Damallsvenskan hann knappt börja förrän 12 tjejer blev fotbollsinvalider. Efter bara fem omgångar hade de Allsvenska damfotbollsklubbarna redan 12 korsbandsskador. Rekordet under en säsong är från 2012 då Allsvenska damfotbollsspelare fick hela 18 korsbandsskador. Det pågår forskning om vad som orsakar korsbandsskador. Forskningen innebär att man för statistik och letar efter korrelationer. Forskarnas teori är att skadorna beror på för lite träning, för många matcher och otillräcklig återhämtning men det är inte trötta muskler som är orsaken utan dysfunktionella muskler.
Fotbollsspelare spelar fotboll med sätesmuskler som inte fungerar
Det är inte det fotbollsspelarna gör på fotbollsplanen som orsakar korsbandsskador, det är det de gör när de inte spelar fotboll. Fotbollsspelare i de högsta divisionerna är professionella, studerar eller har ett stillasittande jobb. Det är professionella fotbollsspelares jobb att vila mellan träningarna. De flesta fotbollsspelare sitter större delen av dagen. De sitter hemma, i skolan eller på jobbet. De sitter på lagsamlingar. De sitter i spelarbussen på långa resor till matcherna. De sitter i omklädningsrummet. De sitter på avbytarbänken. De sitter nästan jämt utom när de spelar fotboll med sätesmuskler som inte fungerar. Det är dock inte unikt för fotbollsspelare att sitta större delen av dagen. Dysfunktionella sätesmuskler orsakas av världens farligaste uppfinning, stolen. Människan har i sitt oförstånd skapat en främmande, onaturlig och destruktiv miljö som orsakar dysfunktion i kroppens största och potentiellt starkaste muskel. Glidtacklingar, knän mot lår, lårkakor och fall på rumpan kan också orsaka dysfunktion i gluteus och vastus medialis. Fotbollsspelare löper större risk än många andra idrottare att drabbas av allvarliga knäskador. De är mer beroende av knäkontroll och knästabilitet eftersom fotboll kräver många explosiva riktningsförändringar. Fotbollsspelare har dessutom skor med dobbar och ett fast grepp i gräset med fötterna.
Varningssignalerna måste tas på allvar
Det är musklerna som håller upp skelettet, det är inte skelettet som håller upp musklerna. Musklerna skyddar knäled, ledband, korsband, menisk och brosk mot skador. Om musklerna inte fungerar som de ska kan dessa ortopediska strukturer haverera och därför måste man ta musklerna, deras status och funktion på största allvar. Korsbandsskador orsakas av dysfunktionella muskler. Fotbollsspelarens lårmuskler kompenserar för en hämmad gluteus och en hämmad iliopsoas. De blir överbelastade, spända och blodcirkulationen minskar. Prestationsförmågan blir nedsatt och återhämtningen tar längre tid. Studier visar att det tar fem dygn för en fotbollsspelare att återhämta sig efter en match. Det är fullständigt orimligt. Om laget spelar match varje vecka kan fotbollsspelaren i så fall aldrig träna. Om återhämtningen tar så lång tid har hon nedsatt funktion och cirkulation i sina sätesmuskler, höftböjarmuskler och lårmuskler. Om man tar varningssignalerna på allvar och sätter in rätt åtgärder i tid kan man minska antalet korsbandsskador.
Den första varningssignalen
Fotbollsspelaren har ett dåligt löpsteg och hennes ben känns tunga när hon springer. Hennes rörlighet är nedsatt, hennes lårmuskler stramar, hon känner sig stel och drabbas av kramp. Hon har nedsatt cirkulation, återhämtningsförmåga och prestationsförmåga. Fotbollsspelaren behandlas med stretching men det löser inte problemet eftersom gluteus och iliopsoas är hämmade och lårmusklerna kompenserar och är överbelastade och spända. Om fotbollsspelaren stretchar gluteus, de djupa höftböjarna och vastus medialis blir de ännu mer hämmade. Om hon stretchar överbelastade lårmuskler blir de ännu mer spända.
Den andra varningssignalen
Fotbollsspelaren får ont i ryggen, magen, höften, ljumsken, knät, vaden, hälsenan eller under foten. Hon behandlas med antiinflammatoriska läkemedel, kortison och vila men det hjälper inte eftersom det inte är någon inflammation eller någonting som är trasigt som behöver läka. Fotbollsspelaren ordineras core träning och styrketräning men det hjälper inte eftersom svaga muskler inte är orsaken utan en dysfunktionell gluteus och iliopsoas. Hennes lårmuskler är nu ännu mer överbelastade, spända, drar i sina muskelfästen vid knät och orsakar smärta.
Den tredje varningssignalen
Fotbollsspelarens muskler går sönder. Hon får en muskelbristning i hamstrings, rectus femoris på lårets framsida, i vaden, sports hernia eller FAI även kallad cam/pincher som är benpåbyggnad på lårbenshalsen. Fotbollsspelaren behandlas med vila tills bristningen har läkt men det räcker inte med vila, styrketräning och stretching. En muskelbristning i hamstrings orsakas inte av en svag hamstringsmuskel utan av en dysfunktionell synergist, gluteus. En muskelbristning i rectus femoris orsakas inte av en svag quadriceps utan av en hämmad synergist, iliopsoas.
Den fjärde varningssignalen
Fotbollsspelarens ortopediska strukturer havererar. Hon får en hamstringsruptur, hälseneruptur, diskbråck, korsbandsskada, meniskskada eller broskskada. Ett kirurgiskt ingrepp krävs ofta men det räcker inte med operation, stretching och styrketräning. En korsbandsskada orsakas inte av trötta lårmuskler utan av en dysfunktionell gluteus medius och vastus medialis.
Fotbollsspelaren rehabiliteras inte
Fotbollsspelaren symptombehandlas bara. Statistik från en forskningsstudie visar att trasiga korsband som rekonstrueras brister igen på 30 procent av fotbollsspelarna. Det är inte konstigt eftersom orsaken till skadan inte åtgärdas. Rehabiliterad betyder återställd och fotbollsspelaren är inte återställd förrän gluteus, iliopsoas och vastus medialis fungerar som de ska igen. För att fotbollsspelarens kropp ska återfå sin funktion måste dessa muskler behandlas, aktiveras och styrketränas. För att hon ska återfå normal prestationsförmåga och återhämtningsförmåga måste även övriga lårmuskler behandlas så att normal muskeltonus och normal cirkulation återställs.
Knäkontroll
Inom fotboll gör man övningar man kallar knäkontroll. Problemet är att det är gluteus medius som står för knäkontrollen och att den är hämmad på de flesta fotbollsspelare idag. Två av övningarna i knäkontroll programmet enbensknäböj och utfallssteg kräver en aktiv gluteus medius. För att kunna aktivera en hämmad gluteus krävs att normal muskeltonus återställs med djupgående behandling. En annan av övningarna är bäckenlyft som är en utmärkt aktiveringsövning för gluteus men den utförs på fel sätt i knäkontroll programmet. Det är dessutom ingen övning för hamstrings. Om övningen utförs på rätt sätt och gluteus fungerar som den ska så känner fotbollspelaren inte att hamstrings arbetar. Gluteus medius ingår i det laterala subsystemet som stabiliserar bäckenet tillsammans med adduktorerna och quadratus lumborum på motsatt sida när fotbollsspelaren har en fot i gräset som hon har när hon springer och skjuter. Gluteus medius primära funktion är att förhindra inåtrotation i höftleden. När gluteus medius är hämmad har fotbollsspelaren ingen stabilitet i höftleden och ingen knäkontroll. Utan knäkontroll har fotbollsspelaren inget skydd mot knäskador. Knäkontroll programmet är inte framtaget för att aktivera och träna gluteus medius utan för att förebygga artros. En vetenskaplig forskningsstudie visade att knäskadorna minskar med 64 procent om fotbollslaget gör knäkontroll övningarna före träningen. Det är ett väldigt bra resultat som visar att fotbollen är på rätt spår. Med enkel självbehandling och övningar inriktade helt och hållet på aktivering av gluteus, iliopsoas och vastus medialis skulle skadorna kunna minskas mycket mer. Med kraftigt minskat sittande, professionell mjukdelsbehandling, muskelaktivering och rätt typ av styrketräning med fria vikter skulle Svenska Fotbollsförbundet troligen kunna sätta upp en nollvision för korsbandskador.
När gluteus är hämmad kompenserar lårmusklerna
Tensor fascia latae, rectus femoris, pectineus, sartorius och adductor brevis böjer i höftleden till 90 grader. Vid 90 grader ska iliopsoas ta över. Muskler som är hämmade hämmar sin antagonist. Iliopsoas är antagonist till gluteus. En hämmad gluteus hämmar iliopsoas. När iliopsoas är hämmad måste de fem muskler som ska böja i höftleden till 90 grader kompensera och även böja över 90 grader. De har dåliga biomekaniska förutsättningar och dåliga hävstångsförhållanden från 90 grader och måste utveckla kraft nära sin maximala förmåga för att klara det och blir överbelastade. När gluteus är hämmad kompenserar även adductor magnus, gracilis och semitendinosus och blir överbelastade och spända.
Knästabilitet
Vastus medialis primära funktion är att dra in knäskålen så att den spårar rätt och att stabilisera knäleden. Tyngdlyftare har störst och starkast vastus medialis muskler och stabilast knäleder av alla idrottare. Tyngdlyftare gör djupa knäböj. En av övningarna i knäkontroll programmet är knäböj. Vastus medialis aktiveras i bottenläget av en knäböj. Om fotbollsspelaren inte har tillräcklig rörlighet i fotled och höftled kan hon inte komma ned så djupt att vastus medialis aktiveras. Om vastus medialis är hämmad eller fotbollsspelaren inte kommer ned tillräckligt djupt aktiveras inte vastus medialis. När tensor fascia latae, rectus femoris, sartorius, adductor magnus, gracilis och semitendinosus blir överbelastade och spända ger de inte med sig när de sträcks ut. Musklerna orsakar därför ett mekaniskt drag i sina fästen vid knät som aktiverar smärtreceptorer och då blir vastus medialis hämmad. Vastus medialis är den kinkigaste muskeln i hela kroppen. Den lägger av redan innan fotbollsspelaren själv känner att hon har ont i knät. Vastus medialis blir hämmad vid knäsmärta och vid kirurgiska ingrepp i knäleden. När vastus medialis är hämmad har fotbollsspelaren ingen knästabilitet. Utan stabilitet i knäleden har fotbollsspelaren inget skydd mot knäskador.
Preventiva åtgärder
Fotbollsklubbarna bör sätta in flera preventiva åtgärder för att minska risken för korsbandsskador. De bör regelbundet göra muskelfunktionstester för gluteus, iliopsoas och vastus medialis och kontrollera om lårmusklerna är överbelastade för att identifiera de fotbollsspelare som ligger i riskzonen för en korsbandsskada. En fräsch och fungerande muskel är mjuk och inte öm när man klämmer på den. Muskler måste behandlas för att man ska kunna förebygga fotbollsskador. Fotbollsklubbarna bör skicka fotbollsspelaren på djupgående behandling direkt vid dysfunktion och överbelastning. Svenska Fotbollsförbundet och fotbollsklubbarna bör informera spelarna om faran med att sitta och uppmana dem att stå och studera och jobba framför datorn istället. Om de dessutom skulle kunna få med skolorna på att slänga ut bänkar och stolar och inreda lektionssalarna med ståbord skulle det ha en mycket stor betydelse. Fotbollsklubbarna bör rekommendera fotbollsspelarna att ligga och vila en stund mitt på dagen och att sedan ha en aktiv vila istället för att sitta. De återhämtar sig dessutom snabbare när de rör sig än när de sitter. Fotbollsklubbarna bör använda spelarbussar där fotbollsspelarna kan fälla bak ryggstödet och halvligga. Fotbollsklubbarna bör förbjuda fotbollsspelarna att stretcha. De bör uppmana dem att väcka sina sätesmuskler med en lacrosseboll och göra aktiveringsövningar för gluteus och iliopsoas före varje träning och match. Det här är mycket kraftfulla preventiva åtgärder som skulle ha en mycket stor effekt.