Från våffeljärn till skivstänger, ett stycke svensk industrihistoria

Idag är det den internationella våffeldagen och jag tänkte berätta en historia om ett litet företag på den svenska västkusten som en gång i tiden tillverkade våffeljärn. Det är en framgångshistoria och ett stycke svensk industrihistoria.

En tyngdlyftningsintresserad förman
Året är 1957. En nybliven änka har tvingats ta över den lilla fabriken som tillverkar elektriska hushållsapparater eftersom hennes man har förolyckats i en flygolycka. Förman Hellström som monterar våffeljärn på företaget Elektriska Installationer Kommanditbolag grundat 1927 har just fått tillåtelse av direktör fru Tyra Johansson att använda företagets maskiner för att tillverka en prototyp av en skivstång om han betalar materialet själv och gör det på sin fritid. Herr Hellström har nämligen ett brinnande intresse för tyngdlyftning. En sport som har stora problem med att skivstängerna inte håller för de påfrestningar som de utsätts för. Herr Hellström är en hängiven tyngdlyftare och han har fått nog av skivstänger som böjs eller går av. Ibland skadas tyngdlyftare allvarligt när skivstängerna går sönder. På den här tiden är dessutom viktskivorna tillverkade av järn vilket ökar påfrestningen på skivstängerna ytterligare. Förmannen tillverkar en skivstång i seghärdat kromnickelstål. På en skivstång är greppet viktigt. Han förser passande nog skivstången med en lättring i våffelmönster. För att finansiera våffeljärnsmakare Hellströms unika idé om en hållbar skivstång ansöker direktör fru Tyra Johansson om ett lån i sin bank. På den här tiden var det inte så vanligt med kvinnliga företagare i Sverige och det var en annan tid med en helt annan kvinnosyn. Det fanns bara ett par gym i Sverige och de flesta som lyfte skivstänger var tyngdlyftare och tränade i atletklubbar. Den modiga Tyra erbjöds inte ens en sittplats på banken eftersom hon var kvinna och hon fick avslag på sin låneansökan men skam den som ger sig. Tyra var stark och övertygad om att idén om tillverka en hållbar skivstång var bra och stod på sig och lyckades få ett lån beviljat i en annan bank.

VM i tyngdlyftning i Stockholm 1963
Året är 1963 och det är tyngdlyftnings VM i Stockholm. Eleikos skivstång introduceras och den förbluffar en hel tyngdlyftningsvärld. Ingen har tidigare skådat en skivstång som håller en hel tävling utan att böjas eller gå av. Skivstången har en oöverträffad flexibilitet och styrka. Tyngdlyftarna är lyriska över greppet. Eleikos skivstång satte en standard som revolutionerade en hel tyngdlyftningsvärld. Resten är historia, tyngdlyftningshistoria. Efterfrågan på Eleikos skivstänger lyftes i höjden över ett mästerskap. Det gick till och med så långt att en del tyngdlyftare gjorde sig kända för att vägra att tävla om de inte fick lyfta en Eleiko stång. Vid OS i London 2012 var alla tyngdlyftare från världens alla hörn nöjda för då fick de lyfta en svensk skivstång i världsklass likaså vid VM i tyngdlyftning 2018.

Våffelmönstrad lättring
Idag är Eleikos skivstänger världsberömda sedan länge och de tillverkar inte längre några våffeljärn vilket är synd för vackrare våffeljärn har jag aldrig sett men om du tittar på Eleikos skivstång med ett förstoringsglas kan du se att lättringen är våffelmönstrad. Det firas därför lite extra i Eleikos fabrik på våffeldagen den 25 mars varje år. Receptet på våfflor är inte hemligt vad jag vet men receptet på det seghärdade kromnickelstålet är fortfarande en väl bevarad hemlighet. Ovako Steel i Hällefors tar fram ämnet till Eleikos skivstång som är ett gediget hantverk från lättringen av greppet till den slutliga monteringen av lagren och hylsorna. Eleiko har jobbat tillsammans med Ovako i flera decennier för att utveckla ett stål som är optimerat för olympisk lyftning. Ovako producerar och levererar över hundra ton av detta stål till Eleiko varje år. Eleiko tillverkar fortfarande skivstången för hand men de använder numera modern teknologi. Eleikos skickliga hantverkare förädlar med varsamma händer specialstålet till världens bästa skivstång. Stången skärs av i en svarv och förses med spår i varje ände för hylsorna. Skivstångens greppyta förses med en lättring för att du ska få ett fast grepp och resten av stången lämnas slät för att den ska glida lätt mot din ben när du lyfter dem. En hantverkare förser skivstängerna med den berömda lättringen som består av ett miniatyraktigt våffelmönster som inte är varken för djupt eller grunt för att greppet ska bli fast men ändå mjukt. Lättringen av skivstången är en kritisk process. Om verktyget skär för djupt ned i stången blir det vassa kanter som skär in i handen. Om lättringen är för grund blir det svårt att greppa stången. Det är en svår och krävande process och ett riktigt hantverk att åstadkomma den perfekta lättringen. Eleikos hantverkare vet hur de ska utföra den här processen. De har utvecklat en känsla för det material de har arbetat med i så många år. Därefter skickas stången till ett företag som belägger dess yta med krom.

Skivstänger med livstids garanti
När skivstången återvänder till Eleiko genomgår den en tuff kvalitetskontroll för att garantera att den klarar de allra högsta kraven på kvalitet och hållbarhet. Skivstången placeras i ett skruvstäd och böjs med en hydraulisk domkraft med en kraft på 1,5 ton. Ingen skivstång böjs någonsin så mycket under vare sig träning eller tävling. Eleiko har skapat en maskin som mäter skivstångens rakhet med laser med extrem precision. Skivstången måste återgå till exakt rakhet med en maximal avvikelse på 0,5 mm annars skrotas den. Samma procedur repeteras med hylsorna men med en kraft på 2,5 ton. Därefter monterar en annan hantverkare hylsorna med 5 nållager i varje ände som gör att skivstången snurrar jämnt, mjukt, friktionsfritt och snabbt. Skivstängernas perfekt balanserade och synkroniserade rotation och dess fasta men ändå mjuka grepp har skapat begreppet “The Eleiko Feeling” i tyngdlyftningsvärlden. Skivstången förses med ett serienummer innan den levereras till en lycklig kund i något av de 180 länder i världen som Eleiko har levererat till sedan starten. Eleikos tävlingsstång för styrkelyft är konstruerad för att klara 1500 kilo. Styrkan i Eleikos skivstång beräknas till 215000 PSI. Det betyder att det krävs 215000 pounds per kvadrattum för att dra sönder stången. Medelvärdet för konkurrenternas olympiska skivstänger ligger på mellan 130000 och 150000 PSI. Forskning visar att skivstänger med ett lägre värde än 190000 PSI blir permanent böjda med tiden. Eleikos skivstång har så hög kvalité och lång livslängd att de lämnar livstids garanti på den.

Styrketräning med fria vikter är en tydlig trend
Eleiko har växt mycket de två senaste decennierna. Idag har alla gym med självrespekt skivstänger från Eleiko och företaget som även tillverkar hantlar, plattformar, rack, bänkar och basredskap av hög kvalité kommer att fortsätta att växa. Träning och hälsa är den nya industrin, hälsa är den nya lyxen och styrketräning förbättrar hälsan mer än någonting annat. American College of Sports Medicine publicerar i början av varje år sedan 2007 en lista över träningstrender som förväntas kommande år. 2023 års lista är den sjuttonde listan i ordningen. Fler än 3700 professionella yrkesutövare inom hälsa och fitness har rankat 42 möjliga träningstrender på en skala från 1 till 10 från högst till minst sannolikhet att de blir en träningstrend. Styrketräning med fria vikter är den träningsform som kommer högst upp på ACSM´s lista 2023. Styrketräning med fria vikter fortsätter att öka i popularitet. Det är egentligen ingen trend utan ett ökat medvetande. De som tränar med fria vikter har förstått att det är basövningar med fria vikter och tung belastning som gäller om man ska bli stark på riktigt och ha någon nytta av styrkan på jobbet, fritiden och i idrotter. Idag tränar många med målet att bli starkare istället för att bygga muskler. Eleikos slogan är “Let´s set the bar high, be kind and do more of what makes us stronger. Det är precis det den här världen behöver. Trenden att träna med fria vikter är driven av att många vill träna som idrottare och har mål som att klara av att lyfta 100 kilo i marklyft och kunna göra 10 chins. Den här trenden började egentligen redan 2005 och har varit väldigt tydlig i över ett decennium. Den blev ännu tydligare efter pandemin. Funktionell träning, personlig träning och crossfit har banat väg för friviktstrenden. Idag är det fler målgrupper med olika mål som tränar på gym och efterfrågan på träning med fria vikter är stor. Styrketräning med fria vikter är den effektivaste formen av styrketräning. Många gym har byggt separata friviktsgym med fler hantlar, bänkar, långa rader med plattformar och rack. Trots det är det kö till hantlar, bänkar, rack och plattformar på de flesta gym. Den 1 mars skrev till och med CNN om att det är kö till de fria vikterna på gymmen i USA och att de därför tvingas minska på cardio utrustningen för att få plats med mer fria vikter.

150000 skivstänger och 1000 världsrekord
Året är 1997 och Lennart Blomberg vän till de ursprungliga ägarna herr och fru Johansson bestämmer sig för att köpa Eleiko. Lennart är en erfaren och framgångsrik affärsman. Han ser en stor potential i företaget och är även lite nostalgisk. Lennarts son Erik är idag familjeföretagets VD. Eleiko invigde ett nytt logistikcenter på 18000 kvadratmeter i november förra året och förfogar nu över 27000 kvadratmeter. Eleiko tillverkar ungefär 300 skivstänger i veckan. I mitten av december 2022 levererade Eleiko skivstång nummer 150000 sedan 1957. 85 procent av produktionen exporteras. Eleiko omsatte över en halv miljard 2020. Eleikos skivstång har visat vad den går för gång på gång i tusentals mästerskap och efter drygt 1000 världsrekord. Den har varit världsledande i 60 år och tillverkas än idag i Halmstad på den svenska västkusten. Det finns inte en tyngdlyftare i världen som inte har lyft en Eleiko stång på tävling någon gång. Eleiko kom nyligen med sin första styrkelyftsstång i rostfritt stål. Nu drömmer Eleiko om att ta fram en skivstång i fossilfritt grönt stål för att tillmötesgå nya krav på klimatmässig hållbarhet. Eleikos ambition är att vara bäst i världen på fria vikter, styrketräning, tyngdlyftning, styrkelyft och funktionell träning. Tänk vad ett våffeljärn, en idérik förman och en modig direktörska kunde åstadkomma i efterkrigstidens Sverige.

Jonna har satt sju personliga rekord på 60 och 100 meter häck efter rehab

 

Finnkampen på Olympiastadion i Helsingfors 4 september 2022 4:a Elin Lindeblad 5 13,55, 2:a Hanna Palmqvist 4 13,41 och 6:a Jonna Lindéen 6 13,94

I februari 2021 började jag rehabilitera friidrottstjejen Jonna Lindéen. Jonna fick ett nytt friidrottsliv. Hon har satt sju personliga rekord på 60 och 100 meter häck sedan dess. I augusti kom Jonna fyra på SM i Norrköping på 100 meter häck och blev uttagen till Finnkampen i Helsingfors. Det här är historien om en friidrottstjej som gick från smärtor till personliga rekord. Det är en berättelse om smärtor, drag, hämmade muskler, överbelastningsskador, behandling, rehab, personliga rekord, otur och en galet bra säsong men också om nya mål och hopp om nya personliga rekord och en SM medalj nästa år.

Hämmade och överbelastade muskler
Jonna dök upp i min behandlingsklinik den 25 februari 2021. Hon kom på rekommendation av en annan friidrottstjej som jag har rehabiliterat. Jag visste vem Jonna var. Jag hade sett henne springa på Fredrikskans i juli 2015. Jonna hade en fotskada, kände sig stel i höfterna och hade ont i knävecket. Jag gjorde muskelfunktionstester på henne och undersökte hennes muskler. Jonnas gluteus och iliopsoas var hämmade. Hennes hamstrings, vadmuskler och ryggmuskler hade kompenserat för gluteus och var överbelastade och spända. När Jonna springer i spikskor springer hon på framfoten vilket belastar hennes vadmuskler mycket. När gluteus är hämmad tvingas vadmusklerna göra både sitt och gluteus jobb och blir överbelastade, spända och orsakar smärta.

Ond cirkel
En hämmad gluteus hämmar sin antagonist iliopsoas. När gluteus och Iliopsoas är hämmade kan Jonna inte utveckla hög kraft varken när hon böjer eller sträcker i höftleden och då kan hon inte springa snabbt. Fel muskler gör jobbet och de kan inte utveckla lika stor kraft i höftleden vilket sänker Jonnas prestationsförmåga. De muskler som kompenserar blir överbelastade, spända och hämmade och sänker Jonnas prestationsförmåga ytterligare. Det blir en ond cirkel med allt sämre muskelfunktion och allt sämre kraftutvecklingsförmåga. Vi var tvungna att vända på det.

Urkopplad jetmotor
Gluteus och hamstrings sträcker i höftleden. När gluteus är hämmad kompenserar hamstrings och blir överbelastad och spänd. Då minskar rörligheten i Jonnas höftled. Ju mer spänd en muskel blir desto mindre kraft kan den utveckla, den blir hämmad. Ju mer spänd en muskel är desto sämre är cirkulationen i muskeln. Ju sämre cirkulation det är i muskeln desto snabbare blir den trött. Gluteus är kroppens jetmotor. Med urkopplad “jetmotor” är det omöjligt för Jonna att springa tillräckligt fort för att vara konkurrenskraftig på elitnivå. Vi jobbade för att koppla in Jonnas “jetmotor” igen.

Sprang snabbare och snabbare
Först behandlade jag Jonnas gluteus och iliopsoas för att återställa normal muskeltonus. Sedan gjorde Jonna aktiveringsövningar för gluteus och iliopsoas för att återställa normal muskelfunktion. När hennes gluteus och iliopsoas fungerade som de ska igen styrketränade hon för att återställa normal muskelstyrka. Jag fortsatte med att återställa normal muskeltonus i Jonnas hamstrings och vadmuskler. Spända hamstrings satte ned rörligheten i hennes höftled. Spända vadmuskler och en traumatiserad popliteus orsakade drag och smärta i hennes knäveck. Det krävdes många behandlingar men Jonnas muskler blev bättre fungerande och hon blev snabbare för varje behandling. Det vet vi med säkerhet eftersom Jonnas tränare ofta mäter hennes snabbhet mellan häckarna och gör sprinttester.

Sprintermusklerna måste fungera
Carolina Klüft sa en gång att Susanna Kallur springer bedårande häck. Det gjorde hon verkligen och det gör Jonna också. För att det ska gå fort när Jonna springer häck måste hon ha rätt steglängd mellan häckarna, perfekt teknik och exakt timing så att hon rinner som ett vatten över häckarna. Gluteus är sprintermusklerna. För att Jonna ska kunna springa riktigt snabbt måste hennes gluteus fungera. Gluteus medius stabiliserar höftleden och bäckenet. Hamstrings driver Jonna framåt. För att all kraft hennes muskler utvecklar ska driva henne framåt måste gluteus medius fungera så att hon är stabil i höftleden och bäckenet när hon skjuter ifrån med den fot som har markkontakt.

Explosiv rörelse
Den rörelse som sker snabbast när Jonna springer är den när hon ska ta nästa steg. Det kallar friidrottstränare framåtpendling av benet men det är inte någon pendling utan en i högsta grad explosiv rörelse som kräver full funktion i iliopsoas. Fem muskler på Jonnas lår böjer i höftleden till 90 grader. Vid 90 grader ska iliopsoas ta över. För att kunna springa snabbt mellan häckarna och komma över häckarna måste Jonna böja långt över 90 grader i höftleden. Iliopsoas måste fungera för att hon ska kunna lyfta sitt ben högt i ett explosivt moment för att kunna springa fort och komma över häcken. Det får heller inte strama i Jonnas hamstrings när hon ska över häcken med benet för då krävs det mer kraft och tar längre tid att komma över häcken. Ju mer kraft Iliopsoas, gluteus och hamstrings kan utveckla desto snabbare kan Jonna springa.

Satte åtta personliga rekord
När jag började rehabilitera och funktionsoptimera Jonna hade hon ett personbästa på 14:18 på 100 meter häck och 8:58 på 60 meter häck. Under sommaren 2021 satte hon tre personliga rekord på 100 meter häck, först 14:15, sedan 14:06 och hon avlutade med att för första gången i karriären gå under 14 sekunder när hon klämde i med 13:98. Under inomhussäsongen 2022 sprang Jonna 60 meter häck. Redan i den första tävlingen sprang hon på nytt personbästa 8:51, hon följde upp det med 8:46 och slutligen 8:44. Jonna har dessutom sänkt sitt personbästa på 60 meter utan häckar till 7:69.

Stukade foten
Inför sommarsäsongen i år hade vi hunnit jobba mycket med Jonnas kropp som hon själv uttrycker det men Jonna är otursförföljd. Hon var i sitt livs bästa form den 30 maj när hon mycket olyckligt stukade sin fot illa när hon styrketränade. Flera ledband gick delvis av i hennes fot. Det var en vecka innan första tävlingen i årets utomhussäsong. Hon kunde inte springa över häckar på fem veckor i början av sommaren men skam den som ger sig. Jonna vilade sin fot, fick mer behandling och tränade sig tillbaka än en gång. Jonna missade fyra tävlingar i juni bland annat den viktiga Folksam GP i Sollentuna som är en av de största tävlingarna under säsongen.

Tävlar för Kalmar SK
Jonna tävlar för friidrottsklubben Kalmar SK som håller till på den vackra arenan Fredrikskans som ligger alldeles intill vattnet mitt i Kalmar och som har gamla anor. Den fick i år nya fina banor till Jonnas stora glädje. Jonna tränar på Fredrikskans från maj till september. Den 21 december 2019 fick friidrottarna i Kalmar äntligen en fin inomhushall att träna i på vintern. Jonna älskar att träna där. Hon tränar och styrketränar i SBB Arena från september till maj.

SM i Friidrott i Norrköping 6 augusti 2022 1:a Hanna Palmqvist 277 Mölndals AIK 13.27, 4:a Jonna Lindéen 215 Kalmar SK 13.74 och 2:a Elin Lindeblad 214 Kalmar SK 13.51

SM i friidrott i Norrköping
Sa jag att Jonna har otur? Förra året, 2021 rev hon en häck med bakre benet i finalen på SM i Borås på 100 meter häck och så var den dagen och den medaljchansen förstörd. Jonna var tillbaka på friidrottsbanan den 9 juli i år med knappt en månad kvar till SM. På SM i Norrköping den 6 augusti 2022 satte Jonna nytt personligt rekord när hon sprang över mållinjen på 13:73 i försöken. I finalen låg hon på en medaljplats när hon slog i den näst sista häcken och tappade fart. Hon sprang ändå i mål som fyra på tiden 13:74 dock med för mycket vind i ryggen men det var ju en medalj hon ville ha. Trots att en stukad fot förstörde en stor del av Jonnas säsong blev hon uttagen till Finnkampen på Olympiastadion i Helsingfors. På Finnkampen den 4 september var inte Jonna i sin bästa form och sprang på 13:94.

Jonnas personliga rekord:

60 meter 7:69
60 meter häck 8:44
100 meter häck 13:73

Galet bra säsong
Jonna tycker att hennes säsong blev galet bra trots att hon stukade foten och missade många tävlingar. Hon tror att hon hade kunnat springa ännu snabbare och göra en ännu bättre säsong om hon inte hade stukat foten och det är jag också övertygad om. Jonna gick miste om fem veckors viktig häckträning och det tog lång tid innan hon fick tillbaka samma uthållighet över 10 häckar som hon hade innan stukningen.

En glädje att få hjälpa Jonna
Jonna säger att hon inte skulle vara där hon är idag utan min hjälp. Hon är en ödmjuk, rar och go tjej. Det har varit en glädje att få hjälpa Jonna att kunna fortsätta träna, utvecklas, tävla och sätta personliga rekord. Det känns väldigt meningsfullt och tillfredställande att hjälpa idrottare att slippa smärtor och skador och kunna fortsätta att träna, tävla och prestera. Med funktionsrehab som innebär att muskelfunktionen återställs ökar prestationsförmågan, kroppen svarar på träningen och återhämtningen tar kortare tid. I friidrott blir det så tydligt hur mycket en fungerande kropp betyder eftersom all prestation mäts i sekunder och centimeter. Jag kommer att leva länge på Jonnas åtta personliga rekord.

Jag ser fram emot fler personliga rekord
Jonna tror att hon har mycket mer att ge. Finalloppet på SM i år där hon slog i en häck visar att hon kan springa ännu snabbare. Hon har flera fjärdeplatser på SM på 100 meter häck och drömmer om en medalj. Ett annat av Jonnas mål är att få springa i Finnkampen igen. Finnkampen måste vara bland det roligaste man kan få vara med om som friidrottare i Sverige. Det är så många friidrottare som är med och de tävlar som ett lag för den blågula flaggan och sitt land. Nästa år går Finnkampen dessutom på världens vackraste stadion i Stockholm. Jonnas närmaste mål är att ta en av två platser till Nordenkampen den 12 februari men först åker hon på ett fjorton dagar långt träningsläger i Sydafrika på juldagen.

Bilder publicerade med tillåtelse av Deca Text & Bild

Föreläsning om evidensbaserad cykelträning för Team Kalmarsund lördag 12 november


Nästa lördag den 12 november föreläser Jerry Brännmyr på Stronger Performance & Rehab om evidensbaserad cykelträning för cykellaget Team Kalmarsund 15:00-16:00. Stronger Performance & Rehab har sponsrat Team Kalmarsund sedan starten. Team Kalmarsund var från början ett cykellag med en subgrupp på Vätternrundan men är idag en cykelklubb med över 200 cyklister och både motions- och elitverksamhet.

2001 gjorde forskare två stora vetenskapliga genombrott inom träning. Det ena forskningsresultatet revolutionerar all idrottsträning. Det andra forskningsresultatet revolutionerar all uthållighetsträning. Trots att denna vetenskap kan effektivisera idrottares träning mycket har den inte blivit implementerad i deras träning.

Varför fungerar bloddoping? Vilka slutsatser kan en cyklist dra av att bloddoping fungerar när han eller hon väljer träning? Hur styrketränar en cyklist sitt hjärta? Vilken fysiologisk parameter är viktigast för en cyklists prestationsförmåga?

Är det hjärtat eller musklerna som är en cyklists motor?  Behöver en cyklist vara stark för att få ned många watt i pedalerna? Behöver en cyklist styrketräna? Hur ska cyklister i så fall styrketräna? Vilka fysiologiska parametrar förbättras av styrketräning? Vilken styrketräning är effektivast för utveckla en cyklists prestationsförmåga? Vilken styrketräning är evidensbaserad?

Är distansträning evidensbaserad? Finns det evidens för effektivare träning som snabbare utvecklar samtliga fysiologiska parametrar som distansträning påstås förbättra? Finns det fysiologiska parametrar eller fysiologiska förändringar av distansträning som forskare ännu inte har upptäckt och som inte kan mätas i ett testlabb?

Hur påverkar en cyklist de fysiologiska parametrar som är mätbara i ett testlabb?

Kan en vältränad cyklist få ned 54 watt till i pedalerna utan att träna genom att funktionsoptimera sätesmusklerna?

Är den rådande uppfattningen om hur överbelastningsskador förebyggs verkligen sann? Förebygger styrketräning skador? Hur förebygger cyklister överbelastningsskador?

Välkommen till en unik och intressant föreläsning som krossar myter och vänder upp och ned på allt du trodde var sant!

Jerry Brännmyr har en unik kompetens inom styrketräning, uthållighetsträning och rehab. Han har 43 års erfarenhet av styrketräning. Han har 24 års erfarenhet av cykelträning. Han har drivit gym i 12 år, utbildat styrketräningsinstruktörer för David Sweden i 8 år och cykelinstruktörer för Nordic Gym i 4 år. Han är är personlig tränare och prestationsutvecklare och har varit styrkecoach för en proffscyklist och landslagscyklist. Jerry cyklar själv landsvägscykel. Han driver företaget Stronger Performance & Rehab som sedan 7 år finns på Malkars Träningscenter Västra i Kalmar. Han rehabiliterar motionsidrottare, elever på idrottsgymnasier, allsvenska fotbollsspelare, friidrottare, elitidrottare och landslagsidrottare med muskulära överbelastningsskador. Jerry rehabiliterar de omöjliga fallen. Klienter från hela Sverige reser till honom för att få hjälp att bli av med smärtor och skador och kunna fortsätta att träna och tävla. Hans klienter sätter ofta personliga rekord när han har rehabiliterat dem.

Föreläsningen är vid Nya Sportson (Danspalatset Sandra) på Södra vägen i Kalmar.

15:00-16:00 föreläser Jerry från Stronger Performance & Rehab om evidensbaserad cykelträning.
16:10-16:45 föreläser Vitargo om sportdryck.
17:00-18:30 föreläser Anders Adamsson cykelexpert på Eurosport.

Jag önskar mig en amerikansk pojkvän i julklapp

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Maja-Dahlqvist-1024x684.jpg


Stina Nilsson har bytt till skidskytte. Linn Svahn rehabiliterar sin axel. Jonna Sundling har läkt sin tumme som har varit gipsad i tre veckor. Hanna Falk fick diskbråck och ska åka långlopp. I deras frånvaro passade Maja Dahlqvist på att vinna tre sprinttävlingar i världscupen i Ruka, Lillehammer och Davos. Igår var världsmästaren i sprint Jonna Sundling tillbaka men Maja vann sin fjärde raka världscupvinst den här säsongen i Dresden. I dagens
 längdskidåkning är styrka en viktig egenskap som begränsar skidåkares prestationsförmåga. Det bevisade Marit Björgen redan 2002 och förvånade alla skidexperter i Norge och Sverige. Nu bevisar Maja Dahlqvist det igen nästan 20 år senare men skidexperterna förstår fortfarande inte hur viktig styrka är i dagens längdskidåkning. Det är inte tack vare längdskidlandslagets tränare som Maja Dahlqvist har vunnit fyra raka världscupsegrar på fyra försök. Det är tack vare hennes amerikanska pojkvän Kevin Bolger.

Jag tänker på Marit Björgen
Marit Björgen vann sin första sprinttävling i världscupen säsongen 2002/2003. Skidexperterna tyckte att det var konstigt att hon som har så mycket muskler vann. Nåja, hon kommer i alla fall aldrig att vinna någon distanstävling, sa samma skidexperter. Nej, eller hur! Marit tog 8 OS-Guld, 18 VM-guld och totalt 41 medaljer i VM och OS. Hon tog 114 segrar i Världscupen, vann sprintcupen 5 gånger, distanscupen 3 gånger och totala världscupen 4 gånger. Hon var stark redan när hon kom in på skidgymnasiet eftersom hon är bondjente men är känd för sitt fokus på tung styrketräning. I mina ögon har Marit varit framtidens skidåkare sedan 2002. Det var ingen skidåkare och ingen skidnation som vågade ta efter Marit. Marit lade skidorna på hyllan efter säsongen 2017/2018. Nu har Marit två barn och mindre tid än någonsin att träna. Hon kom därför på den briljanta idén att satsa på långlopp. Marit som chockade alla skidexperter när hon vann tre sprinttävlingar i världscupen, VM-guld i sprint 2003 och sprintvärldscupen totalt säsongen 2002/2003 ska nu åka långlopp. Hon blev tvåa i sitt första Vasalopp i år. Skidexperterna har lärt sig att aldrig underskatta världens bästa skidåkare genom alla tider men de har fortfarande inte förstått hur viktig styrka är i dagens skidåkning.

Jag tänker på Stina Nilsson och Theodor Pettersson
I ett reportage i Vinterstudion 2018 följde SVT´s skidexpert Mattias Fredriksson med Stina Nilsson och Theodor Pettersson till gymmet på Vintersportcentrum i Östersund. Stina utförde chins och stående hantelpress på ett felaktigt sätt och de andra övningarna hon gjorde har hon ingen nytta av. Hon hade för smalt grepp i chins, sjönk ihop med bröstet och drog med armarna istället för med ryggen. Hon sträckte inte ut armarna och släppte inte ned kroppen en bit från skuldrorna. Stina berättade för Mattias att hon inte tar sin styrketräning på allvar. Det hade hon inte behövt berätta. Stina tränar minst av damerna i skidlandslaget, berättade hon. Hon gör övningarna med en twist och skojar till dem, sa hon. De flesta övningar Stina gjorde i gymmet är inte styrketräning. Theodor tog heller inte sin styrketräning på allvar och tror inte att han blir snabbare av den, sa han. Det tror inte jag heller. Mattias frågade Theodor när han började styrketräna. När jag var 23 år, svarade Theodor. Mattias skrattade. Varför då, undrade Mattias. För att jag inte trodde att det var någonting för mig, svarade Theodor. Mattias skrattade ännu mer. Tidigare låg Svenska skidlandslaget långt efter de andra nationerna med styrketräning men vi är i kapp eller tillhör till och med de ledande nationerna nu, sa Theodor. Det tror inte jag. Theodor Pettersson var världens bästa sprinter säsongen 2011/2012. Det var sista året en skidåkare på herrsidan kunde vinna sprinttävlingar utan att vara riktigt stark. I Mattias Fredrikssons reportage syns det tydligt hur oprioriterad styrketräningen är i svensk längdskidåkning. Gymmet på Vintersportcentrum har lågt i tak, snedtak och takfönster. Det är litet och trångt och har fel redskap. Skidåkare i det Svenska längdskidlandslaget tränar i en skrubb på vinden och de flesta redskapen i gymmet går inte att använda för att prestationsutveckla längdskidåkare. Gymmet visar hur viktigt fysiologerna på Vintersportcentrum tycker att styrketräning är för skidåkarna i Svenska längdskidlandslaget.

Jag tänker på skidexperterna
Det räcker inte att kunna hålla en hög och jämn fart i dagens skidåkning. Förr kunde skidåkare vinna skidtävlingar om de hade en bra teknik och en hög syreupptagningsförmåga. Det räcker inte idag, inte ens när det är individuell start. Det krävs styrka också. Ju starkare en skidåkare är desto mer explosiv är skidåkaren. Idag måste en skidåkare ha en hög maximal styrka för att kunna accelerera snabbt, svara på ryck, rycka och spurta. Dagens skidexperter är Inte mer insatta i vilka egenskaper som är viktiga i dagens skidåkning än de skidexperter som dömde ut Marit Björgens möjligheter att någonsin vinna en distanstävling. En skidåkare behöver bara utveckla två egenskaper, de framåtdrivande musklernas maximala styrka och hjärtmuskelns styrka. Alla andra egenskaper som är viktiga för uthållighetsprestationer följer med på köpet när dessa förmågor ökar men fortfarande tjatar skidexperterna om egenskaper som inte har någon betydelse för prestationsförmågan, inte kan påverkas genom träning, inte existerar eller inte kan tränas var för sig.

Jag tänker på Frida Karlssons mamma
Frida Karlssons mamma sa för några år sedan att när en skidåkare blir starkare blir tekniken bättre. Mamma Mia är klok. Det är självklart mycket lättare att upprätthålla rätt teknik med starka muskler. “Strength is the mother of all qualities”, sa världens främsta muskelfysiolog Dietmar Schmidtbleicher. När skidåkaren blir starkare blir tekniken bättre, motorn starkare, explosiviteten större, accelerationsförmågan större, spurtförmågan bättre, arbetsekonomin bättre, syreupptagningsförmågan högre och uthålligheten större. Musklerna är en skidåkares motor. Det är de som utvecklar kraften i bentag och stavtag. Hjärtat är bara en syrepump som pumpar blod med syrebärande röda blodkroppar till musklerna så att energi kan tillverkas i mitokondrierna för att musklerna ska kunna fortsätta att arbeta. En muskel kan inte bli uthålligare, den kan bara bli starkare. Det säger sig själv att arbetet på samma belastning går lättare när musklerna blir starkare. En ökad maximal styrka ökar skidåkarens uthållighet. Frida Karlsson är en helt annan skidåkare den här säsongen. Hon åker med större rörelser, mer kraft och lägre frekvens. Hon ser mycket starkare ut. Jag är övertygad om att ett betydligt större fokus på styrketräning och mycket starkare muskler är hemligheten bakom den förvandlingen. Frida har slagit den norska skiddrottningen Therese Johaug som tidigare har varit totalt överlägsen i två världscuplopp den här säsongen.

– Jag har aldrig sett en människa med mer fokus i gymmet. Det har smittat av sig på mig. Nu går jag in där och ser att gympasset är lika viktigt som ett intervallpass. Jag har haft bra fokus på gymmet förut, men det är ingenting jämfört med honom och nu.

-Maja Dahlqvist

Jag tänker på Kevin Bolger
Sedan Maja Dahlqvist träffade Kevin Bolger, sprintåkare i Amerikanska längdskidlandslaget tar hon styrketräningen på större allvar. Kevin har gett Maja nya insikter om styrketräningens betydelse för en längdskidåkare. Maja har aldrig sett en människa med större fokus i gymmet än sin amerikanska pojkvän. Det har smittat av sig på henne, säger hon. Nu går hon in i gymmet och betraktar styrketräningen som lika viktig som ett intervallpass. Hon säger att hon har haft bra fokus i gymmet tidigare men att det inte är någonting jämfört med Kevin och hur stort fokus hon har nu. Majas amerikanska pojkvän har fått henne att ta styrketräningen på större allvar. Maja och Kevin har tränat tillsammans i Sverige i sommar och under hösten. Det har resulterat i fyra segrar i världscupen i sprint fyra helger i rad nu. Maja ser mycket starkare ut. Vinterstudions expertkommentator Mattias Fredriksson tror att Maja vinner sprinttävlingar i världscupen för att hon nu har kommit upp i 10000 träningstimmar. Majas kropp vet inte hur hur många timmar hon har tränat. Majas kropp svarar på en enda sak och det är belastning. Om belastningen är tillräckligt tung blir hennes muskler starkare. Det är därför effektivare att träna med progressivt tyngre belastning än att träna många timmar. Jag är övertygad om att Maja vinner för att hon är mycket starkare den här säsongen än hon har varit tidigare. Det får hon tacka Anna Dyvik för. Kevin säger att han och Maja matchade på Tinder. Kevin känner Anna Dyvik genom hennes pojkvän Gustav Eriksson. Anna hjälpte Kevin att bli ihop med Maja. När man är starkare står man stabilare på skidorna och får mer kraft i varje bentag och stavtag och åker skidor fortare. Jag önskar mig en amerikansk pojkvän till alla tjejer och killar i Svenska längdskidlandslaget i julklapp.

Ny studie visar att nästan varannan motionslöpare blir skadad

 
Bild publicerad med tillåtelse av fotograf Adam Kjellnäs. Löpare Jonna Lindéen Kalmar SK.
 
Idrottsforskaren Jonatan Jungmalm doktorand vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs Universitet har undersökt hur vanligt det är att motionslöpare skadar sig, vilka skador som är vanligast och vilka löpare som löper störst risk att drabbas av skador. Hans studie visar att nästan varannan löpare blir skadad under ett år. Jag är inte förvånad. Undersökningar visar att det är högutbildade som tränar mest. Många löpare har suttit länge i skolbänken, har ett stillasittande jobb och en del av dem reser dessutom ofta i sitt jobb. Det är därför inte konstigt att löpare får överbelastningsskador eftersom deras sätesmuskler blir hämmade när de sitter. En femtedel av Sveriges befolkning mellan 18-79 år löptränar minst en gång i veckan. Det innebär att över en halv miljon löpare skadar sig varje år. Dagens Nyheter publicerade en intervju med Jonatan den 28 augusti. Jonatan har viktiga synpunkter på vilka skadeförebyggande åtgärder som inte fungerar. I den här artikeln går jag igenom Jonatans studie och kommenterar den och hans synpunkter. Det här är viktig läsning för dig som är löpare även om du inte är skadad, än.
 
Så här genomfördes studien
Under ett års tid följde Jonatan Jungmalm 224 motionslöpare som hade sprungit Göteborgsvarvet. Kravet för att de skulle få delta var att de hade löptränat i minst ett år, sprungit minst 15 kilometer i veckan det senaste året och varit skadefria i minst ett halvår. Deltagarna var män och kvinnor i åldrarna 18-55 år. De fick genomgå styrketester, rörlighetstester och analys av löpteknik innan studien startade. Deltagarna förde träningsdagbok där de noterade hur ofta och hur långt de sprang och om de kände någon smärta någonstans. Om de skadade sig eller hade ont under en längre tid blev de undersökta av en idrottsläkare. Efter ett år kunde Jonatan konstatera att deltagarna tränade tre-fyra gånger i veckan och sprang i snitt 28 kilometer i veckan. Vid studiens slut hade 33 procent fått en skada. Om man tar hänsyn till de deltagare som avbröt studien så skadade sig 46 procent. Det var lika vanligt att män och kvinnor fick skador och Jonatan kunde inte se några skillnader mellan åldrar.
 
De här skadorna var vanligast
Några löpare i studien hade smärtor i ländryggen men de flesta skador uppstod i underkroppen. 27 procent fick knäskador. 25 procent fick skador i vaden eller hälsenan. 20 procent fick fot- och vristskador. 15 procent fick höft- och bäckenskador. Det fanns en liten skillnad mellan könen. Män drabbades oftare av knäskador. 30 procent av männen fick en knäskada. Kvinnor fick främst skador i höft, bäcken, hälsena och fot. 24 procent av kvinnorna fick en skada i höft eller bäcken. Jonatans forskningsresultat kan inte förklara varför löparna blev skadade.
 
Löpare springer trots att de har ont
Jonatans avhandling visar att löpare springer trots att de har ont. Det stämmer med min erfarenhet. Löparna förvärrar överbelastningen genom att fortsätta att springa. En del av dem äter till och med smärtstillande läkemedel för att kunna springa. Jonatan blev förvånad över att det var så vanligt med skador och han tycker att det var överraskande att erfarna löpare valde att springa trots smärtor. Enligt min erfarenhet beror det på att de inte hittar någon som kan hjälpa dem.
 
Löpare som varit skadade drabbades av dubbelt så många skador
Jonatans avhandling visar att de löpare som har varit skadade tidigare drabbades av dubbelt så många skador. Det råder det stor enighet om. Det stämmer även med min erfarenhet. Screening används ofta för att identifiera nedsatt rörlighet, instabilitet och svaghet. När gluteus och iliopsoas är hämmade kompenserar vad-, lår- och ryggmuskler och blir överbelastade, spända och orsakar smärta. När musklerna är spända minskar rörligheten. När stabiliserande muskler som gluteus medius är hämmade blir löparen instabil. När muskler är hämmade eller överbelastade är deras förmåga till kraftutveckling nedsatt. Löparen diagnostiseras därför som orörlig, instabil och svag. Sedan utformas rehabträning efter testresultaten där rörlighetsträning, stabiliseringsträning och styrketräning ordineras. Man tar inte reda på varför löparen är orörlig, instabil och utvecklar låg kraft. Man behandlar bara symptom, inte orsaken. Löparen blir därför inte återställd utan fortsätter att springa med hämmad gluteus och iliopsoas och blir skadad igen.
 
Löpare som var svaga i höftabduktorerna drabbades av fler skador
Jonatans avhandling visar att de löpare som var svagare i höftabduktorerna i förhållande till adduktorerna drabbades av 17 procent fler skador. Det är gluteus och tensor fascia latae som är höftabduktorer. TFL kan abducera i höftleden men när man springer böjer TFL i höftleden till 90 grader. Jonatan säger att höftabduktorerna utsätts för relativt stor belastning i ett löpsteg. Det är dock inte det som orsakar de vanliga löparskadorna. En löpare som utvecklar låg kraft i abduktion är inte svag i abduktorerna. Löparen har en hämmad gluteus och en överbelastad TFL. En hämmad gluteus hämmar sin antagonist iliopsoas. Vid 90 grader i höftleden ska iliopsoas ta över arbetet med att böja i höftleden från TFL och fyra andra muskler på låret. När iliopsoas är hämmad kompenserar TFL och blir överbelastad, spänd, öm och hämmad. När gluteus är hämmad och TFL är överbelastad minskar deras förmåga att utveckla kraft vilket i styrketester misstolkas som svaghet.
 
Löpare som pronerade sent i löpsteget drabbades av fler skador
Jonatans avhandling visar att de löpare som pronerade sent i löpsteget drabbades av 21 procent fler skador. Foten rullar inåt för att dämpa den stöt som uppstår vid fotisättningen. Det kallas pronering. När löparen pronerar sent i löpsteget uppnås den maximala pronationsvinkeln relativt sent i löpsteget och då hinner löparen inte bromsa in rörelsen i tid. Det orsakar dock inte de vanliga löparskadorna.
 
Löpare som ökade sin träningsmängd med mer än 30 procent i
veckan drabbades av fler skador
Jonatan undersökte träningsvolymens betydelse genom att analysera deltagarnas träningsdagböcker. Han såg en tendens till att skaderisken ökade hos löpare som ökade sin träningsmängd med mer än 30 procent i veckan. Den traditionella förklaringen av de skador löpare får är att löparen har ökat sin träningsmängd för snabbt. När forskare gör studier ser de att de som springer längre och oftare blir skadade oftare. De drar slutsatsen att en för stor träningsmängd orsakar överbelastningsskador. Löpare blir dock inte skadade för att de springer för långt eller för ofta. De får överbelastningsskador när rygg- lår- och vadmuskler kompenserar för en hämmad gluteus och iliopsoas och blir överbelastade och spända. Forskarna måste testa musklernas funktion och undersöka musklernas tonus istället för att föra statistik och leta efter korrelationer annars kommer de aldrig att lösa den gåta som Vladimir Janda löste redan 1964.
 
Vi vet vad som skyddar mot överbelastningsskador
Jonatan säger att vi egentligen vet mest om vad som inte skyddar mot skador. Jag håller inte med honom. Vi vet att de flesta av de skador löpare får orsakas av dysfunktionella gluteus- och iliopsoas muskler och att rygg- lår- och vadmuskler kompenserar och blir överbelastade men det är en kunskap som inte används. Fungerande gluteus- och iliopsoas muskler skyddar löpare mot överbelastningsskador. Om man inte vet vad som skyddar mot överbelastningsskador vet man inte vad som orsakar dem. Om man inte vet vad som orsakar skadorna vet man inte hur man rehabiliterar dem. Få löpare får därför hjälp att rehabilitera sina skador.
 
Starkare core muskler och ökad rörlighet skyddar inte mot skador
Jonatan svär i kyrkan när han påstår att hans avhandling visar att varken styrkan i core musklerna eller rörligheten hade någon betydelse för skaderisken men jag håller med honom. Rehabilitering av löparskador är dock tyvärr ofta inriktad på att öka bålstyrkan. Jonatan säger att det förmodligen inte är helt oviktigt med en stark bål och jag håller med honom. Det är viktigt att ha starka bålmuskler men löpare behöver och ska inte göra specifika core övningar för att träna sina bålmuskler. Löpare kan inte bli starka i sina bålmuskler om inte deras gluteus- och iliopsoas muskler fungerar. Jonatan säger att svaga bålmuskler inte orsakar rörelsemönster som är skadeframkallande och jag håller med honom. Löpare behöver inte ha så starka bålmuskler om gluteus och iliopsoas fungerar. Om de inte fungerar hjälper det inte med de starkaste bålmusklerna i världen.
 
Stretching skyddar inte mot skador
Jonatan svär återigen i kyrkan när han säger att vi vet att statisk stretching inte skyddar mot skador men jag håller med honom. Han säger att det verkar rimligt att skaderisken minskar om man blir starkare i en svag muskel, till exempel musklerna på lårets utsida. Jag håller inte med honom om att löpare ska styrketräna TFL i abduktionOm löpare utvecklar låg kraft i abduktion är inte TFL svag. Gluteus är hämmad och TFL är överbelastad, spänd, öm och hämmad. Man ska inte behandla symptom utan åtgärda orsaken. Man ska återställa normal muskeltonus och muskelfunktion i gluteus och iliopsoas och återställa normal muskeltonus i TFL istället för att styrketräna TFL.
 
Funktionell anatomi förklarar skadornas orsak
Det räcker inte att kunna traditionell anatomi för att förstå orsaken till skadorna. När man läser traditionell anatomi får man bara lära sig hur musklerna ser ut, inte hur kroppen fungerar. För att förstå vad skadorna beror på krävs det att man kan funktionell anatomi och vet vilken primär funktion varje muskel har. Man måste känna till att muskler kan bli hämmade och att en hämmad muskel hämmar sin antagonist. Man måste veta vilka muskler som kompenserar och blir överbelastade när en muskel är hämmad. Man måste veta att musklerna är sammankopplade med varandra i tolv olika kedjor via fascian. Man måste förstå att muskler som befinner sig långt ifrån orsaken därför kan bli överbelastade. Man måste veta att överbelastade muskler blir, spända, ömma och hämmade och utvecklar låg kraft. Man måste förstå att det är musklerna som är överbelastade och spända när det gör ont i ett muskelfäste. Man måste förstå att spända muskler begränsar rörligheten och orsakar smärta. Man måste veta att muskelspänningen inte minskar av vila och stretching. Man måste förstå att normal muskeltonus måste återställas med mekanisk behandling. Man måste förstå att normal muskelfunktion måste återställas med aktiveringsövningar innan man kan återställa normal muskelstyrka.
 
Det räcker inte med symptombehandling på löpare
Symptombehandling är inget alternativ för löpare som vill vara försäkrade mot skador, kunna springa med ett naturligt löpsteg och prestera. Orsaken till överbelastningen måste åtgärdas annars kommer löparen att få samma skada igen eller andra skador. För sex år sedan rehabiliterade jag en friidrottstjej som sprang 3000 meter hinder som hade ont i ljumsken. När jag hade fått hennes gluteus- och iliopsoas muskler att fungera igen hade hon inte tränat på åtta veckor men hon sprang 20 sekunder snabbare per kilometer. Jag har nio års erfarenhet av att rehabilitera löpare med överbelastningsskador. Jag åtgärdar orsaken. Skadorna orsakas inte av att löparen är orörlig, har svaga bålmuskler, är svag, har stretchat för lite, ökat sin träningsdos för snabbt, sprungit för långt eller i för hög fart. Löparskador orsakas av muskulär dysfunktion. Nu svor jag också i kyrkan men jag hade två fingrar på bibeln och ljuger aldrig.
 

Idag skrivs fotbollshistoria när Kalmar FF möter Degerfors IF i allsvenskan

Idag spelas en historisk fotbollsmatch på Guldfågeln Arena mellan två klassiska rödvita lag. Kalmar FF och Degerfors IF. Det värmländska brukslaget Degerfors IF spelar i år sin 30:e säsong i allsvenskan. Det småländska laget Kalmar FF spelar sin 34:e säsong i allsvenskan. Degerfors IF debuterade i allsvenskan 1938. Säsongen 1940/1941 blev Degerfors IF 2:a i allsvenskan. På den tiden spelade man höst och vår. Kalmar FF debuterade i allsvenskan den 31 juli 1949 inför 3859 åskådare på Stora Valla i Degerfors. På bilden singlar domaren Erik Fast från Norrköping slant medan Degerfors IF´s Henry Nilsson till vänster och Kalmar FF´s lagkapten Gunnar Svensson till höger tittar på. Degerfors vann matchen med 2-0 men Kalmar FF fick beröm av självaste Gunnar Nordahl som sa att Kalmars försvar höll högsta allsvenska klass och att han hade sett betydligt sämre nykomlingar i allsvenskan. Kalmar FF visade sig vara det starkaste allsvenska debutantlaget sedan 1937 och slutade 9:a i den allsvenska tabellen före Degerfors IF på en 10:e plats.

Kalmar FF och Degerfors IF har inte mött varandra sedan 1955
Säsongen 1950/1951 kommer Kalmar FF sist i allsvenskan och degraderas. Säsongen 1953/1954 gick Kalmar FF åter upp i allsvenskan. I den sjunde omgången 1953 besegrade Kalmar FF Degerfors IF med 3-1 och toppade för första gången någonsin den allsvenska tabellen. Säsongen 1953/1954 blev Degerfors IF 3:a och Kalmar FF 9:a i allsvenskan. Säsongen 1954/1955 ramlade Kalmar FF ur allsvenskan. Kalmar FF och Degerfors IF har inte mött varandra i allsvenskan sedan 1955. Säsongen 1955/1956 ramlade även Degerfors IF ur när de blev sist i den allsvenska tabellen.

Degerfors IF tog stora silvret i allsvenskan 1963
1960 gick Degerfors IF åter upp i allsvenskan och blev 5:a. 1961 blev Degerfors IF 9:a. 1962 blev Degerfors IF 10:a. 1963 blev Degerfors IF återigen 2:a i allsvenskan och tog det stora silvret. 1964 blev Degerfors IF 6:a. 1965 blev Degerfors IF 9:a. 1966 blev Degerfors IF 12:a och sist i allsvenskan och åkte ur.

Kalmar FF gick upp i allsvenskan efter 20 år 1976
1976 gick Kalmar FF återigen upp i allsvenskan efter 20 år och blev 6:a. 1977 blev Kalmar FF 3:a. 1978 blev Kalmar FF 4:a. 1979 blev Kalmar FF 8:a. 1980 blev Kalmar FF 9:a. 1981 blev Kalmar FF 12:a. 1982 blev Kalmar FF 9:a och åkte ur allsvenskan efter kvalspel. 1984 var Kalmar FF tillbaka i allsvenskan och blev 7:a. 1985 blev Kalmar FF 2:a. 1986 blev Kalmar FF 11:a och åkte ur allsvenskan efter kvalspel.

Degerfors gick upp i allsvenskan efter 26 år 1993
1993 gick Degerfors återigen upp efter 26 år och blev 12:a i allsvenskan som hade utökats till 14 lag och kvalade sig kvar. 1994 blev Degerfors IF 8:a. 1995 blev Degerfors IF 9:a. 1996 blev Degerfors IF 9:a. 1997 kom Degerfors IF på 13:e plats i allsvenskan och ramlade ur efter fem säsonger.

Kalmar FF gick upp i allsvenskan efter 12 år 1999
1999 gick Kalmar FF upp i allsvenskan för första gången på 12 år och blev 11:a och fick kvala och åkte ur allsvenskan efter bara en säsong. 2002 gick Kalmar FF åter upp i allsvenskan och kom på 14:e och sista plats och åkte ur allsvenskan efter bara en säsong.

Kalmar FF tog historiskt guld i allsvenskan 2008
2004 var Kalmar FF tillbaka i allsvenskan med besked och blev 5:a. 2005 blev Kalmar FF 3:a. 2006 blev Kalmar FF 5:a. 2007 blev Kalmar FF 2:a i allsvenskan. 2008 tog Kalmar FF sitt historiska Guld när de vann allsvenskan med bröderna David, Viktor och Rasmus Elm, nuvarande tränaren Henrik Rydström och nuvarande assisterande tränaren Stefan Larsson som har spelat över 100 matcher för Degerfors IF i laget. 2009 blev Kalmar FF 4:a. 2010 blev Kalmar FF 9:a. 2011 blev Kalmar FF 8:a. 2012 blev Kalmar FF 10:a. 2013 blev Kalmar FF 4:a. 2014 blev Kalmar FF 11:a. 2015 kom Kalmar FF på 13:e plats. 2016 blev Kalmar FF 6:a. 2017 blev Kalmar FF 12:a. 2018 blev Kalmar FF 10:a. 2019 kom Kalmar FF på 14:e plats i allsvenskan och kvalade sig kvar.

Degerfors gick upp i allsvenskan efter 23 år 2021
2020 blev Degerfors IF tvåa i superettan efter att ha legat etta i serien nästan hela säsongen och var åter klara för allsvenskt spel. Kalmar FF kom återigen på 14:e plats i allsvenskan och kvalade sig kvar än en gång. Medan Degerfors IF har varit bofasta i superettan sedan 2005 förutom en säsong 2009 har Kalmar FF huserat i allsvenskan sedan 2004. Kalmar FF spelar sin artonde raka allsvenska säsong. Degerfors IF har tagit sex allsvenska medaljer och Kalmar FF har tagit åtta allsvenska medaljer. Kalmar FF ligger på 13:e plats i den allsvenska maratontabellen och Degerfors IF ligger på 16:e plats.

Kalmar FF och Degerfors IF möts för första gången på 66 år
När Degerfors har spelat i allsvenskan har Kalmar FF spelat i division 2 södra, division 1 södra eller division 2 östra götaland. När Kalmar FF har spelat i allsvenskan har Degerfors spelat i division 3, division 2 norra eller superettan. Kalmar FF spelade i superettan 2000 och Degerfors IF i divison 2. När Kalmar FF vann superettan 2001 spelade Degerfors IF i division 2. När Kalmar FF vann superettan 2003 spelade Degerfors IF i division 2. Kalmar FF och Degerfors IF har före den här säsongen inte mötts i seriespel sedan säsongen 1954/1955. I år möts de båda rödvita lagen igen i allsvenskan för första gången på 66 år. Tyvärr var inte Stora Valla godkänd för spel när lagen möttes den 18 april. Matchen spelades på Behrn Arena i Örebro och Degerfors IF förlorade med 0-1 mot Kalmar FF. Idag är det dags för returmatch borta för Degerfors IF på Guldfågeln Arena i Kalmar. Degerfors IF har många skadade spelare men en bred trupp och många som har väntat på att få chansen. I Degerfors IF´s lag finns lagkaptenen Oliver Ekroth från Oskarshamn som är en backklippa, Johan Bertilsson på mittfältet som har spelat i Kalmar FF och Villiam Dahlström värvad från FC Gute på Gotland får troligtvis chansen att spela från start i mitten i anfallet idag. Det är avspark 15:00 missa inte det. Det tänker inte jag göra i alla fall. Det är historia som skrivs, fotbolls historia. Jag sitter på A-sektionen. Var sitter du? Jag hejar på röda vita laget. Vilket lag hejar du på?

Där fotboll är religion

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Villiam-Dahlstrom-1024x705.jpg

Det finns ett litet järnbrukssamhälle precis innanför gränsen till Värmland där fotboll är heligt. På 70-talet hade den här kommunen “Värmlands grindstuga” som slogan. Det här är den första tätorten du kommer till när du åker in i östra Värmland söderifrån. Här finns ett järnverk men invånarna lever och andas fotboll. De gläds och sörjer med sitt brukslag. Här är fotboll kultur, tradition och religion. Alla små killar i det här samhället vill spela i A-laget när de blir stora. Befolkningen drömmer om att deras älskade rödvita lag ska gå upp i allsvenskan igen. Det här är en berättelse om när det omöjliga blir möjligt.

Ungersk fotboll
Degerfors IF har alltid varit bra på att scouta, värva och förädla talanger. De har en lång tradition som plantskola för fotbollstalanger. Det går långt tillbaka i tiden. Min pappa talade ofta om en ungersk fotbollstränare som hette István Wampetits som kom till Degerfors IF sommaren 1937. István tillförde Degerfors IF den främsta spetskompetens som fanns att tillgå i världen. Med sig i bagaget hade han en taktiskt avancerad offensiv anfallsfotboll. István utvecklade och finslipade brukspojkarna till skickliga fotbollsspelare. Han lärde dem ungersk teknisk fotboll som byggde på hög individuell skicklighet och lagkänsla. DIF utvecklade med sin ungerska tränares kunskaper en flytande ungersk spelstil med snabba passningar och förflyttningar. Det var en lekfull och harmonisk fotboll. István byggde laget på en blandning av teknik och styrka. Tack vare István var Degerfors tidiga med att byta spelsystem. Han såg till att Degerfors IF gick upp i allsvenskan för första gången 1938. István förde dem till en andraplats i allsvenskan 1940/1941. På den tiden spelade man höst och vår istället för vår och höst som man gör idag. På den tiden kunde vi i Sverige inte spela fotboll men det kunde man i Ungern. Ungern var Europas ledande  fotbollsnation. Där hade det sedan förra sekelskiftet funnits ett kreativt klimat för fotbollsutveckling där taktiska innovationer föddes som saknade motstycke i världen och det fortsatte i flera decennier. I Budapest fanns världens mest briljanta fotbollshjärnor och där kunde man redan under mellankrigstiden studera till fotbollstränare på högskolenivå. De diskussioner om fotbollsutveckling som började på fotbollsplaner och fortsatte på caféer i Budapest för över hundra år sedan lade grunden till den moderna fotbollen. Ungerns gyllene era formade det moderna spelet. István var en av flera ungerska tränare som kom till Sverige och lärde oss att spela fotboll. Utan det ungerska fotbollsundret och fotbollsarvet hade Degerfors IF inte genomsyrats av den fotbollskultur de förvaltar. István Wampetits hittade talangerna och värvade dem och införde den offensiva fotboll som är Degerfors IF´s adelsmärke. István Wampetits är fortfarande helig i Degerfors. Det sägs att hans ande fortfarande svävar över Stora Valla. På Degerfors IF´s sommarturné i Norrland 1939 förlorade de överraskande mot Västerbottens länslag med 3-2. István Wampetits blev väldigt förtjust i motståndarlagets kraftfulle center från Hörnefors IF. Fotbollsspelaren var mörk, stor, stark och vräkte sig fram och sköt bollen i mål. Den urstarke centern som var omöjlig att stoppa sänkte det allsvenska laget med sina två mål inför 2000 åskådare. Hans namn var Gunnar Nordahl. István såg till att Gunnar kom till Degerfors 19 år gammal sommaren 1940. 1942 landslagsdebuterade han och 1948 ledde han Sverige till OS-guld i London. Han blev sedermera Sveriges första professionella fotbollsspelare i Milan där han blev Il Cannoniere, skyttekungen med milaneserna. Gunnar Nordahl gjorde 210 mål för Milan och vann skytteligan 5 gånger. Säsongen 1949-1950 gjorde han 35 mål på 37 seriematcher. Han blev italiensk ligamästare med Milan två gånger. Frågar du italienarna är Gunnar Nordahl fortfarande större än Zlatan. Ralf Edström växte upp ett stenkast från Stora Valla. Ola Toivonen är också en Degerfors produkt. Degerfors IF värvade Tord Grip från Ytterhogdahl, Andreas Andersson från Hova, Olof Mellberg från Gullspång och hittade Stefan Larsson från Storfors på fotbollsgymnasiet i Degerfors, ett stenkast från Parkgatan där jag bodde i 39 år men nu ska inte den här artikeln handla om lyckade värvningar i Degerfors IF för då blir den alldeles för lång. Jo, det ska den förresten göra men inte i dåtid utan i nutid men vi börjar med ett stycke historia, fotbollshistoria eller flera stycken.

Allsvensk historia
Under 40-talet var Degerfors aldrig sämre än åtta i allsvenskan. När Degerfors ramlade ur allsvenskan 1956 hade man spelat i allsvenskan 1940-1956 och tagit ett stort silver, två små silver och två brons. 1960 var Degerfors IF tillbaka i allsvenskan. 1963 blev Degerfors IF tvåa i allsvenskan. Tre år senare 1966 ramlade de ur. Det skulle ta 26 år innan brukslaget gick upp i den högsta serien igen. 1993 spelade Degerfors IF återigen allsvensk fotboll. Efter fem säsonger ramlade de ur allsvenskan 1997. Det tog återigen lång tid för det värmländska brukslaget att ta sig tillbaka till den högsta serien, 23 år närmare bestämt, säsongen 2021 är de äntligen tillbaka i allsvenskan igen. Brukslaget har spelat i den högsta serien i 29 säsonger.

Värmländsk fotbollskultur
När jag var liten bodde jag på Parkgatan på Bossåsen i Degerfors. Vi bodde granne med Degerfors IFs gamla stormålvakt Bertil “Sippa” Tinglöf och jag lekte med hans dotter Kristina. Ibland kom Tord Grip dit på besök. Jag missade inte många matcher på Stora Valla när jag var en liten pojk. Degerfors IF´s målvakt Hans “Mora” Eklund var min idol. En annan av mina idoler hette Göran Berger. Min moster Karin klippte ut järnmärket som pryder brukslagets fotbollströjor och siffran 6 från en vit vaxduk och sydde fast dem på en röd fotbollströja. Det var en sådan där gammaldags fotbollströja med snörning i halsen. Den hade jag på mig när vi spelade fotboll på gärdet på Karlshagen nedanför vändplatsen på Gotlandsgatan i Degerfors där jag växte upp. På den tiden fanns det ingen souvenirbutik på Stora Valla där de sålde tröjor som det stod Berger på ryggen på.

Vulkanutbrott på Stora Valla
Göran Berger är pappa till Henke Berger som sköt upp DIF till Allsvenskan 1992. När Degerfors spelade i Allsvenskan 1993 var det första gången sedan 1966 det spelades allsvensk fotboll på Stora Valla. Degerfors vann Svenska Cupen 1993 och fick spela i cupvinnarcupen. Det italienska storlaget Parma med italienska landslagsspelare och Thomas Brolin kom till Stora Valla på besök. Henke Berger skruvade en hörna direkt i mål mot Parma i den 73:e minuten och orsakade ett “vulkanutbrott” på Stora Valla. 10483 personer i publiken blev som galna. Degerfors-Parma 1-0. Parma var ett av europas bästa lag vid den här tidpunkten. Degerfors skakade det italienska storlaget men när Dusko Radinovic blev utbytt tappade Degerfors sitt spel och förlorade till sist med 1-2.

Offensiv fotboll
Degerfors IF spelar fortfarande offensiv fotboll. Tränarduon Tobias Sohlberg och Andreas Holmberg tog Degerfors offensiva tradition ytterligare ett steg längre förra säsongen. Degerfors IF var så offensiva att de som håller på brukslaget inte ens vågade titta på ibland när de gick upp på motståndarnas planhalva med nästan hela laget. Traditionen med värvningar har fortsatt. När Degerfors gick upp i Allsvenskan 1992 bestod hela laget utom tre spelare av egna produkter. Förra säsongen bestod hela laget utom tre spelare av lyckade värvningar.

Tro på det
Förra året var Degerfors IF laget alla trodde på men DIF bestod motsägelsefullt nog av spelare som ingen trodde på, ingen gav chansen och ingen hade satsat på förutom Degerfors IF´s sportchef Patrik Werner. Religion handlar om tro och i det här lilla värmländska samhället är fotboll religion. Degerfors lagkapten Oliver Ekroth kom till Degerfors för fyra år sedan. Han är från Oskarshamn fem mil norr om Kalmar och har spelat i klubbar som Sandvikens IF, Kristianstad FC och Västerås SK. Han föddes samma år som Degerfors gick upp i Allsvenskan förra gången men han hade aldrig hört talas om Ulf “Mål-Otto” Ottosson, Dusko Radinovic, Milenko Vukcevic och Vujadin Stanojkovic innan han kom till Degerfors. Nu har han fått höra om dessa gamla hjältar till leda. Oliver Ekroth var superettans bästa försvarare förra säsongen och många menar att han håller allsvensk klass. Han tackade nej till allsvenskt spel inför förra säsongen med motiveringen att han skulle spela allsvensk fotboll i Degerfors IF den här säsongen istället. Han hade tänkt lägga ned fotbollskarriären när Degerfors hörde av sig. Degerfors IF förlorade två viktiga spelare inför förra säsongen. Skyttekungen Erik Björndahl och playmakern Nikola Ladan. Sportchefen Patrik Werner värvade två nya spelare Villiam Dahlström och Victor Edvardsen och tyckte att han hade bytt upp sig. Oliver Ekroth och Villiam Dahlström är två talangfulla fotbollsspelare som inte hade fått chansen och därför hade tänkt ge upp sina fotbollskarriärer men som blommade ut i klassiska Degerfors IF. DIF består av spelare som äntligen fick chansen som tittade på varandra och bestämde sig för att jobba som ett lag för varandra. De knöt näven och sa att vi vill, vi kan och vi ska. De är spelarna som trodde på det och sedan gjorde det. De är spelarna som har en orubblig tro på sig själva och på varandra. De spelade sitt passningsspel, sitt offensiva spel och spelade för varandra den där märkliga säsongen utan publik på läktaren. Det är bara för sorgligt att Degerfors supportrar inte fick se och stötta sitt älskade rödvita lag på Stora Valla. Det ena nyförvärvet, en helt okänd fotbollsspelare hittade Patrik Werner på Gotland i FC Gute och när jag berättade för en av mina vänner här på Öland som är från Gotland att en gute gör succé i Degerfors IF upplyste han mig om att han känner Villiam Dahlströms pappa och att han anställde honom en gång i tiden. Världen är liten men minst är den i Degerfors. Där är den 105 gånger 67 meter och grön och kallas för Stora Valla. Villiam gjorde 10 mål förra säsongen och spelade fram till 9. Det andra nyförvärvet Victor Edvardsen gjorde 15 mål och spelade fram till 7. Johan Bertilsson som återvände till Degerfors IF för tredje gången förra säsongen som har spelat allsvensk fotboll i bland annat Kalmar FF gjorde 16 mål och spelade fram till 5. Anfallstrion Villiam Dahlström, Johan Bertilsson och Victor Edvardsen gjorde 41 mål i Superettan förra säsongen.

Drömmen om allsvenskan
Det händer ofta att någon av mina klienter frågar var jag kommer ifrån. Jag brukar svara att jag kommer ifrån fotbollstokiga Degerfors i Värmland. Då undrar klienten alltid hur många som bor i Degerfors. Jag svarar att det bor 10000 förbundskaptener i fotboll där. När min före detta chef Lars Törnqvist inledningstalade på sina konferenser i Stockholm i mitten av 90-talet så brukade han fråga konferensdeltagarna var Degerfors låg. Det rätta svaret var naturligtvis i Allsvenskan. När jag jobbade på varuhuset Domus i Degerfors som springpojke var varuhuschefen Yngve Hjärpe ordförande i Degerfors IF. Yngve stod ofta på lastbryggan och pratade med någon om att Degerfors IF skulle gå upp i allsvenskan medan jag lastade flakmopeden med varor. Jag tänkte alltid att det där är bara en dröm som gamla gubbar har. Det kommer aldrig att hända igen. Det skulle visa sig att jag hade fel men det skulle ta ytterligare 14 år. När Henke Berger sköt upp DIF i allsvenskan igen hösten 1992 hade det gått 27 långa år av väntan. Det var så coolt. Det var bara storstadslag och så lilla Degerfors i den allsvenska tabellen.

Brukslagen kommer alltid igen
Nu har det gått ytterligare 23 år sedan Degerfors IF spelade i allsvenskan sist men nu är de äntligen tillbaka i fotbollens finrum. När Degerfors låg i allsvenskan förra gången drev jag ett gym i Karlskoga. Den enda gång jag tog ledigt från jobbet var när Degerfors IF spelade match på Stora Valla. Nu händer det igen. En av mina klienter som är väldigt fotbollsintresserad och Kalmar FF supporter säger att brukslagen alltid kommer igen. Det ska inte vara möjligt för en så liten ort och en så liten fotbollsklubb som Degerfors IF att kunna spela i allsvenskan och Svenska Fotbollsförbundet gör allt de kan för att förhindra det med krav på arenor som kostar en kvarts miljard att bygga men i Degerfors är det omöjliga möjligt. Tord Grip undrade vad kraven handlar om. Ska alla små fotbollsklubbar i Sverige spela i Champions League, undrade han. Det är i alla fall inget sätt att utveckla fotbollsSverige. Det är svårt att tro på det när det krävs så mycket kapital som det gör i dagens elitfotboll men brinnande intresse, kompetens, fingertoppskänsla, lyckade värvningar, ett helt samhälle som sluter upp, fans som håller på sitt rödvita lag i både motgång och medgång, hårt arbete och tro på att det går kan fortfarande kompensera för kapital och stora sponsorpengar. Varje vår när Degerfors har spelat bra i Superettan har Degerforsborna börjat tala om allsvenskan igen men ingen utanför Degerfors har vågat tro på drömmen. Degerfors har spelat bra på våren många säsonger och sämre på hösten och drömmen har släckts igen. De senaste åren har de spelat bra på hösten men det har inte räckt till avancemang. Förra året var annorlunda på flera sätt.

Hoppet är det sista som överger en Degerfors supporter
Degerfors IF och Kalmar FF har inte mötts i seriespel på många år. 1998 hade Degerfors ramlat ur allsvenskan och spelade i dåvarande Division 1 norra. Kalmar FF spelade i Division 1 södra och gick upp i Allsvenskan. I slutet av den förra säsongen gick jag och hoppades på att jag skulle få se två rödvita lag spela fotboll här i Kalmar på Guldfågeln Arena den här säsongen. Det skulle kräva att Degerfors IF gick upp i allsvenskan, att Kalmar FF skulle lyckas kvala sig kvar i allsvenskan och att viruset skulle vika hädan. Den 5 december vann Degerfors IF borta mot Ljungskile med 3-0 och gick upp i allsvenskan och den 13 december vann Kalmar FF hemma mot Jönköping Södra IF med 1-0 och blev klara för fortsatt spel i allsvenskan men Sverige förlorade matchen mot viruset. Det skulle naturligtvis vara ännu häftigare att få se Degerfors IF mot Kalmar FF nästa söndag på Stora Valla. Just nu råder ett renoveringskaos på Stora Valla och föreningen går en kamp mot klockan för att få arenan i godkänt skick så att man kan ta emot Kalmar FF om en vecka. På torsdag besiktigas gräsplanen och jag ber till gud att Degerfors IF får spela hemmapremiären på Stora Valla. Tänk vilken upplevelse för de andra allsvenska lagen att få komma till klassiska Stora Valla och spela fotboll. Där kan man om känner efter ordentligt känna historiens vingslag och om man lyssnar riktigt noggrant kan man höra den forna publikens glädje och besvikelse när den gamla träläktaren ligger öde och tom. I år har jag gått och hoppats på att Degerfors publiken skulle få se allsvensk fotboll på Stora Valla men nu blir det tyvärr inte så under våren i alla fall. Den 12:e september kommer Degerfors till Kalmar och Guldfågeln Arena. Jag hoppas att viruset är besegrat då så att jag och alla andra får gå på fotboll. 2021 spelar Degerfors IF´s sin 30:e säsong i allsvenskan. Kalmar FF och Degerfors IF har en gemensam historia. István Wampetits har varit tränare i båda lagen. Kalmar FF debuterade i allsvenskan den 31 juli 1949 inför 3859 åskådare på Stora Valla i Degerfors och fick stryk med 2-0. I den sjunde omgången 1953 besegrade Kalmar FF med István Wampetits som tränare Degerfors IF med 3-1 och toppade för första gången någonsin den allsvenska tabellen. Kalmar FF´s assisterande tränare Stefan Larsson är fostrad i Degerfors IF. Hur ska det gå när här de här två röd-vita lagen möts igen på Stora Valla nästa söndag? Det är avspark 15:00. Missa för allt i världen inte den matchen. Då skrivs nästa kapitel i fotbollshistorien.

Den moderna staktekniken orsakar diskbråck

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Ebba-Jessie-Heidi-1-1024x683.jpg


Jag skrev en artikel om varför det är diskbråcksepidemi i Svenska längdskidlandslaget och blev kontaktad av flera skidpappor som vill veta hur de förebygger och rehabiliterar diskbråck hos sina söner och döttrar. Diskar går sönder på våra skidungdomar och landslagsåkare. Nu överväger flera skidåkare i landslaget att sluta åka skidor på grund av ryggsmärtor. Läget är akut. Svenska längdskidlandslaget har larmat om ryggskadorna. Landslagsåkare har begärt en utredning av vad som orsakar de svåra ryggskadorna. Det behövs ingen långdragen utredning. Vi har inte tid med det. Nu gäller det att rädda diskarna på våra skidtalanger. Den moderna staktekniken är den huvudsakliga orsaken till de svåra ryggskadorna. Tester och träning i brutalbänk är en annan orsak. Den moderna livsstilen där skidåkarna sitter större delen av sin vakna tid är också en orsak. I den här artikeln går jag igenom anatomiskt, biomekaniskt och ortopediskt på detaljnivå varför den moderna staktekniken belastar diskarna på ett felaktigt sätt och orsakar ont i ryggen, 
slitna diskar, diskbuktningar och diskbråck.

Skidåkare som böjer i ländryggen får diskbråck
Idag vet vi genom ryggforskare Stuart McGills biomekaniska forskning att vi inte ska böja i ländryggen med belastning och att det bara är en fråga om antal böjningar innan vi får diskbråck. Trots det ser jag skidåkare i Svenska längdskidlandslaget som böjer i ländryggen när de åker stakåkning. Även de landslagsåkare som har opererats för diskbråck böjer i ländryggen när de stakar. Det är bara en tidsfråga innan de får fler diskbråck. Skidinstruktörer lär fortfarande ut en stakteknik som innebär att skidåkare böjer i ländryggen. Skidgymnasierna och Bosön testar fortfarande skidåkarnas bålstyrka i brutalbänk. Skidåkare gör fortfarande sit-ups och crunches. Tre saker skiljer dagens skidåkare från gårdagens skidåkare. Idag är skidåkare mycket starkare i överkroppen, de stakar genom att böja i ländryggen och de stakar mycket mer. De stakar många timmar och böjer hundratusentals gånger i ländryggen under en säsong.

Bukmusklernas funktion är inte att böja i ländryggen
Två av bukmusklerna har sitt ursprung på bäckenet och fäster på bröstkorgen. En av bukmusklerna har sitt ursprung på bröstkorgen och fäster på bäckenet. När bukmusklerna arbetar dynamiskt förkortas avståndet mellan bröstkorgen och bäckenet. Bukmusklerna kan inte böja i höftleden. När bukmusklerna arbetar dynamiskt böjer de i ländryggen. Bukmusklerna är inte konstruerade, utvecklade och designade av naturen för att arbeta dynamiskt och skapa rörelse utan för att arbeta statiskt och förhindra rörelse. Bukmusklernas primära funktion är att fixera bäckenet i neutralposition så att kotpelaren har en naturlig S-kurva och varje kota ligger plant mot och fördelar trycket jämnt över hela disken. Då tål disken 800 kilos tryck. Bukmusklernas funktion är att skydda diskarna. Om du studerar kotpelaren ser du tydligt att den är konstruerad för kompressionskrafter eftersom den har en disk som fungerar som en stötdämpare mellan varje kota. Om du studerar diskarna förstår du att de är konstruerade för ett tryck som är jämnt fördelat över hela dess yta. Bukmusklernas funktion är att stabilisera bäckenet när kraft ska överföras mellan armar och ben i stavtagen, inte att förkorta avståndet mellan bröstkorgen och bäckenet. Skidåkaren ska inte åka skidor med bukmusklerna utan med hela kroppen. Kroppen är en funktionell helhet. När kroppen fungerar som den ska behöver skidåkaren bara tänka på vilka rörelser han eller hon ska göra, inte tänka på att spänna sina muskler.

Skidåkaren ska inte böja i ländryggen
Bukmusklerna kan inte bidra till framåtdrift vid stakåkning. Skidåkaren kan inte åstadkomma högre fart genom att böja i ländryggen vid stakåkning. Om skidåkaren böjer i höftleden istället bidrar det däremot till framåtdrift. Bäckenet ska vara i neutralposition, ländryggen ska vara stabil och skidåkaren ska böja i höftleden, inte i ländryggen. Skidåkaren ska inte göra crunches med stavarna i händerna när han eller hon stakar. Det är både ineffektivt, onödigt, onaturligt, och skadligt för ländryggen.

Instruktionerna för stakteknik orsakar diskbråck
De rådande instruktionerna för teknik vid stakåkning uppmanar skidåkaren att tippa bäckenet bakåt, koppla på bukmusklerna och dra med bukmusklerna. Det är en extremt onaturlig och dysfunktionell rörelse som orsakar ryggsmärtor, diskförslitningar, diskbuktningar och diskbråck. När skidåkaren drar med bukmusklerna arbetar de dynamiskt och böjer i ländryggen. Då är det bara en fråga om antal böjningar innan skidåkaren får ett diskbråck.

Teknikinstruktionen för stakåkning måste ändras
Kombinationen av att skidåkaren tippar bäckenet bakåt och böjer i ländryggen ökar risken för diskbråck ytterligare. När skidåkaren böjer i ländryggen trycker en liten del av kotkroppen mot diskens främre del och pressar diskens innehåll bakåt så att disken deformeras och buktar eller spricker. Ju mer skidåkaren böjer i ländryggen desto högre blir trycket på diskens främre del. Om skidåkaren dessutom tippar bäckenet bakåt blir trycket ännu högre. Skidåkaren ska inte tippa bäckenet bakåt och räta ut svanken. Bäckenet ska vara i neutralposition och kotpelaren ska ha en naturlig S-kurva. Skidåkaren ska inte dra med bukmusklerna genom att arbeta dynamiskt med dem. Bukmusklerna ska arbeta statiskt för att hålla bäckenet i neutralposition så att trycket fördelas över hela disken. Skidåkaren ska inte böja i ländryggen utan i höftleden. Instruktionen för teknik vid stakåkning måste ändras. Här vilar det yttersta ansvaret på Svenska skidförbundet, skidklubbarna, skidgymnasierna och skidtränarna. Det här är helt och hållet en kompetensfråga. Svenska skidförbundet bör i samråd med biomekanik ingenjörer och anatomister med kompetens inom funktionell anatomi utveckla nya instruktioner för teknik vid stakåkning. För att undvika diskbråck är det dock inte svårare än att skidåkaren ska hålla bäckenet i neutralposition och böja i höftleden, inte i ländryggen. Då belastas kotpelaren på rätt sätt och då skapas största möjliga kraft för framåtdrift.

Skidungdomarnas gluteus och iliopsoas är hämmade
Skidåkarnas livsstil där de sitter sitter alldeles för mycket innebär att deras gluteus- och iliopsoas muskler blir hämmade. Då förlorar skidåkarna sin stabilitet i bäckenet och ländryggen. Det innebär att diskarnas skydd är urkopplat. Kombinationen av dysfunktionella gluteus- och psoas muskler och en stakteknik där bäckenet är bakåttippat och ländryggen böjs är förödande. Skidåkare tränar stora mängder stakåkning där de böjer hundratusentals gånger i ländryggen varje säsong.

Det räcker inte med aktiveringsövningar
Skidungdomarna måste få hjälp att återställa normal muskelfunktion i gluteus och iliopsoas. Det går inte att lära en skidåkare med dysfunktionella gluteus- och iliopsoas muskler att böja och sträcka i höftleden istället för i ländryggen. När gluteus och iliopsoas är dysfunktionella utvecklar skidåkaren ett kompensatoriskt rörelsemönster där han eller hon böjer och sträcker i ländryggen istället för i höftleden. Skidåkaren kan inte böja och sträcka i höftleden med kraft om de muskler som ska böja och sträcka är hämmade. För att förebygga ryggskador måste muskelfunktionen i gluteus och iliopsoas återställas och rörelsemönstret vid stakåkning förändras. Det räcker tyvärr inte med aktiveringsövningar och styrketräning för att väcka insomnade gluteus- och iliopsoas muskler till liv igen. Det krävs djupgående behandling som återställer normal muskeltonus för att återställa normal muskelfunktion.

Här är de sex viktigaste förändringarna för att rädda diskarna på våra skidungdomar:

1. Förändra instruktionen för teknik vid stakåkning. Sluta att instruera skidungdomarna att tippa bäckenet bakåt och att dra med bukmusklerna. Det resulterar i att de böjer i ländryggen. Uppmana dem att hålla bäckenet i neutralposition och böja i höftleden, inte i ländryggen.

2. Sluta med sit-ups i brutalbänk. Gör hängande benlyft med bäckenet i neutralposition istället och böj bara i höftleden, inte i ländryggen för att styrketräna höftböjarmusklerna dynamiskt och bukmusklerna statiskt.

3. Återställ normal muskelfunktion i gluteus och iliopsoas. Gluteus stabiliserar bäckenet och psoas stabiliserar ländryggen. Det är ingen idé att försöka träna iliopsoas om gluteus är hämmad eftersom gluteus hämmar sin antagonist iliopsoas. Det går naturligtvis inte att träna en muskel som inte fungerar. Det krävs djupgående behandling som återställer normal muskeltonus för att få full aktivitet i gluteus och iliopsoas. Det räcker inte med aktiveringsövningar.

4. Minska sittandet drastiskt och så mycket som möjligt. Informera skidungdomarna om faran med att sitta. Se till att skidgymnasierna slänger ut skolbänkarna och stolarna och möblerar lektionssalarna med ståbord. Se till att skidungdomarna får ett ståbord hemma så att de kan stå och läsa läxorna och spela dataspel. Undersök möjligheten att få ett ståbord i lektionssalen i grundskolan. Inför obligatorisk spontanidrott på rasterna i skolan.

5. Väck gluteus med självbehandling med en lacrosseboll och gör aktiveringsövningar för gluteus och iliopsoas efter skoldagen, långa resor och innan träning och tävling.

6. Ta styrketräningen på allvar. Träna upp styrkan i gluteus och iliopsas. Ju starkare dessa muskler är desto mindre är risken för diskbråck och desto högre är prestationsförmågan. Träna inte bukmusklerna dynamiskt isolerat utan statiskt integrerat. Det ska vara effektiv styrketräning i form av basövningar med fria vikter och tung belastning på stabila underlag eftersom det genererar högst neuromuskulär aktivering och är både mest naturligt, skonsamt och effektivt.

Bild publicerad med tillåtelse av KEK Stock. Fotograf Rolf Zetterberg.

Därför är det diskbråcksepidemi i svenska längdskidlandslaget

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Viktor-Thorn-1024x684.jpg

Jag trodde mycket på Jens Burman. Han fick diskbråck och har opererat ryggen. Jag var övertygad om att Viktor Thorn skulle bli Sveriges nästa längdskidstjärna. Han fick diskbråck två gånger och har opererat ryggen två gånger. Jag hoppades på att Hanna Falk skulle slå igenom internationellt i sprint. Hon fick disbråck och har opererat ryggen. Mia Eriksson är landslagsåkaren som försvann. Hon fick två diskbråck och har opererat ryggen två gånger. Jag trodde att Elina Rönnlund som har så fina skidgener skulle bli en väldigt duktig skidåkare. Hon har en diskbuktning i ländryggen. Moa Molander Kristiansen sensation i Tour de Ski 2019 har en sliten disk i ryggen. Hon har så stora besvär med sin rygg att hon inte kan åka skidor. Hon säger att hennes karriär är i fara. Maria Nordström har tvingats ändra sin träning på grund av en disk i ryggen. Johanna Hagström tvingades avbryta en tävling på grund av ryggproblem. Anna Dyvik har ont i ryggen. Hon sa med tårar i ögonen efter sprinten i Ruka att hon bara ville åka därifrån. Nio skidåkare i Svenska längdskidlandslaget har ont ryggen eller diskbråck. Nu efterlyser Jens Burman en utredning av vad som orsakar de allvarliga ryggskadorna. I den här artikeln förklarar jag varför våra längdskidåkare får ont i ryggen och diskbråck.

Varför får längdskidåkare ont i ryggen?
Skidåkarna i landslaget har suttit i skolbänken i grundskolan och på skidgymnasiet i 12 år. De tillhör den generation som har växt upp med dataspel och sociala medier istället för spontanidrott. De är professionella skidåkare som tränar två gånger om dagen och vilar större delen av sin vakna tid eller har ett stillasittande jobb. En del av dem åker bil långt varje dag under vinterhalvåret för att kunna träna på snö. De gör långa resor till träningsläger. De reser både ofta och långt till tävlingar under säsongen. De sitter många timmar varje dygn och har gjort det i många år. När de sitter stretchar de sina sätesmuskler med en stor del av sin kroppstyngd vilket leder till att deras gluteusmuskler blir hämmade.

Dysfunktionella muskler orsakar diskbråck
Det är musklerna som håller uppe skelettet. Det är inte skelettet som håller uppe musklerna. Det är musklerna som stabiliserar lederna, bäckenet, kotpelaren och skuldrorna. När vi läser traditionell anatomi får vi bara lära oss hur musklerna ser ut. Vi måste läsa funktionell anatomi för att lära oss hur kroppen fungerar. Ny anatomisk kunskap har ritat om anatomikartan helt och  hållet. Den visar att kroppen är konstruerad och fungerar på ett helt annat sätt än vi tidigare trodde. Idag vet vi vad ont i ryggen och diskbråck beror på. Muskler kan bli hämmade. Muskeldysfunktion kan orsaka ortopediska skador som diskbråck. Orsaken till smärta och skador sitter sällan där vi har ont. Här följer en biomekanisk förklaringsmodell av de ryggsmärtor och diskbråck som skidåkare i svenska längdskidlandslaget drabbats av.

Psoas stabiliserar ländryggen
Det är en myt att ont i ryggen beror på svaga bukmuskler. Det är även en myt att transversus abdominis är core muskeln. Psoas är den verkliga core muskeln. Jag har skrivit en artikel om det. Psoas övre del förhindrar böjning i ländryggen och den nedre delen förhindrar översträckning i ländryggen. När gluteus är hämmad hämmar den sin antagonist psoas. När psoas är hämmad har skidåkaren ingen stabilitet i ländryggen. De starkaste bukmuskler i världen kan inte kompensera för en hämmad psoas. Om skidåkarens gluteus- och psoasmuskler är hämmade är risken stor för ortopediska skador i kotpelaren som diskbråck. Psoas ska stabilisera ländryggen när skidåkaren överför kraft från armarna till benen i stavtagen. Psoas och iliacus är de enda muskler som kan böja i höftleden över 90 grader. När skidåkaren åker stakåkning ska psoas både stabilisera ländryggen och böja i höftleden. Skidåkaren ska böja och sträcka i höftleden när han eller hon åker skidor, inte i ländryggen. När psoas är hämmad kompenserar skidåkaren genom att böja i ländryggen istället. Bukmusklerna arbetar dynamiskt istället för statiskt som de är konstruerade av naturen för att göra. När skidåkaren böjer i ländryggen trycker en liten del av ländkotorna på en liten del av disken. Då är risken för diskbråck stor. Hämmade muskler blir överbelastade och spända. När psoas är spänd ger den inte med sig vid frånskjut i diagonalåkning utan drar ländkotorna framåt vilket förändrar biomekaniken i kotpelaren.

Bukmusklerna fixerar bäckenet
Bukmusklernas primära funktion är att fixera bäckenet i neutralposition så att kotpelaren har en naturlig S-kurva och varje kota ligger plant mot och trycker jämnt över hela disken. Då tål disken 800 kilos tryck. Bukmusklerna ska arbeta statiskt för att förhindra att bäckenet tippar framåt så att ländryggen översträcks och svankas. Bukmusklerna kan inte böja i höftleden. Skidåkaren kan inte skapa framåtdrivande kraft genom att böja i kotpelaren vid stakåkning. Kotpelaren är inte konstruerad för rotation. De sneda bukmusklerna ska göra kotpelaren vridstyv för att hindra rotationskrafter från att påverka kotpelaren. Det är omöjligt för skidåkaren att få diskbråck om gluteus och psoas fungerar, bäckenet är i neutralposition och inga rotationskrafter påverkar kotpelaren.

Gluteus medius stabiliserar bäckenet
Bäckenet är kotpelarens grund. Utan en stabil grund kan ländryggen inte bli stabil. När skidåkaren står på en skida ska det laterala subsystemet som består av gluteus medius och adduktorerna på samma sida och quadratus lumborum på motsatt sida stabilisera bäckenet. När gluteus medius är hämmad har skidåkaren ingen stabilitet i bäckenet. Quadratus lumborum och adduktorerna kompenserar och blir överbelastade, spända och ömma. Quadratus lumborum blir hämmad och kan inte stabilisera bäckenet och ländryggen. När quadratus lumborum blir spänd blir skidåkaren stel i ländryggen, får ont i ländryggen, kramp i quadratus lumborum och ryggskott.

Erector spinae förhindrar att ryggen böjs
Erector spinaes primära funktion är att förhindra att ryggen böjs. När skidåkaren åker diagonalåkning ska gluteus översträcka i höftleden i frånskjutet. När gluteus är hämmad kompenserar skidåkaren genom att översträcka i ländryggen istället. Erector spinae kompenserar och blir överbelastad, spänd och öm. Erector spinae arbetar dynamiskt istället för statiskt som den är konstruerad av naturen för att göra. Skidåkaren blir trött i ryggen och klarar inte av att hålla den rak. När skidåkaren översträcker i ländryggen trycker en liten del av ländkotorna på en liten del av disken. Då är risken för diskbråck stor.

Brutalbänk belastar kotpelaren felaktigt
Svenska skidåkare gör en övning i gymmet som kallas brutalbänk för att träna sina bålmuskler. Skidåkarna blir testade i brutalbänk på skidgymnasiet och Bosön. Skidåkarna tränar även i brutalbänken för att få bra resultat på testerna. I startläget är ländryggen översvankad. Det finns troligtvis ingen skidåkare som har fullt fungerande gluteus- och iliopsoasmuskler och är så stark i iliopsoas och bukmusklerna att han eller hon kan utföra brutalbänk utan att böja i ländryggen. Om skidåkaren gör sit-ups i brutalbänk med hämmade, överbelastade och spända psoasmuskler och böjer i ländryggen är risken för diskbråck stor. Världens främsta ryggforskare Stuart McGill avråder från övningar där man böjer och sträcker i ländryggen med belastning. Stuart McGill har i sin forskning kommit fram till att man kan böja i ländryggen med belastning mellan 18000-25000 gånger, sedan har man diskbråck.

Varför får skidåkare diskbråck?
Kotpelaren är konstruerad för kompressionskrafter. Den klarar inte av två olika krafter samtidigt. Skidåkaren får diskbråck när han eller hon belastar kotpelaren med både kompressionskrafter och rotationskrafter samtidigt. Idag åker skidåkare skidor på ett helt annat sätt än de gjorde förr. De åker med kortare, mer explosiva och frekventa stavtag. De är mycket starkare i överkroppen och utvecklar en mycket större kraft i stavtagen. Bukmusklerna måste stå emot den kraften och det kan de inte när gluteus- och psoasmusklerna är dysfunktionella. När skidåkaren åker diagonalåkning och stakar med en arm och skjuter ifrån med motsatt ben påverkar två motsatta rotationskrafter kotpelaren samtidigt. När gluteus och psoas är hämmade har skidåkaren ingen stabilitet i bäckenet och ländryggen. Skidåkaren måste ha fungerande gluteus- och psoas muskler och starka bukmuskler för att kunna motstå rotationskrafter och skydda kotpelaren och diskarna.

Hur ska skidåkare med diskbråck rehabiliteras?
Jag har rehabiliterat klienter med diskbråck. Samtliga har haft dysfunktionella gluteus- och psoasmuskler. Om de hade haft fungerande gluteus- och psoasmuskler hade de aldrig fått diskbråck. Diskbråck är inte en orsak, utan ett symptom. Det är ett ortopediskt haveri orsakat av muskeldysfunktion. Smärta är heller inte en orsak, det är kroppens varningssystem. Rehabiliterad betyder återställd. Skidåkaren är inte återställd när han eller hon inte har ont längre utan när hans eller hennes kropp fungerar som den ska igen. Funktionen i skidåkarens gluteus- och psoasmuskler måste återställas annars får skidåkaren ont i ryggen igen eller fler diskbråck. För att återställa full aktivitet i gluteus och iliopsoas krävs ett rehabiliteringsprogram i tre steg. I steg ett återställs normal muskeltonus med djupgående behandling. I steg två återställs normal muskelfunktion med aktiveringsövningar. I steg tre återställs normal muskelstyrka med effektiv styrketräning. Rehabiliteringen måste ske i den här ordningen. Det går inte att aktivera muskler som är spända och ömma och det går inte att träna muskler som inte fungerar. Ryggforskare Stuart McGill har vetenskapligt bevisat att smärta orsakar hämmade gluteusmuskler. När normal muskelfunktion och muskelstyrka är återställd kan skidåkaren börja åka skidor igen.

Bild publicerad med tillåtelse av KEK Stock. Fotograf Rolf Zetterberg.

Korsbandsskador beror på hämmade muskler

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Sara-Lilja-Vedlund-1024x782.jpg

Damallsvenskan hann knappt börja förrän 12 tjejer blev fotbollsinvalider. Efter bara fem omgångar hade de Allsvenska damfotbollsklubbarna redan 12 korsbandsskador. Rekordet under en säsong är från 2012 då Allsvenska damfotbollsspelare fick hela 18 korsbandsskador. Det pågår forskning om vad som orsakar korsbandsskador. Forskningen innebär att man för statistik och letar efter korrelationer. Forskarnas teori är att skadorna beror på för lite träning, för många matcher och otillräcklig återhämtning men det är inte trötta muskler som är orsaken utan dysfunktionella muskler.

Fotbollsspelare spelar fotboll med sätesmuskler som inte fungerar
Det är inte det fotbollsspelarna gör på fotbollsplanen som orsakar korsbandsskador, det är det de gör när de inte spelar fotboll. Fotbollsspelare i de högsta divisionerna är professionella, studerar eller har ett stillasittande jobb. Det är professionella fotbollsspelares jobb att vila mellan träningarna. De flesta fotbollsspelare sitter större delen av dagen. De sitter hemma, i skolan eller på jobbet. De sitter på lagsamlingar. De sitter i spelarbussen på långa resor till matcherna. De sitter i omklädningsrummet. De sitter på avbytarbänken. De sitter nästan jämt utom när de spelar fotboll med sätesmuskler som inte fungerar. Det är dock inte unikt för fotbollsspelare att sitta större delen av dagen. Dysfunktionella sätesmuskler orsakas av världens farligaste uppfinning, stolen. Människan har i sitt oförstånd skapat en främmande, onaturlig och destruktiv miljö som orsakar dysfunktion i kroppens största och potentiellt starkaste muskel. Glidtacklingar, knän mot lår, lårkakor och fall på rumpan kan också orsaka dysfunktion i gluteus och vastus medialis. Fotbollsspelare löper större risk än många andra idrottare att drabbas av allvarliga knäskador. De är mer beroende av knäkontroll och knästabilitet eftersom fotboll kräver många explosiva riktningsförändringar. Fotbollsspelare har dessutom skor med dobbar och ett fast grepp i gräset med fötterna.

Varningssignalerna måste tas på allvar
Det är musklerna som håller upp skelettet, det är inte skelettet som håller upp musklerna. Musklerna skyddar knäled, ledband, korsband, menisk och brosk mot skador. Om musklerna inte fungerar som de ska kan dessa ortopediska strukturer haverera och därför måste man ta musklerna, deras status och funktion på största allvar. Korsbandsskador orsakas av dysfunktionella muskler. Fotbollsspelarens lårmuskler kompenserar för en hämmad gluteus och en hämmad iliopsoas. De blir överbelastade, spända och blodcirkulationen minskar. Prestationsförmågan blir nedsatt och återhämtningen tar längre tid. Studier visar att det tar fem dygn för en fotbollsspelare att återhämta sig efter en match. Det är fullständigt orimligt. Om laget spelar match varje vecka kan fotbollsspelaren i så fall aldrig träna. Om återhämtningen tar så lång tid har hon nedsatt funktion och cirkulation i sina sätesmuskler, höftböjarmuskler och lårmuskler. Om man tar varningssignalerna på allvar och sätter in rätt åtgärder i tid kan man minska antalet korsbandsskador.

Den första varningssignalen
Fotbollsspelaren har ett dåligt löpsteg och hennes ben känns tunga när hon springer. Hennes rörlighet är nedsatt, hennes lårmuskler stramar, hon känner sig stel och drabbas av kramp. Hon har nedsatt cirkulation, återhämtningsförmåga och prestationsförmåga. Fotbollsspelaren behandlas med stretching men det löser inte problemet eftersom gluteus och iliopsoas är hämmade och lårmusklerna kompenserar och är överbelastade och spända. Om fotbollsspelaren stretchar gluteus, de djupa höftböjarna och vastus medialis blir de ännu mer hämmade. Om hon stretchar överbelastade lårmuskler blir de ännu mer spända.

Den andra varningssignalen
Fotbollsspelaren får ont i ryggen, magen, höften, ljumsken, knät, vaden, hälsenan eller under foten. Hon behandlas med antiinflammatoriska läkemedel, kortison och vila men det hjälper inte eftersom det inte är någon inflammation eller någonting som är trasigt som behöver läka. Fotbollsspelaren ordineras core träning och styrketräning men det hjälper inte eftersom svaga muskler inte är orsaken utan en dysfunktionell gluteus och iliopsoas. Hennes lårmuskler är nu ännu mer överbelastade, spända, drar i sina muskelfästen vid knät och orsakar smärta.

Den tredje varningssignalen
Fotbollsspelarens muskler går sönder. Hon får en muskelbristning i hamstrings, rectus femoris på lårets framsida, i vaden, sports hernia eller FAI även kallad cam/pincher som är benpåbyggnad på lårbenshalsen. Fotbollsspelaren behandlas med vila tills bristningen har läkt men det räcker inte med vila, styrketräning och stretching. En muskelbristning i hamstrings orsakas inte av en svag hamstringsmuskel utan av en dysfunktionell synergist, gluteus. En muskelbristning i rectus femoris orsakas inte av en svag quadriceps utan av en hämmad synergist, iliopsoas.

Den fjärde varningssignalen
Fotbollsspelarens ortopediska strukturer havererar. Hon får en hamstringsruptur, hälseneruptur, diskbråck, korsbandsskada, meniskskada eller broskskada. Ett kirurgiskt ingrepp krävs ofta men det räcker inte med operation, stretching och styrketräning. En korsbandsskada orsakas inte av trötta lårmuskler utan av en dysfunktionell gluteus medius och vastus medialis.

Fotbollsspelaren rehabiliteras inte
Fotbollsspelaren symptombehandlas bara. Statistik från en forskningsstudie visar att trasiga korsband som rekonstrueras brister igen på 30 procent av fotbollsspelarna. Det är inte konstigt eftersom orsaken till skadan inte åtgärdas. Rehabiliterad betyder återställd och fotbollsspelaren är inte återställd förrän gluteus, iliopsoas och vastus medialis fungerar som de ska igen. För att fotbollsspelarens kropp ska återfå sin funktion måste dessa muskler behandlas, aktiveras och styrketränas. För att hon ska återfå normal prestationsförmåga och återhämtningsförmåga måste även övriga lårmuskler behandlas så att normal muskeltonus och normal cirkulation återställs.

Knäkontroll
Inom fotboll gör man övningar man kallar knäkontroll. Problemet är att det är gluteus medius som står för knäkontrollen och att den är hämmad på de flesta fotbollsspelare idag. Två av övningarna i knäkontroll programmet enbensknäböj och utfallssteg kräver en aktiv gluteus medius. För att kunna aktivera en hämmad gluteus krävs att normal muskeltonus återställs med djupgående behandling. En annan av övningarna är bäckenlyft som är en utmärkt aktiveringsövning för gluteus men den utförs på fel sätt i knäkontroll programmet. Det är dessutom ingen övning för hamstrings. Om övningen utförs på rätt sätt och gluteus fungerar som den ska så känner fotbollspelaren inte att hamstrings arbetar. Gluteus medius ingår i det laterala subsystemet som stabiliserar bäckenet tillsammans med adduktorerna och quadratus lumborum på motsatt sida när fotbollsspelaren har en fot i gräset som hon har när hon springer och skjuter. Gluteus medius primära funktion är att förhindra inåtrotation i höftleden. När gluteus medius är hämmad har fotbollsspelaren ingen stabilitet i höftleden och ingen knäkontroll. Utan knäkontroll har fotbollsspelaren inget skydd mot knäskador. Knäkontroll programmet är inte framtaget för att aktivera och träna gluteus medius utan för att förebygga artros. En vetenskaplig forskningsstudie visade att knäskadorna minskar med 64 procent om fotbollslaget gör knäkontroll övningarna före träningen. Det är ett väldigt bra resultat som visar att fotbollen är på rätt spår. Med enkel självbehandling och övningar inriktade helt och hållet på aktivering av gluteus, iliopsoas och vastus medialis skulle skadorna kunna minskas mycket mer. Med kraftigt minskat sittande, professionell mjukdelsbehandling, muskelaktivering och rätt typ av styrketräning med fria vikter skulle Svenska Fotbollsförbundet troligen kunna sätta upp en nollvision för korsbandskador.

När gluteus är hämmad kompenserar lårmusklerna
Tensor fascia latae, rectus femoris, pectineus, sartorius och adductor brevis böjer i höftleden till 90 grader. Vid 90 grader ska iliopsoas ta över. Muskler som är hämmade hämmar sin antagonist. Iliopsoas är antagonist till gluteus. En hämmad  gluteus hämmar iliopsoas. När iliopsoas är hämmad måste de fem muskler som ska böja i höftleden till 90 grader kompensera och även böja över 90 grader. De har dåliga biomekaniska förutsättningar och dåliga hävstångsförhållanden från 90 grader och måste utveckla kraft nära sin maximala förmåga för att klara det och blir överbelastade. När gluteus är hämmad kompenserar även adductor magnus, gracilis och semitendinosus och blir överbelastade och spända.

Knästabilitet
Vastus medialis primära funktion är att dra in knäskålen så att den spårar rätt och att stabilisera knäleden. Tyngdlyftare har störst och starkast vastus medialis muskler och stabilast knäleder av alla idrottare. Tyngdlyftare gör djupa knäböj. En av övningarna i knäkontroll programmet är knäböj. Vastus medialis aktiveras i bottenläget av en knäböj. Om fotbollsspelaren inte har tillräcklig rörlighet i fotled och höftled kan hon inte komma ned så djupt att vastus medialis aktiveras. Om vastus medialis är hämmad eller fotbollsspelaren inte kommer ned tillräckligt djupt aktiveras inte vastus medialis. När tensor fascia latae, rectus femoris, sartorius, adductor magnus, gracilis och semitendinosus blir överbelastade och spända ger de inte med sig när de sträcks ut. Musklerna orsakar därför ett mekaniskt drag i sina fästen vid knät som aktiverar smärtreceptorer och då blir vastus medialis hämmad. Vastus medialis är den kinkigaste muskeln i hela kroppen. Den lägger av redan innan fotbollsspelaren själv känner att hon har ont i knät. Vastus medialis blir hämmad vid knäsmärta och vid kirurgiska ingrepp i knäleden. När vastus medialis är hämmad har fotbollsspelaren ingen knästabilitet. Utan stabilitet i knäleden har fotbollsspelaren inget skydd mot knäskador.

Preventiva åtgärder
Fotbollsklubbarna bör sätta in flera preventiva åtgärder för att minska risken för korsbandsskador. De bör regelbundet göra muskelfunktionstester för gluteus, iliopsoas och vastus medialis och kontrollera om lårmusklerna är överbelastade för att identifiera de fotbollsspelare som ligger i riskzonen för en korsbandsskada. En fräsch och fungerande muskel är mjuk och inte öm när man klämmer på den. Muskler måste behandlas för att man ska kunna förebygga fotbollsskador. Fotbollsklubbarna bör skicka fotbollsspelaren på djupgående behandling direkt vid dysfunktion och överbelastning. Svenska Fotbollsförbundet och fotbollsklubbarna bör informera spelarna om faran med att sitta och uppmana dem att stå och studera och jobba framför datorn istället. Om de dessutom skulle kunna få med skolorna på att slänga ut bänkar och stolar och inreda lektionssalarna med ståbord skulle det ha en mycket stor betydelse. Fotbollsklubbarna bör rekommendera fotbollsspelarna att ligga och vila en stund mitt på dagen och att sedan ha en aktiv vila istället för att sitta. De återhämtar sig dessutom snabbare när de rör sig än när de sitter. Fotbollsklubbarna bör använda spelarbussar där fotbollsspelarna kan fälla bak ryggstödet och halvligga. Fotbollsklubbarna bör förbjuda fotbollsspelarna att stretcha. De bör uppmana dem att väcka sina sätesmuskler med en lacrosseboll och göra aktiveringsövningar för gluteus och iliopsoas före varje träning och match. Det här är mycket kraftfulla preventiva åtgärder som skulle ha en mycket stor effekt.