första sträcka och växlar först för Sverige. Juniorvärldsmästarinnan Frida Karlsson som åkte in i världseliten på längdskidor när hon tog ett silver på 10 km klassiskt i lördags hängde med när Ingvild Flugstad Östberg tryckte på i stigningarna. Charlotte Kalla ryckte ifrån Norges Astrid Uhrenholdt Jacobsen på den tredje sträckan och gav Stina Nilsson ett försprång på 18,8 sekunder på den sista sträckan och det var precis så mycket som Stina behövde för att hålla undan för världens bästa skidåkare den här säsongen, Norges Therese Johaug. Stina förvaltade försprånget som Charlotte hade skapat genom att följa sin plan till punkt och pricka och hålla ett högt och jämnt tempo där hon inte gick för långsamt och inte för fort. Stinas mentala styrka, fokusering och disciplin när hon har världens bästa skidåkerska jagandes och flåsandes bakom sig är så otroligt imponerande.

Det här ska jag fan håll hårt i
Stina berättade efteråt att när Therese kom ikapp henne i den sista backen så tänkte hon att “Det här ska jag fan håll hårt i”. Therese kom inte i kapp förrän i sprintbacken i slutet av det andra av de två varven. Hon lyckades gå om Stina i backen men hon lyckades inte rycka ifrån henne och då var VM-guldet klart. Jag visste att om Stina är med uppför sista backen spelar det ingen roll hur trött och stum hon är, hon kommer att vara först över mållinjen ändå och det var hon också med god marginal men det var inte bara Stina som var trött. Therese Johaug sa dagen före stafetten att hon skulle gå med livet som insats på den sista sträckan i stafetten. Världens bästa distansåkare var helt slut efter att ha jagat världens bästa sprintåkare på liv och död i 5 kilometer. De sista metrarna före mål orkar Stina inte staka mer och bara står och glider över mållinjen och faller ihop. Frida Karlsson kramar henne liggandes i snön och Ebba och Charlotte kramar henne också. -Jag behöver luft, ropar Stina. Efteråt berättade Stina att hon hade sagt till sig själv att idag dör jag hellre än blir tvåa. Hon var i alla fall dödstrött när hon gled över mållinjen. Den saken är klar.

Nationalsport i Norge
Alla barn går på tur i Norge. Var du än bor i Norge så har du nära till naturen och skidspåret. Om du bor i Oslo kan du ta tåget upp till Holmenkollen, det tar 40 minuter för att tåget går sakta. Förstår du hur stort urvalet av skidtalanger är i Norge? Längdskidor är Norges nationalsport. Ebba Busch Thor som är halvnorsk sa när hon var med på Skavlan att hon förhandlade med sin norska pappa om allt när hon var liten. Det enda hon inte kunde förhandla med honom om var att inte gå på tur på skidor för det ska alla barn i Norge göra när de är små. Hennes pappa var mycket tydlig “Alle norske barn går på tur, Ebba-Elisabeth!”. Det är inte förhandlingsbart. Jag vet inte vad FN´s barnkonvention säger om att tvinga barn att åka skidor men det är inte det den här artikeln handlar om utan om fyra unga svenska idrottskvinnors hjältedåd och kamp mot alla odds och världens främsta skidnation Norge.

Minoritetssport i Sverige
I Sverige är urvalet av skidtalanger litet. Här åker nästan inga ungdomar skidor längre. Det finns inte någon snö längre i den tätbefolkade delen av Sverige. Det är därför dåligt med träningsmöjligheter. I Sverige är det bara föräldrar med skidor i blodet som brinner för skidåkning som tar med sina barn ut i skidspåret och lär dem åka skidor. Det är bara på orter i norra Sverige där det finns snö, skidklubbar med mycket skidkultur och duktiga ledare som man kan få fram någon talang ibland som det oftast inte blir någonting av därför att de blir skadade eller lägger av i tonåren. Längdskidåkning är en minoritetssport i Sverige, åtminstone om vi jämför med Norge. Ebba och Frida bor i Sollefteå. Charlotte är från Tärendö men bor i Sundsvall och Stina är från Malung men bor i Östersund. Där finns det snö på vintern. I Norge satsar man stora pengar på utveckling av talanger och landslagsåkare i olympiska sporter i allmänhet och i nationalsporten längdskidåkning i synnerhet. En guldmedalj i VM kostar tio gånger mer i Norge än i Sverige. En av de fyra hjältinnorna är junior och har inte gått ut ur gymnasiet än. Det är hennes mamma som har lärt henne åka skidor. Mamma är ordförande i skidklubben och har själv tävlat på skidor i VM och OS. Det gör den här bragden så mycket större.

Det kommer fler stafetter
Det var fyra skidtjejer som gladde sig åt VM-guldet efteråt och det var det många svenskar på plats i Seefeld och hemma framför TV-apparaterna som gjorde också. Det var Sveriges första VM-guld i stafett men Sverige vann stafetten i OS 2014. Det är bara Charlotte som är kvar från det laget. Sverige tog OS-silver i stafett förra året och i det laget ingick både Ebba, Charlotte och Stina. VM debutanten och junioren Frida förstärkte Sveriges lag och såg till att det inte hade någon svag länk längre och då kunde vi slå Norge. Charlotte sa efter loppet när fyra svenska världsstjärnor stod med de guldfärgade världsmästarvästarna på sig att tänk om två år då får vi åka i de här västarna. Det betyder att Charlotte fortfarande tycker att det är roligt att åka skidor, tror fan det! De här unga skidstjärnorna har inspirerat Charlotte. Det betyder att Charlotte tänker åka skidor i minst tre år till, ett världsmästerskap och ett OS till. Då är hon 34 år och definitivt inte för gammal. Det betyder att Sverige kommer att ha ett starkt stafettlag i tre år till. Nästa år är det inget mästerskap men jag ser redan fram mot stafetten i VM om två år och i OS om tre år. Jag brukar hjälpa förbundskapten Rikard Grip att ta ut Sveriges stafettlag. Jag ska hjälpa den norska damlängdlansdlagstränaren att ta ut ett lag som kan utmana Sveriges Superlag på allvar. Sätt Ingvild Flugstad Östberg på första sträckan mot Ebba Andersson, Therese Johaug är den enda i världen som kan hänga med Frida Karlsson på den andra sträckan, Ragnhild Haga i 2018 års OS-form är den enda som kan hänga med Charlotte Kalla på den tredje sträckan och uthållighetsträna Maiken Caspersen Falla så att hon orkar åka 5 kilometer i rygg på Stina Nilsson och avsluta med en spurt men jag är ledsen Norge, ni har ingen chans ändå för Stina viker aldrig ned sig.

VM-GUUUUUULD!!!!

Idag är det damstafett i VM på längdskidor i Seefeld

Idag 12:30 går ridån upp för ännu ett drama i VM på Längdskidor i Seefeld. Idag är det damstafett 4×5 kilometer. De två första sträckorna är klassisk skidåkning och de två sista är fristil. Sverige släppte sitt lag före Norge. Norge har sitt svagaste kort på den första sträckan och Sverige har sitt svagaste kort på den sista sträckan. Missa för allt i världen inte denna spännade stafett!

Första sträckan
Ebba Andersson åker den första sträckan och hon har åkt bedårande klassisk skidåkning i vinter. Hon har åkt bra på varje Världscuptävling i vinter. Ebba som tidigare varit en fantastisk fristilsåkare har i vinter tagit ett stort kliv i den klassiska skidåkningen. Hon är mycket starkare i år och riktigt vridstyv i midjan. Ebba var i sitt livs form gjorde ett ruskigt bra lopp på 10 km klassiskt på SM som hon vann. Jag har aldrig sett någon åka bättre än Ebba gjorde i det loppet och hon åkte så fort. Den dagen hade Therese Johaug fått fullt sjå med att hänga med Ebba Bebba. Hon vann även 30 kilometer klassiskt på SM. Efter det har Ebba laddat inför VM på hög höjd och haft irriterade luftvägar. Hon avstod skiathlon i torsdags och i lördags var hon sextonde på 10 kilometer klassiskt. Ebba går mot Norges Heidi Weng och det ska hon klara av. Heidi Weng har inte gått att känna igen i vinter men hon var sjua på Skiathlon och nittonde på 10 kilometer klassiskt.

Andra sträckan
Frida Karlsson åker den andra sträckan. Frida var femma på skiathlon i torsdags och tog silver i tisdags på 10 kilometer klassiskt då hon pressade självaste Therese Johaug till det allra yttersta och fick den norska superstjärnan att se mänsklig ut. Det var en kamp på liv och död. Therese Johaug brukar gå andra sträckan för Norge. Jag och alla andra skidfantaster hade velat se en kamp på liv och död mellan Frida Karlsson och Therese Johaug men norrmännen vågar inte ställa Therese mot Frida. En Sollefteåtjej med tävlingsdjävulen i sig har satt skräck i dem. Nu vet de att Therese man mot man på 5 kilometer inte skakar av sig den svenska junioren. Norge ställer därför upp med Ingvild Flugstad Östberg på den andra sträckan och räknar med att hon kan gå i rygg på Frida Karlsson men det tror inte jag. Det kommer att bli åka av på den andra sträckan, jävlaranamma! Ingvild har tagit ett silver i skiathlon, ett brons i sprintstafett och ett brons på 10 kilometer klassiskt hittills i detta VM.

Tredje sträckan
Charlotte Kalla åker den tredje sträckan. Charlotte Kalla har inte hittat mästerskapsformen än. Hon var sexa i skiathlon i lördags och nia på 10 kilometer klassiskt i tisdags. Norrmännen räknar med att Charlotte inte är i form och ställer Astrid Uhrenholdt Jacobsen mot henne. Det bör Charlotte klara av men Astrid är i fornstor form sedan Världscupen i Ulricehamn. Astrid var fyra i skiathlon och tia på 10 kilometer klassiskt.

Fjärde sträckan
Stina Nilsson åker den fjärde och avslutande sträckan. Stina har varit den överlägset bästa sprintern den här vintern ända tills hon skadade sin hamstringsmuskel för en månad sedan. Stina tog en silvermedalj i den inledande sprinten här på VM i torsdags men det är tveksamt om hon hade fått någon medalj om Maja Dahlqvist och Jonna Sundling hade stått på benen. Det finns ett stort frågetecken för Stinas form. Jag hade valt Jonna Sundling på den sista sträckan istället men om Stina är i form så sympatiserar jag med Magnus Ingessons och Rikard Grips stafettlagsuttagning. Norge ställer Therese Johaug som inte har någon avslutning mot Stina. Therese får ta över Marits roll. Norrmännen vågade inte ställa Therese mot Frida och de är rädda för Stina Nilssons avslutning. De räknar med att Stina inte är i någon bra form trots att hon hittills har tagit två VM-medaljer i detta mästerskap, en silvermedalj i sprint och en guldmedalj i sprintstafett. Therese har sagt att hon går på stafetten med livet som insats. Norges damtränare Geir Endre Rogne tror att Therese ska kunna göra ett ryck som inte Stina kan svara på. Däri ligger norrmännens taktik och styrka och vår svaghet.

Norge tycker att Sverige har fyra starka kort
Norrmännen har alltid tyckt att Sverige har haft ett svagt kort men att vi nu har fyra starka kort. Norge har inte Marit Björgen längre och Sverige har Frida Karlsson och då räcker det inte med rå åkstyrka längre, då måste man spela ut sina kort taktiskt men kommer det att räcka? Har Sverige verkligen fyra starka kort? Det hade vi haft om Ebba hade varit i den form hon var på SM på onsdagens 10 km, om Charlotte hade varit i fornstor mästerskapsform och om Stina Nilsson inte hade varit skadad månaden innan VM. Det hade blivit svårt att slå Norge ändå men vi har ett ess i rockärmen och det kortet heter Frida Karlsson, tredubbel juniorvärldsmästarinna med två junior-VM brons i stafett som redan har en silvermedalj i detta VM. Nu är hon på jakt efter en medalj av ädlare valör. Frida har drömt gulddrömmar inatt men jag är rädd att Frida skulle ha behövt gå på den sista sträckan mot Therese för att gulddrömmarna skulle kunna realiseras men jag hoppas att jag har fel.

Hur måste Sverige tänka?
Ebba måste hänga med eller helst åka ifrån Heidi. Frida måste rycka ifrån Ingvild. Charlotte måste förvalta försprånget och helst utöka ytterligare lite till Astrid. Therese måste tvingas att gå för hårt för att komma ifatt Stina. Stina måste vara i sitt livs form. Om Stina och Therese kommer in på upploppet tillsammans spelar det ingen roll om Stina är jättetrött i benen. Stina kommer att ge Sverige ett efterlängtat VM-guld ändå för hon kommer att vara först över mållinjen. Hur det än går så blir det i varje fall ett spännande drama, förlåt stafett. Ska Norges taktik hålla? Ska de svenska skidtjejernas form infinna sig lagom till i eftermiddag? Heja Sverige!

Frida Karlsson tog VM-silver på 10 kilometer klassiskt i Seefeld igår

Frida Karlsson ställde sig på startlinjen på 10 kilometer klassiskt med intervallstart i VM i Seefeld igår. Det var ett vansinnigt tungt före. Det passade Frida Karlsson perfekt. Ingvild Flugstad Östberg sa efter loppet hon var helt slut efter 5 kilometer och att de sista 5 kilometrarna var hemska och att hon hade mjölksyra från tårna till fingertopparna och tog sig i mål på ren vilja.

Det blir en duell mellan Frida och Therese
Det här är det mest spännande skidloppet på mycket länge. Frida Karlsson med startnummer 28 gick i vanlig ordning ut stenhårt. Hon skrämde slag på mig. Om det var någonting jag var rädd för så var det att hon skulle gå ut för hårt och inte orka på slutet. Hon har gjort det förut. Det är hennes enda svaghet. Frida ledde vid samtliga mellantider ända tills Ingvild Flugstad Östberg med startnummer 58 passerade 1,2 km och låg 3,3 sekunder före Frida. Vid 1,7 km var Ingvild 3,4 sekunder före Frida. Vid 5 km hade Ingvild tappat tid och var 11 sekunder efter Frida. Vid 6,2 km var hon 16,2 sekunder efter Frida. Vid 6,7 km var Ingvild 23,8 sekunder efter henne. Therese Johaug med startnummer 60 var 4,4 sekunder före Frida vid 1,2 km. Vid 1,7 km var hon 7,4 sekunder före henne. Vid Vid 5 km var Therese 7,3 sekunder före Frida. Vid 6,2 km var Johaug 7,7 sekunder före Karlsson. Loppet blir en duell mellan längdskidåkningens drottning och en junior från Sollefteå. Hur skulle detta sluta?

Vid 6,7 km skiljer det bara 4,8 sekunder
När Frida gick i mål tog hon ledningen med 51,7 sekunder. Vid den sista mellantiden vid 6,7 km skiljer det bara 4,8 sekunder mellan Therese Johaug och Frida Karlsson. Frida har åkt 2,9 sekunder snabbare än den norska skiddrottningen mellan 6,2 och 6,7 km och Therese Johaug ser trött ut. Nu är det gastkramande. Frida gick fortsatt starkt de sista 3,3 kilometrarna. Nu föddes gulddrömmar. Ska en svensk junior som ingen visste vem hon var när den här säsongen startade slå världsstjärnan Therese Johaug och bli världsmästare? Johaug orkar inte. Therese gräver djupt. Hon piggnar till. Norskan kommer tillbaka.

Frida sitter i ledarstolen
Frida leder och får sätta sig i ledarstolen. När hon satte sig där såg hon ut som att hon skulle kräkas. Hon såg verkligen ut att må dåligt. Jag förstod att hon hade gett allt i jakten på guldet. Frida förstod inte att det var sant att hon satt i ledarstolen. Hon piggnade till efter en stund och pratade i telefon med pojkvännen William hemma i Sverige. Frida satt där och tittade på alla skidåkare i världseliten som gick i mål men det stod fortfarande 1. Frida Karlsson längst upp på resultattavlan. Hon trodde inte sina ögon. Hon fattade inte vad hon hade gjort. Hon hade bara gjort så gott hon kunde och åkt så fort hon kunde och det räckte så här långt. Frida sa efteråt att hon var trött på slutet och tog ut alla krafter ur sin kropp idag. Hon sa att hon var stolt över vad hon hade presterat idag.

Pressade världens bästa skidåkare att till det allra yttersta
Ingvild Flugstad Östberg gick i mål 23,4 sekunder efter Frida och var helt slut. Hon lade sig ned i snön. Efter en stund stakar Therese Johaug i mål och även hon var helt färdig och lade sig ned i målfållan. Världens bästa skidåkare fick ta ut allt ur sin lilla kropp för att slå en svensk junior som åkt ett världscup lopp och ett VM lopp. Therese Johaug vann till slut. Frida Karlsson förlorade guldet med 12,2 sekunder men vann respekt från en hel skidvärld. Hon hade pressat världens bästa skidåkerska Therese Johaug till det allra yttersta. Therese som har varit överlägsen och utklassat sina konkurrenter den här säsongen. Frida reser sig ur ledarstolen och går fram till Ingvild och Therese som ligger i snön och gratulerar dem. Ingvild frågar Frida om hon kan hjälpa henne att ta av skidorna. Frida knäpper av Ingvild skidorna. Först körde Frida slut på sina konkurrenter och sedan hjälpte hon dem av med skidorna. Ingvild fick lite dåligt samvete efteråt. Hon har aldrig tidigare pratat med Frida men vid deras första möte ber hon henne om hjälp.

Det här var det största genombrottet i skidhistorien
Therese Johaug sa efter loppet att när hon fick chockbeskedet att hennes försprång hade minskat till 4,8 sekunder vid 6,7 kilometer att hon tänkte att jag måste kämpa med sig själv om jag ska klara det. Det är första gången i vinter som Therese får kämpa för att vinna. En junior från Sollefteå har fått den norska superstjärnan att se mänsklig ut. Frida Karlsson har ingen respekt för sina konkurrenter. När hon tävlar får konkurrenterna heta vad de vill. Frida gör allt som står i hennes makt för att besegra dem även om de råkar vara världens bästa längdskidåkare. Frida tillhör de underbara 90-talsbarnen som är fullständigt övertygade om att de kan åstadkomma vad de vill men få av dem väljer jobbiga idrotter som längdskidåkning. Det är ingen skillnad på vad det är för lopp man åker, man ska ändå åka så fort man kan från A till B, sa Frida. Det här var det största genombrottet i skidhistorien.

Frida Karlsson skrev skidhistoria igår
Frida är cool men till slut förstår hon vad hon har ställt till med och känslorna väller över henne och hon torkar bort sina tårar. Det var tårar av ren lycka, sa hon efteråt. Frida Karlsson skrev skidhistoria igår som troligtvis aldrig kommer att överträffas. Jag har aldrig varit med om något liknande och jag kommer aldrig att få vara med om något lika fantastiskt igen. Frida sa efteråt att det är den bästa dagen i hennes liv. Frida är en riktig vinnarskalle men sa efter loppet att jag förlorade inte ett guld idag utan jag vann verkligen ett silver och det gjorde hon. Det här, det är bara början på en lång och fin skidkarriär. Hennes mamma sa för några veckor sedan att det här inte är Fridas VM. Så om du inte trodde att Frida skulle prestera så här bra bland världens bästa längdskidåkare så kan ingen klandra dig. Jag förstår inte dem som inte tittar på längdskidåkning. Det finns ingen regissör som kan regissera ett större drama. Frida har gjort längdskidåkning på världsnivå spännande igen. Tack för underhållningen Frida Karlsson.

De kallar henne den nya Therese Johaug
Före VM sa Frida att hon vill bli bäst i världen. Igår var hon näst bäst i världen. Hon har sagt att hon ska ta chansen när hon får den. Det kan man verkligen säga att hon gjorde igår. Norrmännen kallar Frida Karlsson den nya Therese Johaug. Likheten är slående och Frida tar det som en komplimang att bli jämförd med en av skidhistoriens giganter men hon vill inte vara en kopia av någon annan, hon vill vara sig själv. Tidigare i vinter har Therese Johaug sagt att om hon vore Rikard Grip så skulle hon ta ut Frida Karlsson till VM. Det var nära att Therese Johaug fick ångra den uppmaningen igår. Norrmännen fick som de ville, de fick se en duell på VM mellan den gamla Johaug och den nya. På presskonferensen i måndags sa Frida Karlsson att Therese Johaug är svår att slå men att det inte är omöjligt. Igår bevisade Frida Karlsson att Therese inte är övermänsklig och det går att slå norskan. Igår vann inte Therese Johaug lika överlägset som tidigare i vinter. Therese Johaug sa efter loppet att hon har sett Fridas talang länge och att hon är jätteimponerad. Therese fick gräva djupt för att bli världsmästare igår.

Nu har hon två guld och ett silver
Hon har tagit två junior-VM guld och en femteplats och ett silver i VM i år. När säsongen började visste ingen vem Frida Karlsson var. Nu vet alla det. En stolt Frida Karlsson såg både tagen, stolt och glad ut på blomsterceremonin. Idag 18:30 får hon sin medalj på Medal Plaza i Seefeld. Du kan se det i SVT Play.

Imorgon är det stafett
Imorgon är det stafett. Finns det något mer spännande än stafett? Frida Karlsson är just nu Sveriges bästa skidåkare. Hon är därför given i stafettlaget. Frida skulle kunna åka vilken sträcka som helst eftersom hon är lika bra på klassiskt och fristil och dessutom en snabb sprinter. Frida är dock specialist på att hämta upp Sverige på en andra sträcka. Hon förde upp Sverige från en fjortonde till en fjärde plats i junior-VM förra året och det slutade med ett brons. Therese Johaug kommer dessutom troligtvis att gå på andra sträckan för Norge och Frida är den enda i världen som kan matcha norskan just nu så jag ändrar mig igen och säger som jag sa från början att Frida självklart ska åka den andra sträckan och sätta skräck i Therese Johaug. Jag ber till högre makter att Ebba Andersson ska vara pigg imorgon och åka första sträckan. Jag ber även för att Charlotte Kallas storform ska infinna sig imorgon och att hon ska kunna förvalta och till och med förbättra det läge Frida ger henne på den tredje sträckan. Men vem ska åka den fjärde sträckan för Sverige? Mitt svar är Jonna Sundling. Då kan det bli VM-guld. Stina är inte i den form hon har varit i tidigare i vinter. Jag har skrivit många artiklar om Frida Karlsson. Så många att hon nu har fått en egen kategori på min sida. Jag känner igen en talang när jag ser henne. Jag trodde så mycket på Frida Karlsson. Jag visste att hon var kapabel till stordåd. Grattis till VM-silvret Frida! Det här var du verkligen värd!