Strade Bianche

Tidigare idag publicerade jag en artikel där jag skrev om vintageloppet L´Eroica Strade Bianche. För proffscyklisterna finns det prestigefyllda cykelloppet Strade Bianche som också går på vita grusvägar. Loppet går idag den 1 augusti och har redan startat. Loppet startade och går i mål i världsarvsstaden Siena. Målet ligger på Piazza del Campo som cyklisterna når efter en brant och smal klättring på den ojämna pavén på Via Santa Caterina som leder rakt in i medeltidsstadens centrala delar.

Strade Bianche startade 2007 och då blev Marcus Ljungqvist tvåa. Loppet vanns 2008 av Fabian Cancellara. Philippe Gilbert vann 2011. Fabian Cancellara vann ytterligare två gånger 2012 och 2016. Fabian och Philippe är två stiliga utpräglade endagscyklister och mina favoritcyklister. Strade Bianche är ett lopp där hårda endagscyklister, före detta mountainbikecyklister och cykelcrosscyklister har en fördel. 2009 vann Thomas ”Gotland” Löfkvist svensk juniormästare i mountainbike. Jag tror inte att alla förstår hur stort det var. 2010 var Thomas ”Gotland” Löfkvist tvåa. Förra året var Jacob Fuglsang världsmästare i U23 i mountainbike tvåa. Den stora cykeltalangen Wout Van Aert trefaldig världsmästare i cykelcross har varit trea två år i rad. Blir det tredje gången gillt för det belgiska hoppet? Kommer han att korsa mållinjen först av alla cyklister ikväll på en celestéfärgad Bianchi. Det vore väl pricken över i:et?

Solen skiner i Italien. Cyklisterna slipper därför cykla i gyttja. Det 184 kilometer långa loppet startade 13:40 och cyklisterna väntas gå i mål 18:00. 63 kilometer körs på strade bianche som betyder vita grusvägar. Loppet börjar på Eurosport 1 16:50 och världens bästa cykelkommentator Roberto Vacchi kommenterar loppet. Missa inte det!

Italienska frestelser

Såg du Ginos italienska frestelser på SVT 1 i onsdags? Kocken Gino D´Acampo gör en tågresa runt Norditalien i TV-programmet. I avsnitt 7 besöker Gino först designens och modets huvudstad Milano. Här finns några av världens största modehus. Milano är italiens rikaste och näst största stad. Staden har en historia som går 2600 år tillbaka i tiden. Milano har även världens vackraste tågstation. Italienska frestelser finns det gott om. Italienarnas kärlek till mat är omvittnad och deras passion för cykling är så stor att de en gång i tiden slutade att kriga för att det var en viktig cykeltävling som de ville se.

Gino besöker världens äldsta cykelfabrik
Gino fortsätter sin resa från Milano österut till Treviglio och besöker världens äldsta cykelfabrik. Han träffar Fabio som berättar om cykelfabrikens historia. I fabriken får Gino låna världens vackraste racercykel och den vill han inte lämna tillbaka. Han får en cykel med elektrisk drivlina för att han ska kunna hänga med traktens cyklister på en cykeltur i det vackra landskapet. Cyklisterna som Gino cyklar med cyklar på antika celestéfärgade racercyklar med stålram och ramväxel. De har matchande retrokläder på sig. Det är som sagt stil på italienare. Några av cyklisterna har den goda smaken att bära teamkläder från Bianchis storhetsdagar när den största cykelguden av dem alla, Fausto Coppi, var lagkapten för Bianchi-Piaggio stallet.

L´Eroica Strade Bianche
Fausto Coppi och Gino Bartali utkämpade sina strider på grusvägar på 40- och 50-talet. Det sägs att rivaliteten mellan dem var så stor att de hellre slog varandra än vann tävlingar. Det finns ett cykellopp i Toscana som heter L´Eroica Strade Bianche som betyder heroiskt lopp på vita vägar. Det är ett hyllningslopp till Fausto Coppi och Gino Bartali. Loppet sammanför människor med passion för cykling och vintagecyklar. En del gamla gubbar som deltar i loppet kan knappt gå men cykla det kan de. L´Eroica startade som ett granfondo för vintagecyklar 1997 i Gaiole i Chianti som är en liten ort i Siena provinsen. Första året deltog 92 cyklister. Du får bara delta i det loppet om du har en racercykel tillverkad före 1987 med pedaler med tåclips och läderremmar. Cykelkläderna måste också vara vintage. Det innebär cykeltröjor och cykelbyxor utan hängslen i merinoull. Bianchi nytillverkar en vansinnigt vacker retrocykel som heter L´Eroica som är godkänd för cykelloppet. Du kan se den på filmen ovan. Det 209 kilometer långa loppet är ett äventyr och en resa på den italienska landsbygden från Gailole i Chianti till Val d´Orcia genom Val d`Arbia och upp till Montalcino förbi bondgårdar och vingårdar. 2019 cyklade 8000 cyklister loppet. I år delas loppet upp på två dagar för att förbättra möjligheterna till social distansering. Loppet går den tredje och fjärde oktober. Du kan välja mellan 209, 135, 106, 81 och 46 kilometer. Du måste titta på filmen nedan och på filmen ovan men det finns många fler helt underbara filmer från loppet på You Tube.

Den norditalienska cykelkulturens vagga
Lombardiet är den norditalienska cykelkulturens vagga. Bianchi finns i Treviglio, Campagnolo i Vicenza, SiDi i Maser, Santini i Lallio och Nalini i Castel d´ario. För mig är cykling italienskt. Jag älskar Italien och den italienska cykelkulturen. Det är populärt med cykelsemester i Lombardiet. Nästan två miljoner turister cyklar i Italien varje år. Det finns mer än 40 cykelvägar bara i Treviglio. Här är landskapet platt men norr om Bergamo är det desto mer kuperat. Gino kliver av sin cykel och ställer sig mitt på en väg i en allé och lagar mat till cyklisterna medan de cyklar vidare. Gino lagar det Milanesiska kökets mest berömda rätt, Vitello alla milanese som är kalvschnitzel. Gino tillagar kalvkotletter med ägg, ströbröd, salt, färskmalen svartpeppar, vitlök och rosmarin och sallad med olivolja, citron och salt. Det är fräscht, nyttigt och gott, säger Gino. Alla Ginos recept finns på SVT.se. Ginos Vitello alla milanese gjorde åtminstone min vän Fredrik hungrig. Han har förresten en cykel som är tillverkad på samma fabrik som Gino besökte och jag cyklar på en likadan cykel som Gino fick låna i fabriken men utan elmotor. Jag har länge drömt om en resa till Lombardiet. Tänk att få cykla runt den vackra Como sjön på en cykel i samma färg som vattnet.

Cykelfabriken
Cykelfabriken som Gino besökte startades av Edoardo Bianchi 1885 på Via Nirone 7 i Milano men flyttades till Treviglio på 60-talet. Fabriken ägs idag av Italiensvensken Salvatore Grimaldi som medverkade i Leif GW´s program ”Blattarna som byggde Sverige” i TV4. Du kan streama de tre avsnitten på TV4 Play. I det programmet berättas det om italienarna som kom till Sverige efter kriget och tog med sig både italiensk hantverksskicklighet och italiensk matkultur till Sverige. För några år sedan tittade jag på en film om Bofors numera nedlagda bergverkstäder i Boåsberget i Karlskoga. På filmen berättade de att de italienska mekanikerna var de skickligaste och att de var väldigt noggranna med att underhålla sina verktyg. Salvatore Grimaldi köpte Bianchi av Piaggio familjen i maj 1997 och räddade företaget. Det mytomspunna cykelmärket med de vackra celestéfärgade cyklarna var då misskött, nedkört och omodernt men gick som en raket upp på cykelhimlen igen redan året efter när italiens största cykelälskling Marco Pantani först vann Giro d´Italia och sedan Tour de France på en Bianchi. Sedan dess har Bianchi både vunnit cykeltester och blivit utsedd till årets cykel. Bianchi är även tillbaka i sin hemstad Milano igen på Via Felice Cavalotti 8 med en koncept store. Det ikoniska cykelmärket hör verkligen hemma bland de andra modeikonerna i staden.

Picasso sa om Bianchi cykeln:

”It is the most beautiful piece of art I have ever seen.”

-Picasso

Stracciatella uppfanns i Bergamo
Gino fortsätter sin resa från Treviglio norrut till medeltidsstaden Bergamo som aldrig bombades under andra världskriget och därför är intakt. Staden är världsarv och har en historia som går ända tillbaka till 49 år f.kr. Bergamo är berömt för sin gelato som betyder glass. Gino träffar Nicólo vars farfar öppnade Gelaterian La Marianna 1953. Det här är glassbaren där stracciatella glass har sitt ursprung. La Marianna ligger i Citta Alta, Bergamos gamla stad uppe på en höjd. Hit tar du dig med funicolare, en 120 år gammal bergbana. Nicólos farfar Enrico Panattoni uppfann stracciatella glass 1961. Det uttalas strac-cia-tél-la. Enrico hade en idé och efter några försök hade han lyckats skapa en glass som rev upp sig själv, stracciare på italienska, och gav den samma namn som en soppa som han serverade. Enrico Panattonis stracciatella innehöll grädde, ägg gulor och socker. När glassen var färdig hällde han ned het mörk choklad i glassmaskinen som rev upp sig när den smälte samman med den frusna glassen. Enrico tänkte aldrig på att patentera sitt recept men originalreceptet på Enricos stracciatella är hemligt. Stracciatellan tillverkas fortfarande hantverksmässigt i Nicólas farfars antika vertikala glassmaskin, den berömda Carpigiani L40. Glassen slevas upp för hand med en träspade. La Marianna använder den Schweiziska tillverkaren Lindts mörka choklad med 58 procent kakao i sin stracciatella. Gino får prova att tillverka stracciatella. La Mariannas stracciatella innehåller mer choklad än alla andra gelateriors men Gino slevar ändå ned extra choklad i sin stracciatella.

Gelato
Gelato skiljer sig från Ice Cream eftersom den inte innehåller grädde. Gelati är plural av Gelato och betyder frusen på italienska. Det uttalas jell-A-ti och jell-A-to. Gelato är glass gjord på mjölk och äkta råvaror. Sorbetto är gelato gjord på vatten. Gelato ger en mer intensiv smakupplevelse än gräddglass. Gelato är intensiv and kompakt. Gelato ska ätas dagsfärsk. Hemligheten bakom den goda italienska glassen är mindre fetthalt, mindre luftmängd och högre temperatur. Det lyfter fram smaken. Gelato serveras vid en högre temperatur och är därför silkeslen.

Italiensk glass uppfanns i Italien
Gelatins ursprung är fylld av myter. Gelato blev populärt bland allmänheten i den norditalienska staden Varese på 1920-talet. En del hävdar att den italienska glassen härstammar från det antika rom och andra att det är en desert som har sitt ursprung på Sicilien. Det finns även de som påstår att originalreceptet på gelato härstammar från Florens på 1700-talet. Det är bara i Italien som hantverksmässigt tillverkad glass har en större marknadsandel än masstillverkad glass. Italienare äter inte vad som helst. Glassbar heter gelateria på italienska och uttalas jell-a-ter-EE-a. Om du är i Italien och ska köpa glass ska du leta efter en skylt som det står ”Il gelato fatto in casa” på så får du autentisk hemgjord gelato.

Jag gillar italienska matprogram
Jag gillar inte matprogram i TV. Jag tycker att det är för många som tittar på när andra lagar mat och för få som lagar mat själva. Jag gillar dock när Jamie Oliver åker runt i Italien och lär sig att laga klassiska italienska rätter som från början var fattigmanskost av nonnor som är så gamla att de nästan inte orkar stå på sina ben men laga mat det kan de. Många klassiska italienska rätter har sitt ursprung i att man bokstavligen kokade soppa på en spik. Det är trevligt att både få ta del av maträtternas historia och de vackra miljöerna. Ginos italienska frestelser är dock snäppet vassare. Italien är så mycket mer än mat. Det är en fantastisk idé att kombinera italiensk landsbygd, italienska städer, italiensk arkitektur och italiensk kultur med italiensk matkultur. Klicka på länken nedan och se programmet.

https://www.svtplay.se/video/27642457/ginos-italienska-frestelser/ginos-italienska-frestelser-sasong-8-milano?start=auto

Italienarna är livsnjutare
Italienarna äter världens nyttigaste och godaste mat, de är riktiga livsnjutare. I slutet av programmet bakar Gino limoncetti som är limoncello-kakor. Han serverar dem med stracciatellan som han tillverkade hos Nicóla. Se hela programserien Ginos italienska frestelser på SVT Play. Den här säsongen består av åtta program. Njut av vyerna och maten och om du blir lika glassugen som jag i det fina vädret så tillverkar ÖlandsChoklad i Färjestadens hamn gelato enligt italienska traditioner. Buon appetito!

Fem ölandspärlor

Du ska inte tro det blir sommar, ifall inte nån sätter fart. Sommar, sommar och sol, havet och vinden och doft av kaprifol. Sol, vind och vatten är det bästa som jag vet. För hela året har jag väntat på juni, juli, augusti. Allting verkar lättare då. Sommartider hej hej sommartider. Sommaren är kort. På Öland regnar den inte bort.

En av mina klienter undrade vad jag ska göra på semestern. Om jag ska vara kvar hemma på Öland. Aldrig i livet att jag lämnar Öland på sommaren. Öland är solens och vindarnas ö. Öland har Sveriges bästa väder tack vare en en tunn jordskorpa, genuin kalkstensgrund, det omgivande havet och de gynnsamma vindarna.

”Ölands strand hade vi knappt rört, förrän vi märkte, att detta land var helt annorlunda än de andra av Sveriges provinser.”

-Carl von Linné, 1741

Förutom ett gynnsamt klimat har Öland ett unikt och omtalat magiskt ljus som har lockat och inspirerat konstnärer sedan början av 1900-talet. Min klient undrade vad jag gör på ön på sommaren. Jag cyklar, badar och åker runt och njuter av ön. Jag besöker mysiga ställen och är på konst- och historiesafari med min flickvän. Jag äter god mat hos duktiga matentreprenörer, öländska jordgubbar och fikar på mysiga caféer. Min klient ville ha tips på vad man kan göra på Öland. Jag berättade att jag brukar skriva en artikel om Öland varje år och ge tips om det och att jag inte har gjort det i år. Jag lovade henne att skriva den här artikeln. Här har du fem Ölandspärlor men det finns hur många som helst.

Badplatsen
Öland är femton kilometer på det bredaste stället. Det är därför aldrig längre än åtta kilometer till havet oavsett var på Öland du befinner dig. Öland har 50 mil kust och det finns 55 officiella badplatser på Öland men det finns många fler. Det är därför sällan längre än en knapp mil till en fin badplats när du är på Öland. Välj mellan vidsträckta kritvita sandstränder eller klippbad. Välj mellan varmare bad i kalmarsund eller ett mer svalkande bad på östra sidan. Välj mellan stora bad och små. Min favoritbadplats är Ispe Udde. Åk norrut från brofästet mot Borgholm, sväng av mot Isgärde, fortsätt mot Stora Rör och sväng av mot Ispe Udde. Ispe Udde, Borgmästarviken eller Linsänkan. Kärt barn har många namn. Ispe Udde är en udde i Kalmarsund där det finns en fyr. Badplatsen är lagomt stor och ligger skyddad mot sydlig vind. Sola på gräset eller sandstranden. Det är fin sandbotten, kristallklart vatten och långgrunt. Det finns en liten brygga. Här badade drottning Victoria en gång i tiden. När du har badat färdigt kan du fortsätta till pittoreska Stora Rör. Här kan du fika på Mormors i hamnen som bakar världens godaste kardemummabullar. Har du tur får du dem direkt ur ugnen. De är bakade med kärlek på Ölandsvete som är en gammal kultursort. Det både odlas och mals i Isgärde. Mer närproducerat, ekologiskt och hållbart än så blir det inte.

Slottsruinen
I mer än 700 år har sjöfarare mötts av det mäktiga slottet uppe på landborgens kant. Över Borga Hages ekskog på krönet av den 40 meter höga landborgens klippstup ligger Borgholms Slottsruin. Slottet började byggas i slutet av 1100-talet och har en 900 år lång historia. Det härjades av en brand 1806 och har förfallit i över 200 år. Slottsbyggnaden började med ett torn på 1100-talet och omgärdades snart med ringmurar. Här bedrevs sjöröveri innan Öland blev svenskt. På 1200-talet kom den svenska kungamakten med Magnus Ladulås som byggde en stor riksborg som stod klar 1281. Borgholms slott var ett av rikets viktigaste fästen. Borgen ödelades i början av 1500-talet. Den upprustades inte förrän Johan III påbörjade bygget av en renässansborg 1569 som då blev en av de första bastionsfästningarna i Sverige. Borgen fick då sitt nuvarande utseende iform av en kvadrat med fyra runda hörntorn och ett fyrkantigt torn på varje sträckmur. Borgen utsattes för strider i krigen mellan Sverige och Danmark under hela medeltiden och blev illa medfaret under kalmarkriget 1611-1613. Karl Gustav förlänades slottet av drottning Kristina 1651 och han började bygga om det till ett barockslott. När Karl X Gustav blev kung 1654 avbröts byggandet. 1681 återupptogs byggnadsarbetet på nytt men lades snart ned igen. Slottet blev aldrig färdigt. När du närmar dig Borgholm på väg 136 söderifrån ser du den på vänster sida, den mäktiga slottsruinen som ligger ute på alvaret. Se utställningen Uppgång & fall om slottets blodiga historia. Föreställ dig slottet i sin forna glans och fulla prakt. Gå upp på bastionerna och skåda ut över kalmarsund. Utsikten över kalmarsund är vidunderlig. Här kan du känna historiens vingslag. Föreställ dig den danska konungens flotta segla in med kanonluckorna öppna och fullt artilleri. Tänk om det fanns en tidsmaskin. Idag är Borgholms slottsruin ett av Ölands största turistmål. Slottsruinen blev odödlig som konsertarena i Roxettes video till deras andra USA etta ”Listen to your heart” som spelades in live med Marie Fredriksson barfota på scenen en sommarkväll den 25 juli 1989. Det finns inget mysigare än att gå på konsert i slottsruinen en ljum sommarkväll. I år blir det tyvärr inga konserter i ruinen men kom hit och spela nästa år snälla Smith & Thell. Du kanske såg de magiska TV-bilderna den 14 juli när Kronprinsessan Victoria firade sin födelsedag i audienssalen i den vackra ruinen med kalmarsund i bakgrunden annars kan du se det på SVT Play. Promenera från slottsruinen över kohagen mot kungens sommarstuga Solliden. Gå nedför trapporna till Kaffetorpet och fika kungligt. Ta en långpromenad i naturreservatet Borga Hage. Se den mäktiga slottsruinen från sjösidan. Vandra längs Prinsessan Estelles, Prins Alexanders och Prinsessan Leonores promenadstråk i slottsskogen.

Sommarvillan
Drottning Victoria hade haft problem med sina hälsa sedan barndomen och fick ständiga luftrörsinfektioner och hade därför vårdats utomlands i södra Europa i många år. Drottning Victoria mådde inget bra på vintern i Stockholm där det var kallt och fuktigt. Hon blev rekommenderad av riksantikvarien Hans Hildebrand att vistas på Öland. Sommaren 1902 kryssade det dåvarande kronprinsparet längs Ölands västkust ombord på Oskar den II:s lustjakt HMS Drott. När Victoria steg iland på Öland utbrast hon:

”-Här kan man ju andas!”

-Drottning Victoria

Hon fann själv den idealiska platsen på en smal remsa i en solig glänta i en ekskog mellan Alvarets karghet och Kalmarsunds vindpiskade hav i Räpplinge socken söder om Borgholms slottsruin. Där byggde hon sin sommarvilla därför att det hade utpekats som Sveriges soligaste plats. Förebilden var hennes livmedikus, närmaste vän och livs kärlek läkaren Axel Munthes villa San Michele på Capri. Öland skulle vara den hälsosammaste platsen i landet och därför byggde hon sin lyxvilla här. Sollidens arkitekt, den då helt okände Torben Grut, skrev till en vän.

”Visste du ej bättre, skulle du tro dig landat på någon ö i sydvästra Europa”

– Torben Grut

Sommarvillan blev inte som arkitekten hade tänkt sig utan arkitekturen blev enligt Victorias vision och naturligtvis byggdes den i italiensk stil med modern byggnadsteknik i betong. Drottning Victorias kungliga sommarresidens stod klart efter tre års byggande i september 1906. Den vitputsade medelhavsvillan med sina venetianska rundade fönsteröppningar, fönsternischer, pelare och kolonner har lånat sina mest framträdande drag från italiensk renässans.

Lillprinsen Carl-Gustaf var bara några månader gammal när han första gången bars iland vid Sollidens brygga på Öland. Sedan dess har han tillbringat varje sommar här i det kungliga sommarresidenset på den underbara paradisön i Östersjön. Besök säsongens utställning Kungliga Somrar i Paviljongen som är en unik fotoutställning om Carl XVI Gustafs liv på Sollidens slott som han ärvde av sin farfars far Gustav V när han var fyra år 1950. Idag är Solliden kungafamiljens sommarslott. Här bor Carl-Gustaf jämt om han får bestämma själv men så är också hans valspråk ”På Öland hela tiden”. I årets utställning visas bilder från Hans Majestäts sommarliv från hans barndom och fram till idag. Både officiella och privata bilder ingår i utställningen.

Jag blev dock väldigt besviken på att hans coola trampbil, en gräddvit Austin Pathfinder Special med röda fälgar som han fick på sin femårsdag inte visas i utställningen. Jag har alltid velat se den på riktigt. Pathfinder var baserad på Austins berömda racerbil Seven. Austin tillverkade trampbilar av plåt som blev över från tillverkningen av de riktiga bilarna. Trampbilen var välutrustad. Den var lackad med samma färg som de riktiga bilarna, hade justerbara pedaler, ratt med direktstyrning, justerbar handbroms, signalhorn, hastighetsmätare, varvräknare, läderklädsel, pressade stålnav med kullager, Dunlop pneumatiska däck, motorhuv, motor med tändstift, avgasrör, kromade stötfångare och kromad grill. Austin tillverkade 3000 exemplar av Pathfinder mellan 1949 och 1950 och en av dem fick kronprinsen för att kunna trafikera slottsparken på Solliden. Efter lite detektivarbete kom jag fram till att trampbilen troligen är inköpt på Ostermans marmorhallar på Birger Jarlsgatan 18 i Stockholm 1950 som då var Europas största och världens exklusivaste bilhall.

Sollidens trädgård är idag Ölands mest besökta turistmål. Gå in i slottsparken och njut av den italienska slottsliknande villans arkitektur. Drottning Victoria lät anlägga en trädgård med inspiration från olika delar av världen. Här finns förutom slottet den Italienska Trädgården, Engelska Parken, Holländska Rosenträdgården, Vattenspelet, Stenpartiet, Hagaprinsessornas lekstuga och Gustav V´s krocketplan.

Cykelleden
Öland avnjuts helst på cykel så att du kan höra naturen och känna dofterna. Du kan ta cykelfärjan Dessi från Länsmuséet i Kalmar till Färjestadens hamn. Öland är cykelvänligt. Det finns många cykelvägar, natursköna grusvägar och pittoreska öländska landsvägar med lite trafik. Upplev hela Öland från en cykel och stanna till precis var du vill när du vill och njut av den säregna naturen, blommorna, fåglarna och havet hur länge du vill. Öland runt är 30 mil. Möt dofter och ljud. Finn stillhet och tystnad. Hitta ditt eget favoritställe. Ta tid på dig. Öland är ett paradis. Ön lämnar ingen oberörd. Solens och vindarnas ö är perfekt för aktiv semester. Ön erbjuder upplevelser, avkoppling och njutning. Här är historien ständigt närvarande. Cykla Sverigeleden som sträcker sig från brofästet i söder till Byxelkrok i norr. Det är 12 mil totalt. Cykla mountainbike i Rällaskogen med slingrande kuperade stigar. Cykla mountainbike över alvaret genom orkidéhav. Cykla genom öppna landskap med rapsfält, på vägar med diken och ängar med vallmo och åkrar med lin. Cykla efter steniga och karga vägkanter med vacker blåeld. Cykla Ölandsleden som Ölands nya cykelled heter som påbörjades 2012 och färdigställs 2020. Ölandsleden är en 40 mil lång skyltad cykelled som sträcker sig över hela Öland. Det är norra Europas exklusivaste cykelled och har kostat 100 miljoner. Den går genom 75 naturreservat, sex riksintressen, en ekopark och ett världsarv. Den gör Öland till en attraktiv cykeldestination. På mellersta och norra Öland är vägnätet omfattande och här går leden på mestadels nästan helt bilfria vägar. På södra Öland finns inte lika många småvägar men i gengäld är trafiken mindre intensiv på de stora vägarna. Cykla på vägar och stigar med mångtusenårigt ursprung. Känn historiens vingslag. Låt fantasin förflytta dig tillbaka i tiden. Cykla på öde landsvägar, grusvägar, traktorvägar, timmervägar, klapperstensfält, skogsstigar, genom byar, över hagar, på kargt alvar, längs stenstränder, sandvikar, på nedlagda banvallar, genom lundar och trolska skogar. Upptäck vackra, omväxlande och unika miljöer, strandängar, alvar, den bördiga Mörbylångadalen, gamla bruksmiljöer, blomsterängar, pittoreska hamnar, fornborgar, forna fiskelägen, slott, slottsruiner, väderkvarnar, stenbrott, sjöbodar, raukar, gamla kyrkor, idylliska radbyar, blomsterhav, gamla stenbroar, fyrar, skeppsvrak, vita sandstränder, klippstränder, sagolika lövskogar, mystiska barrskogar, landborgen, åsar, gravfält, skeppssättningar, hästhagar, kohagar, fårhagar, runstenar, björnbärsbuskar, hasselnötsträd, fåglar, fågelsång, sälar, fornlämningar, vidsträckt havsutsikt, gårdsbutiker, restauranger, fiskrestauranger och fikaställen. Sov på boutiquehotell, hotell, vandrarhem, bed & breakfast, i stuga, eller på camping. Har du inte sett de magiska solnedgångarna på Ölands västra sida är det dags nu. I år är en aktiv och hållbar semester i naturen mer aktuell och lämplig än någonsin tidigare.

Kustvägen
Kustvägen som sträcker sig från Äleklinta i söder till Byrum i norr är en väg som finns med på kartor från 1600-talet men man tror att den är mycket äldre än så. Den slingrar sig uppe på landborgskanten längs hela Ölands nordvästra sida. Här är det kargt, stenigt och vansinnigt vackert. Färdas genom alvarsmark, tallskogar och naturreservat. Res längs spår av uråldrig stenbrytning och gammal fiskenäring. Det är här den världsberömda rödaktiga ölandsstenen har brutits i alla tider. Längs stenkusten finns stenstränder, sandstränder, fornlämningar, husgrunder, gravar, typiska öländska stenmurar, små fiskehamnar, kalkstensbrott, raukar, gamla sjöbodar, en skurkvarn, en vårdkaseplats, kristallklart vatten, alvar, vallmo och blåeld. Besök Bruddesta fiskeläge, skurkvarnen i Jordhamn och bergbrottet i Gillberga. Cykla eller åk bil. Det går bra med standardcykel, hybridcykel eller moutainbike. Det är en sträcka på 35 kilometer. Se upp för kossorna. Gör regelbundna stopp och njut av utsikten över kalmarsund, ölandssluften och den säregna och vackra naturen. Utsikten över sundet är vidunderlig från landborgskanten. Stanna och bada i Äleklinta, Djupvik, Sandvik eller Byrum. Ät lunch i Djupvik, pittoreska Sandvik, Löttorp eller Byxelkrok. Den första biten från Äleklinta till Sandvik är asfalterad. Resten av vägen är vit grusväg. Längs hela stenkusten är solnedgångarna magiska. Avsluta en underbar dag med ett kvällsdopp i solnedgången.

Bilder publicerade med tillåtelse av fotograf Ingela Jansson. Copyright Ingela Jansson Photograhy.

Nu är Frida Karlsson en riktig skidåkare

När jag skrev en artikel om Frida Karlsson den 7 januari förra året var det många som undrade vem hon var. Nu är det ingen som undrar det längre. Hon är en av världens bästa längdskidåkare och Sveriges stora framtidshopp i en sport som domineras av norska skidåkare.

Detroniserade den norska skiddrottningen
Igår var det den klassiska tremilen i Holmenkollen. Frida Karlsson hade bara åkt en enda tremil tidigare, på VM i Seefeld förra året och då gick det hyfsat, Frida tog en bronsmedalj. Igår detroniserade Frida Karlsson den norska skiddrottningen Therese Johaug. Var den ”oslagbara” norskan mänsklig eller var det Fridas skidbyte och Sveriges utskällda vallateam som avgjorde loppet? Vallateamet och skidbytet var viktigt men loppet ska åkas också och segern tävlas om och det mentala spelet spelade en stor roll. Frida Karlsson hade horn i pannan och kände att hon hade ett mentalt övertag. Frida Karlsson är mentalt starkare än kanske alla andra idrottare. Vilken idrottstjej!

Nu är hon en riktig skidåkare
Det är roligt att Frida Karlsson får avsluta den här skidsäsongen med att både ta sin första världscupvinst, slå den omutliga Therese Johaug på hennes hemmaplan och bli första svenska att vinna tremilen på helig skidmark i Holmenkollen. Hon har inte haft den säsong vi längdskidentusiaster hoppades på inför den här säsongen. Det har inte blivit de skiddueller mot Therese Johaug som vi och norrmännen hoppades på. I Norge säger man att man inte är en riktig skidåkare förrän man har vunnit i Holmenkollen. Nu är Frida Karlsson en riktig skidåkare och hon är bara 20 år. Hon har en hel framgångsrik skidkarriär framför sig.

Avstängd på grund av hälsoskäl
Frida stängdes av av den svenska landslagsledningen på grund av obalans i näringsintaget i början av december. Hon tävlade inte på 70 dagar på grund av hälsoproblem. Det spekulerades i att hon hade drabbats av ätstörningar. Det hade hon lyckligtvis inte för då hade världens mest lysande skidkarriär tagit slut innan den ens hade börjat men Frida tränade för mycket och åt för lite. Det ska inte kunna hända när man är med i Svenska skidlandslaget om jag får vara med och bestämma. Frida ska få all den hjälp hon behöver av idrottsnutritionister men det finns hör och häpna inga idrottsnutritionister i Sverige. Det finns idrottsnutritionister som hjälper idrottarna i alla andra idrottsländer och har funnits i flera decennier. Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté har bestämt att svenska idrottare inte behöver någon näring och sedan stänger de av de idrottare som har näringsbrist istället för att hjälpa dem. SOK´s chefsläkare som har 12,5 timmars utbildning i näringslära sitter i RF´s kampanjfilm mot kosttillskott och säger att kosttillskott kan vara farliga utan att förklara skillnaden mellan livsnödvändig näring i form av vitaminer, mineraler, spårämnen, proteiner, fetter och kolhydrater och kosttillskott som ingen människa ska äta. RF och SOK avråder svenska idrottare från att äta kosttillskott och påstår att det räcker med att äta en varierad kost. Det är ett horribelt påstående.

Hjälp våra idrottare istället för att stjälpa dem
En elitidrottare kan aldrig få i sig all den näring han eller hon behöver genom att bara äta mat idag. Odlingsjorden är totalt utarmad på mineraler och en del grönsaker odlas inte ens i jord. När jag var styrkecoach för en landslagsidrottare med enorma näringsbrister och ett immunförsvar som var så lågt att hon blev sjuk varje gång hon tränade trodde SOK´s dietister på Bosön på allvar att hon skulle kunna äta ikapp de allvarliga bristerna. Det finns inte ens analysappratur för att analysera hur mycket näring det finns inuti cellerna i Sverige. Den här idrottaren fick därför gå till en privatklinik i Stockholm som tog ett blodprov och skickade till Bayer Lab i Stuttgart. Det var inga halva staplar i det analysprotokollet. Staplarna var körda i botten, de var obefintliga på en lång rad näringsämnen, speciellt dem som är viktigast för immunförsvaret precis som jag misstänkte. Det var tomt i näringsförrådet. Jag tog mig för pannan och gav henne joniserade mineraler och vitaminer från seriösa kosttillskottsföretag. SOK ska hjälpa våra idrottare, inte stjälpa dem.

Svensk idrott behöver riktiga idrottsnutritionister
Vi har två dietister i Sverige som kallar sig idrottsnutritionister. De har läst en tvåårig utbildning hos Internationella Olympiska Kommittén till idrottsnutritionister. Det godkänner inte jag. Det faller på sin egen orimlighet att en dietist kan vara idrottsnutritionist därför att om dietisten rekommenderar så mycket näring som idrottaren behöver måste den gå långt över Livsmedelsverkets rekommenderade dagliga intag och då blir dietisten av med sin legitimation. För att jag ska godkänna någon som idrottsnutritionist måste han eller hon först läsa kandidatprogrammet i nutrition och livsmedelskunskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar eller kandidatprogrammet i nutrition vid Stockholms Universitet som är tre år och 180 högskolepoäng. Sedan måste han eller hon läsa masterprogrammet i nutrition vid Stockholms Universitet som är två år och 120 högskolepoäng. Då är hon eller han nutritionist och har en master i nutrition men är inte idrottsnutritionist. Det finns ingen utbildning till idrottsnutritionist i Sverige. För att förstå hur mycket näring en idrottare behöver för att prestera optimalt måste nutritionisten åka till Canada till Dr Michael Colgan som på 80- och 90-talet drev en klinik i San Diego som hette Colgan Institute där man både forskade på hur mycket näring en idrottare behöver för att prestera optimalt och hjälpte olympiska – och professionella idrottare att näringsoptimera sig och lära sig av honom hur mycket näring en idrottare behöver för att prestera optimalt. Nu pratar vi inte om RDI Rekommenderat Dagligt Intag som ligger strax över den gräns där idrottaren uppvisar allvarliga bristsymptom, har sänkt immunförsvar och på sikt blir sjuk utan ODI Optimalt Dagligt Intag som ligger långt över RDI där idrottaren har optimal hälsa, optimalt immunförsvar och optimal prestationsförmåga. RDI och ODI är två helt olika saker. Michael Colgan skrev en bok som heter Optimum Sports Nutrition som kom ut 1993 där han näringsämne för näringsämne redovisar hur mycket av varje näringsämne en idrottare behöver för att kunna prestera optimalt. Den boken var så långt före sin tid att den fortfarande inte är omodern. Men nu skulle ju den här artikeln inte handla om idrottsnutrition utan om Frida Karlssons bragd som var en bragd mot alla odds i dubbel bemärkelse. I alla fall mot de odds Svenska Skidförbundet, Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté ställer upp mot våra skidåkare istället för att ställa upp för våra skidåkare.

Körde omkull och körde ikapp klungan själv
30 kilometer klassisk skidåkning på kuperad bana passar Therese Johaug men det passar även Frida Karlsson utmärkt. Längdskidåkning är det roligaste som finns. Frågan är om det någonsin har funnits någon roligare skidåkare att följa än Frida Karlsson? Jag ser fram emot att få följa hennes fortsatta skidkarriär. Det är stort att köra ikapp och spurtslå världens bästa skidåkerska Therese Johaug som har vunnit Holmenkollens tremil fyra gånger på en så jobbig bana speciellt med tanke på att Frida körde omkull i en utförslöpa och ensam fick åka i kapp klungan. När hon kom i kapp klungan gick hon om direkt. Det gjorde hon när hon kom ikapp Therese också. Det är en instinkt som Frida har. Hon vill vara först.

Ett skidbyte och svenskt samarbete lade grunden till segern
Efter ett lyckat och snabbt skidbyte av svenskorna hjälptes Frida Karlsson och Ebba Andersson åt att köra ikapp Therese Johaug. Vid skidbytet låg Frida Karlsson en minut och sex sekunder efter Therese Johaug. Då började Frida den historiska upphämtningen. Den sista biten fick Frida köra själv för att komma ikapp den norska skiddrottningen. När Frida och Therese svängde in på Holmenkollens skidstadion möttes de inte av det enorma publikvrål som är Holmenkollens adelsmärke. Världens mest entusiastiska skidpublik fanns inte på plats på läktarna på grund av ett kinesiskt virus. Folkfesternas folkfest uteblev. Den norska segerfesten uteblev också. Frida spurtslog Therese som inte hade skuggan av en chans mot den urstarka svenskan. Det var inget mindre än en bragd. Det var inte sista gången Frida Karlsson vann över Therese, en tremil, en värlscuptävling eller i Holmenkollen. Jo, det kanske var sista gången Frida vann tremilen i Holmenkollen för nu vill det Internationella Skidförbundet flytta tävlingen eller korta ned distanserna på grund av att det blir färre och färre deltagare för varje år som går i Holmenkollen och norrmännen vill inte flytta sin skidfest. Snart har FIS förstört vår älskade skidsport helt och hållet. Snälla FIS behåll vår heliga Holmenkollen tävling.

Ebba blev trea och Charlotte bevisade att hon inte är slut
Ebba Andersson som kom till Holmenkollen från U-23 VM med två guld i bagaget blev trea. Frida Karlsson var mer sugen på att tävla i Världscupen än i U-23 VM och med facit i hand var det rätt. Charlotte Kalla blev glädjande fyra. Har månne Stefan Thomsons vansinniga mjölksyraträning äntligen ebbat ut ur Charlottes arma kropp? Det är många som har trott att Charlotte är slut som skidåkerska. Det har jag å det bestämdaste tillbakavisat. Det är inget fel på Charlottes förmåga att åka skidor utan det är hennes träning det är fel på. Charlotte är en mästerskapsåkerska. Inför varje stort mästerskap har hennes tränare Magnus Ingesson kört ned Charlotte i källaren som sedan har letat, letat och letat efter formen och hittat den fem i tolv. Inför VM förra året gjorde hon inte det. Nu var det inte bara en tränare som körde ned henne med stora mängder skidträning utan två tränare där den ena även körde henne mjölksyrastinn med hockeyträning som sänkte Tärendötjejen ned i underjorden. Charlotte kan inte bli mjölksyratålig av mjölksyraträning men hennes mjölksyratröskel höjs så att hon producerar mindre mjölksyra om hennes maximala syreupptagningsförmåga och maximala styrka ökar. Det vet alla som kan träningsfysiologi men det kan inte landslagstränarna. Jag ber till gud och hoppas av hela mitt hjärta att Charlotte byter tränare inför nästa säsong. Det måste hon. Charlotte tycker fortfarande att det är roligt att åka skidor. Hon har några bra år kvar om hon själv vill och hon behövs i det svenska stafettlaget på VM i Obertsdorf nästa år. Snälla Charlotte, fråga Frida och Ebba om de vet någon bra tränare annars kan jag tipsa om en som heter Joakim Abrahamsson. Han är den mest kompetenta skidtränare vi har och har haft i Sverige. Sommaren 2006 när han var tränare för damlängdlandslaget satte han dem på 4×4 intervaller. Ett och ett halvt år senare vann Charlotte Kalla Tour de Ski. Är det bara jag som har sett den kopplingen? Joakim Abrahamsson har varit både landslagstränare och förbundskapten och tränar Johan Häggström och Emma Ribom. Ryktet säger att han är aktuell som landslagschef och det hoppas jag verkligen att han blir. Ge karln jobbet, det finns ingen mer kompetent i det här landet.

Jag ser fram mot fler dueller
Om Frida Karlsson får vara frisk och träna utan skador och näringsbrist till nästa år kommer vi att få se fler dueller mellan Frida Karlsson Sverige och Therese Johaug Norge. Det ser jag fram emot jättemycket. Det finns ingen underhållning som längdskidåkning och det finns ingen glädje som idrottsgädje. Grattis Frida Karlsson! Den här segern var du verkligen värd!

Från medioker orienterare till världsmästare med 4×4 intervaller

Emil Wingstedt är en svensk orienterare som studerade på Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitetet, NTNU i Trondheim. Emil hörde talas om två professorer i medicin verksamma på samma universitet som hade utvecklat en vetenskaplig intervallträningsmetod som de hade genomfört forskningsstudier på. När Emil tog kontakt med forskarna Jan Helgerud & Jan Hoff och bad dem att hålla en föreläsning om träning för orienterarna i universitetets idrottsförening NTNUI hösten 2001 hade han ingen aning om att det skulle bli vändpunkten i hans orienteringskarriär. Emil bad forskarna om hjälp med träningen och resten är historia, orienteringshistoria men vi tar det från början.

En enkel träningsmodell
Jan Helgerud och Jan Hoff har utarbetat en lika enkel som effektiv träningsmodell för uthållighetsidrottare som består av två grundkomponenter.

  • Träning som ökar den maximala syreupptagningsförmågan
  • Träning som ökar den maximala styrkan

4×4 intervaller ökar den maximala syreupptagningsförmågan och styrketräning i gymmet med tung belastning och få repetitioner ökar den maximala styrkan. Jan Helgerud och Jan Hoff menar att långpass där man samlar mil och timmar är slöseri med tid eftersom belastningen på hjärtat är för låg för att stimulera en träningseffekt. Det ser de tydligt i sin forskning. De menar också att styrketräning med tung belastning förbättrar uthållighetsidrottares arbetsekonomi. Det ser de också tydligt i sina vetenskapliga studier.

Från medioker till världselit på 36 intervallpass
Emil Wingstedt var i början av sin orienteringskarriär. Han hade varit med i det svenska landslaget en säsong men han var en medioker elitorienterare när han blev Jan Helgeruds och Jan Hoffs försökskanin. Då höll de på och testade effekten av att genomföra block med 18 stycken 4×4 pass på 14 dagar. Emil hjälpte dem i deras forskning för att kunna förbättra sin träning och utveckling. Han upptäckte snabbt att den här typen av träning ökade hans prestationsförmåga. I gamla böcker om träningslära står det att det tar lång tid att öka syreupptagningsförmågan. Emil Wingstedt genomförde ett block med 18 stycken 4×4 pass på 14 dagar och ökade sin syreupptagningsförmåga (VO2max) med mer än 5 procent från 73,5 ml/kg till 77,5 ml/kg. 45 dagar senare genomförde Emil ett till block med 18 stycken 4×4 pass på 14 dagar och ökade sitt VO2max med ytterligare över 3 procent från 77,5 ml/kg till 80 ml/kg. Emil började med knäböj på 165 kilo och efter åtta veckor körde han med 205 kilo. Han gick från att vara en medioker svensk elitorienterare till den absoluta världseliten i orientering på två block med 18 stycken 4×4 pass på 14 dagar.

4×4 intervaller för maximal syreupptagningsförmåga
Jan Helgerud och Jan Hoff har genomfört flera studier på 4×4 intervaller. De har bevisat vetenskapligt att 4×4 intervaller är den effektivaste metoden för att öka syreupptagningsförmågan. Den ökar syreupptagningsförmågan med 0,5 procent per träningspass upp till ett testvärde på 70 ml/kg för kvinnor och 80 ml/kg för män i kliniska studier. För uthållighetsidrottare i världseliten är träningseffekten mindre men Jan Helgerud och Jan Hoff har aldrig sett en mindre effekt än 0,25 procent per pass. De genomförde en vetenskaplig studie på norska damlängdlandslaget. De ökade sin syreupptagningsförmåga med 4,5 procent på 18 stycken 4×4 pass på 14 dagar.

Fysiologisk och vetenskaplig träning
En invändning mot Helgerud & Hoffs träningsmodell är att de som är bäst i uthållighetsidrott till största delen kör lågintensiv träning. Den allmänna uppfattningen är att det tar lång tid att bli tillräckligt tränad för att kunna konkurrera på elitnivå. De som följer Helgerud & Hoffs modell utesluter de pass som inte ger någon träningseffekt och tränar därför mycket mindre. Det tar längre tid för dem som tränar efter den vedertagna, accepterade, obligatoriska, traditionella och historiska modellen att öka sin syreupptagningsförmåga. Förespråkare för traditionell träning litar inte på forskare, fysiologisk kunskap och vetenskapliga studier. De flesta tycker att det är tryggare att lita på hur de som är bäst tränar istället för att använda en enkel träningsmodell baserad på fysiologi och vetenskap. Vi människor är bra på att fokusera på fel saker och vi har en fantastisk förmåga att göra saker mycket mer komplicerade än de behöver vara.

Blev europamästare och världsmästare
Emil Wingstedt är ursprungligen från Växjö i Småland men bor sedan 1996 i Halden i Norge. Han tog guld i fem raka mästerskap. Emil vann EM guld i orientering 2002, 2004, 2006 och 2008. Emil vann VM första gången han deltog. Han blev världsmästare 2005 och 2006. Emil har tre guldmedaljer, en silvermedalj och tre bronsmedaljer i VM. Han har fyra guldmedaljer, två silvermedaljer och fem bronsmedaljer i EM. Han har tre guldmedaljer i Nordiska mästerskapen. Han har åtta vinster, en andraplats och åtta tredjeplatser i Världscupen. Han har fem SM-guld och fem guldmedaljer i Norska mästerskapen. Han har en vinst i O-ringen 2005. Han var på väg mot en bronsmedalj i VM 2008 när han sprang förbi en kontroll. 2010 tog han en bronsmedalj på EM. Han avslutade sin elitsatsning efter VM i Trondheim 2010. Emil blev tränare för norska sprintlandslaget 2012 och var det i 5 år. 2013 vann han norska mästerskapen och då sa han att han tränade hälften så mycket som landslagsorienterarna men fler hårda pass och att han därför klarade att hålla sig på en hög nivå. 2015 vann han Norska mästerskapen igen som 40-åring. 2015 vann han Tromsö Mountain Challenge 50 km.

Emil intervjuades i orienteringsförbundets tidning Skogssport nummer 3 2007 och nummer 1 2009.

Hur skiljde sig den här typen av träning från hur du hade tränat tidigare?

-Träningen blev mer periodiserad och därmed mer varierad från vecka till vecka. Jag tränade färre timmar men fick bättre träningseffekt, säger Emil.

Hur har du tränat?

-I perioder har jag kört upp till 20 stycken 4×4 pass på 14 dagar, berättar Emil.

Blocken med många intervallpass körde Emil ett par gånger om året för att öka sin syreupptagningsförmåga. Mellan blocken körde Emil 4×4 intervaller minst tre gånger i veckan för att behålla syreupptagningsförmågan.

Han slutade att springa långa lugna pass bara för att få tillräckligt med träningstimmar i träningsdagboken. Han räknade intervallpass istället för träningstimmar.

För att toppa formen lade Emil in ett block med 4×4 intervaller som slutade en vecka innan tävlingsdagen.

Emil körde tung styrketräning regelbundet ända fram till en vecka före de stora mästerskapen.

-Träning med låg intensitet ger ingen eller liten träningseffekt för en vältränad löpare, säger Emil.

-I mina tuffaste block med 20 intervallpass på två veckor tränade jag inte mer än 10 timmar i veckan, säger en av orienteringssportens löpstarkaste utövare Emil Wingstedt.

-Med tre intervallpass i veckan får jag tid över till att träna andra saker som hör till sporten som jag måste bli bra på, säger Emil.

-Jag har tränat på det här sättet under en lång period och jag har inte känt att den här träningen har gjort mig mer sliten än jag var tidigare. Med färre timmar i träningsdagboken får jag mer tid till att ligga på soffan och återhämta mig.

Tränar du aldrig längre distanser?

-Jodå, men då är det träning i tävlingsfart på motsvarande distans som jag tävlar på, det vill säga runt 1:30-1:40 för långdistans och runt 35 minuter för medeldistans.

-Det är ganska enkelt egentligen, syreupptagningsförmågan är den viktigaste parametern för framgång och forskarna har kommit fram till att optimalt resultat nås just genom 4×4-minutersintervaller, säger Emil.

Om det nu är så enkelt varför tränar inte alla så här?

-Jag upplever att det finns en väldigt stor skepsis inom idrottsvärlden till vad forskare presenterar. Tränare är ofta före detta aktiva och tar istället gamla rön med sig.

-Sedan gäller det självklart att våga tro på det man gör och verkligen lyckas genomföra det. För mig gav det snabbt resultat. Jag började träna så här inför 2002 års säsong och sedan dess har min utvecklingskurva gått stadigt uppåt, så jag har aldrig tvivlat, säger Emil.

När man hittar ett träningsupplägg som passar och ger resultat, berättar man det då för konkurrenterna?

-Från början var jag tveksam till det. Jag ville gärna hålla det för mig själv, det var min grej liksom men sedan har jag märkt att det inte har någon som helst betydelse. Jag har gått igenom det här med alla i landslaget men det är ingen som har tagit efter. Alla följer sin egen träning och vågar inte ta efter andra.

Emils ord säger allt
De förklarar varför uthållighetsidrottare fortfarande använder en ovetenskaplig träningsmodell från 60-talet. De förklarar varför det inte sker någon träningsutveckling. De förklarar varför alla tränar som de alltid har gjort, som alla andra gör och som de som är bäst gör om inte den som är bäst tränar annorlunda förstås. Marit Björgen kunde inte ändra på hur skidåkare tränar och Emil Wingstedt kunde inte ändra på hur orienterare tränar. Ett problem är att Helgerud & Hoffs träningsmodell är för enkel. Träning får helt enkelt inte vara enkel för då kan den ju inte vara bra. Ett annat problem är att man inte kan träna lika mycket. Man samlar inte mil och timmar. Man tränar inte olika energisystem i olika intensitetszoner. Man tränar inte ned sig inför tävlingar. Man kan inte visa hur duktig man är i sin träningsdagbok. Allt gissande elimineras helt och hållet eftersom det är en träningsmodell som har vetenskapligt stöd. Ett annat problem är att man måste se på kroppen med två helt andra ögon och tänka träning på ett helt annat sätt.

Hur kunde Therese Johaug vinna 10000 meter på norska mästerskapen?

Therese Johaug vann norska mästerskapen på 10000 meter och förvånar en hel värld. Hon sprang på tiden 32:20:87. Therese slog Gunhild Halle Haugens 19 år gamla mästerskapsrekord med 4 sekunder och var bara 30 sekunder från VM-kval gränsen. Therese är den femte snabbaste norskan genom alla tider på distansen. Ändå är hennes tid bara den 69:e bästa i världen i år. Jag vill bara nämna det för att du ska få ett perspektiv på Thereses prestation. Thereses tid är 2:07 sämre än Ingrid Kristiansens norska rekord och ändå vinner hon med 2:27. Nivån på hennes konkurrenter är direkt dålig. Tvåan är 4:34 efter det norska rekordet. Hur kan en skidåkare slå Norges bästa löpare? En sak är i varje fall klar och det är att Therese inte vann på grund av läppsalva som en del mindre insatta människor tror. Hon har sprungit lopp tidigare men det är 11 år sedan hon sprang på bana och när man springer terränglopp är det svårare att jämföra tider. Nu sprang Therese på bana och då blev det uppenbart att hon kan springa fort. Det blev också tydligt att Norge är ett skidland och inte ett friidrottsland. Halva startfältet drog sig ur när de hörde att Therese skulle vara med för de förstod att de skulle få utstå hård kritik om Therese skulle vinna. Hårdast var kritiken från forna löparstjärnan Ingrid Kristiansen. Thereses seger säger mer om hennes konkurrenter än om henne.

Om du är uthållig kan du springa fort
Det är ingenting anmärkningsvärt med Thereses prestation. Hon tillhör världseliten i en uthållighetssport. En stor del av Thereses träning består av löpning. Hennes muskler och hjärta vet inte om hon åker skidor eller springer. Thereses muskler kan bara utveckla kraft och hennes hjärta kan bara pumpa blod till hennes arbetande muskler. Therese väger 46 kilo, har en hög maximal styrka och en hög maximal syreupptagningsförmåga. Hon är lätt, stark och har ett stort hjärta som kan pumpa mycket blod och därför kan hon springa fort. Om du är uthållig i en sport är du uthållig även i andra sporter. För att kunna springa fort krävs fungerande sätesmuskler och höftböjarmuskler men löpning är inte tekniskt svårt. Löpning är ett av kroppens åtta primära rörelsemönster. Löpning är ett medfött rörelsemönster hos alla människor. Alla föds med ett perfekt löpsteg som de förlorar när de blir dysfunktionella.


Om du är uthållig kan du cykla fort

Svenska skidskyttelandslaget cykeltränar mycket på sommaren. I juli 2006 cyklade Svenska skidskyttelandslaget uppför Alpe d´ Huez som är en brant stigning i alperna som ofta är med på Tour de France. De cyklade en sträcka på 16 kilometer varav 13 kilometer är brant stigning. Snabbast var Mattias Nilsson med tiden 46:21 vilket är en jättebra tid. Roberto Vacchi blev inte förvånad och inte jag heller. Två år tidigare den 21 juli på den 16:e etappen i Tour de France 2004 körde man bergstempo från Bourg d´Oisans till Alpe d´Huez 15,5 kilometer. En dopad Lance Armstrong vann på 39:41. Wolfgang Pichlers skidskyttar har en hög maximal styrka och en hög syreupptagningsförmåga och cykel är inte någon tekniskt svår sport och därför kan de cykla snabbt uppför.

Löpare ska inte åka skidor
Det är mycket svårare för en 10000 meters löpare att vinna norska mästerskapen på 10 kilometer i klassisk stil på längdskidor än för en längdskidåkare att vinna norska mästerskapen på 10000 meter i banlöpning eftersom längdskidåkning är en tekniskt svår sport. Löpare tränar inte på skidor, inte än i alla fall men Svenska friidrottslandslaget kommer att börja med det om Karin Torneklint får som hon vill. Karin tror att Therese blir skadad om hon springer. Therese sprang inte i spikskor. Det belastar vadmusklerna mycket mer att springa i spikskor och landa på framfoten. Hälsenorna blir dock inte överbelastade, det är vadmusklerna som kan bli överbelastade om man inte är tillräckligt stark i fötter och underben men smärtan uppstår i hälsenan. Karin Torneklint tror att längdskidåkning skulle kunna vara en bra alternativ träning för löpare men löpare ska inte hålla på med alternativ träning. Löpare behöver en kropp som fungerar och ska intervallträna och styrketräna. Löpare blir inte bättre av att åka skidor.

Är det löpning som är Thereses, Ebbas och Fridas hemlighet?
Svenska skidlandslagets tidigare förbundskapten Rikard Grip tror också att Therese kan bli skadad av att springa. Skidåkare blir inte skadade för att de springer på bana istället för i skogen. Förbundskaptenerna i Sveriges två viktigaste landslag har ingen aning om vad som orsakar överbelastningsskador och de tror att man blir skadad av att springa. Det är ingen någonsin som har fått en överbelastningsskada av att springa. Det är däremot många som har fått överbelastningsskador av att springa med dysfunktionella sätesmuskler. Det är inte löpningen som orsakar överbelastningsskador utan hämmade muskler. Uthållighetsidrottare får inte överbelastningsskador av yttre faktorer utan av inre. Hur ska Karin och Rikard kunna prestationsutveckla våra friidrottare och skidåkare om de inte förstår att en fungerande kropp ökar idrottarnas prestationsförmåga och gör dem immuna mot skador? Om det är någon som vet att Therese löptränar så är det väl Rikard? Springer inte Svenska skidlandslaget? Det gör i alla fall Ebba och Frida. Åker de andra skidåkarna bara rullskidor och lufsar med stavar i uppförsbackar? Ebba och Frida har också tävlat i friidrott. Ebba sprang 3000 meter i Junior-EM i Eskilstuna 2015 och Frida sprang 3000 meter i ungdoms-EM i Tblisi 2016. Är det för att Therese, Ebba och Frida löptränar sommartid som de presterar så bra i skidspåret?

Kenyanska löpare springer fort för de har ingen iPad
Varför är norska löpare så dåliga? För några år sedan gjordes en forskningsstudie där man försökte ta reda på varför Kenyanska löpare är så bra. Den enda fysiologiska skillnad forskarna kunde hitta vara att Kenyanska löpare har smalare underben men eftersom löpning sker i låg hastighet påverkar inte underbenens frontalyta löphastigheten. När jag stod och tittade på Kalmarmilen 2016 kom Mustafa Mohammed och två löpare till med ursprung i Eritrea och Etiopien i täten långt före de andra. Alla tre hade ett fint löpsteg och jag hörde inte när de satte ned sina fötter på kullerstenen. De fick all fart med sig i varje steg. När de andra löparna kom smattrade det i kullerstenen. De bromsade sin fart i varje steg. Jag såg tydligt på deras rörelsemönster att de inte kunde utveckla tillräcklig kraft när de böjde och sträckte i höftleden. Om forskarna istället hade mätt den neuromuskulära aktiveringen av sätesmusklerna hade de hittat orsaken till att Kenyanerna springer snabbare än västerländska löpare. Kenyanska löpare har ingen MacBook Air, ingen iPad och ingen iPhone. De åker inte tunnelbana, spårvagn eller buss till skolan. De har fungerande sätesmuskler och höftböjarmuskler och kan böja och sträcka i höftleden med kraft. När dessa muskler blir hämmade kompenserar lårmuskler och vadmuskler och blir överbelastade. När löpare sitter hämmas deras sätesmuskler. Först får de tunga ben, ett dåligt löpsteg och nedsatt prestationsförmåga och sedan får de ont. Då blir de rekommenderade att stretcha, rehabträna och gå på löpskola. När de rehabtränar styrketränar de kompenserande muskler eftersom det inte går att träna muskler som inte fungerar. När jag rehabiliterade en friidrottstjej som heter Erika Lindeblad som springer 3000 meter hinder genom att behandla och aktivera hennes sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler fick hon ett mycket bättre löpsteg och sprang 20 sekunder snabbare per kilometer trots att hon inte hade tränat på två månader. Jag rehabiliterade henne utan löpskola, stretching, core träning, stabiliseringsträning, ultraljud, laser, stötvåg, nålar, ström och rehabträning. Om löpare dessutom styrketränar sätesmuskler och höftböjarmuskler kan de självklart springa ännu snabbare. Kenyanska löpare lever närmare sin ursprungsmiljö med mindre sittande. Norska löpare sitter hela tiden utom när de springer med en kropp som inte fungerar.

Vad ska vi dra för slutsatser av Thereses prestation?
Om din kropp fungerar och du är uthållig i en sport är du uthållig även i andra sporter. Om du är skidåkare i världseliten kan du springa fort. Norska löpare har dysfunktionella sätesmuskler därför att de sitter för mycket och kan därför inte slå Ingrid Kristiansens norska rekord. Norge behöver göra en satsning på långdistanslöpning där de har så fina traditioner och då tänker jag såklart på Grete Waitz som skrev idrottshistoria när hon banade väg för långdistanslöpning för kvinnor. Norrmännen måste börja med att prestationsoptimera löparnas kroppar genom att aktivera hämmade sätesmuskler och höftböjarmuskler. Uthållighetsprestationer handlar om maximal styrka per kilo kroppsvikt, maximal syreupptagningsförmåga per kilo kroppsvikt och effektutveckling per kilo kroppsvikt. Idag är skidåkare bättre tränade än löpare därför att de tar sin styrketräning på allvar för att skidåkningen har utvecklats från en ren uthållighetssport till en power-uthållighetssport. Norska löpare bör styrketräna för att öka sin maximala styrka i framåtdrivande muskler. När en uthållighetsidrottare har fulländat sin teknik i sin sport är det bara starkare muskler och ett större och starkare hjärta som kan pumpa mer blod som kan göra honom eller henne uthålligare. Therese Johaug är en multiatlet i uthållighetssporter. Thereses konkurrenter är smartare än resten av världen för de förstod att Therese skulle springa snabbare än dem.

De 25 största myterna om uthållighetsträning

Det finns träningsmyter som så många har trott på under så lång tid att de har blivit vedertagen sanning trots att de är falska. De är många och det går inte att ta död på en enda av dem. De recyclas i tidningar och böcker. De återanvänds vid föreläsningar, seminarier och utbildningar. De återbrukas av gurus, idoler och ”träningsexperter”. De får nytt liv på bloggar, forum och i sociala medier. De hålls vid liv av uthållighetsidrottare och tränare. De flesta kan inte ens skilja på konditionsträning och styrketräning. De vet framförallt inte vilken träning som varken förbättrar konditionen eller ökar styrkan. Större delen av den träning de flesta motionärer och uthållighetsidrottare ägnar sig åt idag ger ingen träningseffekt överhuvudtaget. Den bygger på antaganden och felaktiga slutsatser på 60-talet. I den här artikeln går jag igenom de 25 största myterna om uthållighetsträning. Vetenskapen har motbevisat dessa myter för länge sedan men de kommer troligtvis att överleva både dig och mig och kanske hela människosläktet.

Det här är de 25 största myterna om uthållighetsträning:

Myt 1: Distansträning är grundträning för uthållighetsidrottare.
Fakta: På 60-talet trodde fysiologer att distansträning ökade den maximala syreupptagningsförmågan (VO2max) och stärkte muskelfästen och därför betraktades distansträning som grundträning. Det motbevisades i vetenskapliga forskningsstudier på hjärtats slagvolym i USA 2001 och Norge 2012 samt på styrketräning för starkare muskelfästen i Danmark 2009. Idag vet forskare att distansträning inte ökar VO2 max och att det inte stärker muskelfästen. Det stämmer däremot att träning som ökar VO2max och stärker muskelfästen är grundträning. Intervallträning och styrketräning är därför grundträning för uthållighetsidrottare.

Myt 2: Man måste träna länge på låg intensitet innan man kan träna på hög intensitet.
Fakta: I så fall skulle det vara en fysiologisk omöjlighet att börja med sprintlöpning. Då måste föräldrar berätta för sina barn att de måste börja med att springa många mil och många timmar långsamt innan de börjar springa snabbt. Om det hade varit sant hade människosläktet dött ut under evolution och stenålder då det var en förutsättning för överlevnad att kunna springa fort för att undkomma faror och få tag i föda.

Myt 3: Distansträning stärker muskelfästen.
Fakta: Muskelfästen blir inte starkare av låg belastning. Danska forskare visade 2009 att muskelfästen blir starkare av styrketräning med tung belastning.

Myt 4: Distansträning förebygger överbelastningsskador.
Fakta: Träning på låg belastning förbereder inte kroppen för träning på hög belastning. Muskulära överbelastningsskador orsakas av att någon muskel är hämmad och att andra muskler kompenserar och blir överbelastade. För att undvika överbelastningsskador måste kroppen fungera.

Myt 5: Distansträning ökar uthålligheten.
Fakta: Forskare har inte kunna påvisa att det sker någon fysiologisk anpassning till distansträning som ökar uthålligheten. Norska forskare har däremot visat att styrketräning med tunga vikter, 85-90 procent av 1 RM och intervallträning på 90-95 procent av maxpulsen ökar uthålligheten. Vi säger ofta om uthållighetsidrottare att han eller hon är stark. Det är stämmer bokstavligt talat. Du kan inte bli uthålligare utan att bli starkare. Uthållighetsprestationer handlar bara om styrka. Det enda som kan göra dig uthålligare är starkare framåtdrivande muskler och ett större och starkare hjärta.

Myt 6: Distansträning ökar antalet kapillärer.
Fakta: Forskare har visat att benmuskler kan ta emot tre gånger mer blod än hjärtat kan leverera. Alla idrottsfysiologer i hela världen är överens om att hjärtats pumpförmåga är flaskhalsen i syretransporten. Det behövs därför inte fler kapillärer.

Myt 7: Distansträning ökar antalet mitokondrier.
Fakta: Svenska forskare har visat att antalet mitokondrier ökar mer vid intervallträning än vid distansträning. Det finns tillräckligt med mitokondrier annars skulle inte bloddoping fungera.

Myt 8: Distansträning förbättrar arbetsekonomin.
Fakta: Norska och danska forskare har visat att styrketräning med tung belastning förbättrar arbetsekonomin hos löpare, cyklister och skidåkare.

Myt 9: Distansträning gör muskler uthålligare.
Fakta: Det finns ingen muskelfysiolog i hela världen som kan förklara vilka fysiologiska förändringar som sker i muskler som gör dem uthålligare. Muskler kan inte bli uthålligare, de kan bara bli starkare. Musklerna blir mindre trötta på samma arbetsbelastning när de blir starkare och det ökar uthålligheten. Det vi kallar muskeluthållighet är en ökad maximal styrka tillämpad på samma submaximala belastning.

Myt 10: Konditionen förbättras även om man inte blir flåsig när man tränar.
Fakta: Konditionen förbättras bara om du blir flåsig när du tränar. Du blir flåsig när dina muskler inte får tillräckligt med syre och då ökar din syreupptagningsförmåga.

Myt 11: Om man tränar så att man blir trött ökar uthålligheten.
Fakta: Kroppen anpassar sig inte till trötthet, den anpassar sig till en enda sak och det är belastning.

Myt 12: Det går att öka uthålligheten utan att öka den maximala syreupptagningsförmågan.
Fakta: Uthålligheten ökar bara när den maximala syreupptagningsförmågan eller den maximala styrkan ökar.

Myt 13: Träning med låg belastning ökar prestationsförmågan.
Fakta: Kroppen anpassar sig bara till tung belastning. Forskning visar att den maximala styrkan inte ökar någonting om belastningen är mindre än 66 procent av vad man orkar lyfta en gång (1RM). Du kan lyfta 66 Procent av 1RM 14-15 gånger. Styrkan ökar dock 10 gånger mer om belastningen är 85-90 procent av 1RM. Den maximala syreupptagningsförmågan ökar bara när belastningen är så tung att hjärtfrekvensen är 90-95 procent av maxpulsen.

Myt 14: Om tävlingsdistansen är lång måste träningsdistansen vara lång.
Fakta: Om tävlingsdistansen är lång måste du vara uthållig och du är uthållig om du har bra kondition och är stark. Det är bättre att du tränar så att din kondition och styrka ökar än att du springer långt om du ska springa ett långt lopp.

Myt 15: Hjärtat är kroppens motor.
Fakta: Du kan inte röra dig utan dina muskler. Det är bara dina muskler som kan skapa ett vridmoment. Musklerna är därför kroppens motor. Hjärtat är bara en syrepump som förser musklernas mitokondrier med syre så att de kan producera energi så att musklerna kan fortsätta att arbeta.

Myt 16 : Tröskelträning höjer mjölksyratröskeln.
Fakta: Mjölksyratröskeln höjs inte av träning på mjölksyratröskeln, den följer med upp när den maximala syreupptagningsförmågan ökar. Ju mer syre som tillförs musklerna desto mindre mjölksyra bildas. När syreupptagningsförmågan ökar kan du arbeta på en högre procentuell andel av din maximala kapacitet utan att mer mjölksyra produceras.

Myt 17: Mjölksyraträning ökar mjölksyratåligheten.
Fakta: Mjölksyra bildas när muskler arbetar utan tillgång till tillräckligt mycket syre. Muskler kan inte lära sig att tåla mer mjölksyra. Det bildas mindre mjölksyra på samma arbetsbelastning när den maximala syreupptagningsförmågan ökar.

Myt 18: Det tar lång tid att återhämta sig från intervallträning.
Fakta: Forskning visar att en hög träningsvolym är den främsta orsaken till överträning, Du återhämtar dig snabbare från korta intervallpass än långa distanspass. Det är inte hur hårt du tränar som är avgörande för hur lång återhämtning som krävs utan hur mycket energi du har förbrukat.

Myt 19: Man blir skadad av intervallträning.
Fakta: Du blir inte skadad av intervallträning, du blir skadad när någon av dina muskler är hämmade så att andra muskler kompenserar och blir överbelastade.

Myt 20: Det går att uppnå samma resultat med olika träning.
Fakta: Det är belastningen som avgör den fysiologiska effekten. Om belastningen är låg uteblir träningseffekten.

Myt 21: Träning måste vara individuellt utformad.
Fakta: Vi har alla samma anatomi och fysiologi och svarar på samma sätt på samma procentuella belastning.

Myt 22: Träningen måste varieras.
Fakta: Träningen måste vara effektiv och belastningen måste ökas progressivt för att ge resultat.

Myt 23: Muskler bryts ned när man tränar och skillnaden mellan nedbrytning och uppbyggnad är resultatet.
Fakta: Muskler byggs inte upp för att de bryts ned. Den gamla teorin om superkompensation stämmer inte. Muskler blir starkare om de belastas tillräckligt tungt. Tung belastning är stimulit som får kroppen att anpassa sig och bli starkare.

Myt 24: Man måste balansera på gränsen till överträning för att få maximala resultat.
Fakta: Du behöver inte ens vara i närheten av att bli övertränad för att få optimala resultat av din träning.

Myt 25: Det tar många år att bli en bra uthållighetsidrottare.
Fakta: Det räcker med några få månader med effektiv träning för att bli riktigt bra tränad. En otränad har ett testvärde på 35 ml/kg och en vältränad 70 ml/kg. På en otränad rymmer hjärtats vänstra kammare 1 deciliter blod och på en vältränad 2 deciliter. 4×4 intervaller på rätt nivå ökar syreupptagningsförmågan med 0,5 procent per träningspass upp till ett tesvärde på 70 ml/kg för kvinnor och 80 ml/kg för män. Teoretiskt krävs det därför endast 200 träningspass för att öka syreupptagningsförmågan med 100 procent och gå från otränad till vältränad.

Bild publicerad med tillåtelse av Bovin Design.

Bianchistallet Team Jumbo-Visma vann gårdagens lagtempoetapp i Tour de France

I lördags startade Tour de France i Bryssel. Team Jumbo-Visma hade jobbat i flera månader för att deras spurtare Dylan Groenewegen som vann en etapp på Tour de France 2017 och två etapper 2018 skulle ta den gula ledartröjan på den inledande etappen men han kraschade oturligt med 1500 meter kvar till mål. Hans uppdragare Mike Teunissen kände sig fräsch och hade hjälp av det belgiska underbarnet Wout van Aert. En dröm blev sann när Mike Teunissen slog Peter Sagan i en tight spurtuppgörelse och rullade först över mållinjen på sin Bianchi Oltre XR4 och blev den första holländaren i den gula ledartröjan sedan 1989.

Igår var det lagtempo
Igår var det lagtempo och alla trodde nog att Team Ineos utan Chris Froome som kraschade på träning tre veckor innan Tour de France skulle vinna på sina svarta Pinarello Bolide cyklar. Det såg länge ut som att Team Ineos med regerande mästaren Geraint Thomas skulle vinna med tiden 29 minuter och 18 sekunder. De gick ut först och ledde när det återstod ett enda lag. De satt i heta stolen ända tills det sista laget rullade över mållinjen. Åtta starka cyklister i Team Jumbo-Visma utan tempostarke Primoz Roglic men med den fyrfaldiga världsmästaren på individuellt tempo Tony Martin i laget hade andra planer. De hade tempostarka Tour de France debutanten Wout van Aert i laget som nu bär den vita ungdomströjan. Wout van Aert är trefaldig världsmästare i cykelcross. I mars skrev han på för Team Jumbo-Visma och i juni blev han belgisk mästare på tempo. Team Jumbo-Visma hade en dröm och deras stora mål var att vinna. Holländaren Dylan Groenewegen som krashade i lördags fick släppa efter ungefär 10 minuters cykelåkning. Den norska mästaren Amund Gröndahl Jansen tvingades också släppa och belgaren Laurens De Plus orkade inte heller. Nya Zeeländaren George Bennet kunde inte hjälpa till så mycket. Han är lite för liten och lätt men var ändå viktig på slutet när de andra var trötta. Men de andra fyra cyklisterna i Bianchistallet var urstarka. Mike Teunissen, Tony Martin, Steven Kruijswijk och Wout van Aert flög fram över asfalten på sina Bianchi Aquila cyklar och krossade Team Ineos stallet. På så lite som 27,6 kilometers cykelåkning runt den belgiska huvudstaden körde de ifrån Team Ineos stallet med hela 20 sekunder! Det tog dem endast 28 minuter och 58 sekunder att avverka tempobanan. Det innebär att de snittade 57,2 km/h. Tröttast av cyklisterna i Team Jumbo-Visma var nog Steven Kruijswijk som var femma på Tour de France förra året och kör för sammandraget. The Flying Dutchman Mike Teunissen behöll maillot jaune.

De dyraste cyklarna kunde inte köpa segern
Team Ineos Pinarello Bolide cyklar var de överlägset dyraste tempocyklarna på tempobanan igår. Team Ineos fick dock se sig besegrade av bättre tempocyklister på betydligt mindre påkostade Bianchi Aquila cyklar, visserligen med Countervail teknologi som tar bort 80 procent av vibrationerna från vägbanan och gör cyklisternas muskler mindre trötta så att de orkar sitta i en sittställning som gör dem mer aerodynamiska. Cyklisten står för 80 procent av luftmotståndet och cykeln för 20 procent. De högteknologiska komponenterna på Team Ineos avancerade cyklar spelade ingen roll. Marginella fördelar av mindre luftmotstånd hjälpte inte mot gammaldags hästkrafter. Team Jumbo-Vismas tempocyklar Bianchi Aquila CV kostar inte i närheten så mycket som Team Ineos avancerade och specialutrustade Pinarello Bolide men igår vann inte lätta aerodynamiska komponenter utan starka ben som utvecklade ett stort vridmoment och stora starka hjärtan som pumpade mycket blod och försåg cyklisternas muskler med syre. Team Ineos finansiella muskler kunde inte köpa dem segern. Deras Pinarello Bolide cyklar var utrustade med galet dyra customtillverkade 3D printade sömlösa tempostyren tillverkade i ett enda stycke men det spelade ingen roll. Peak performance i proffscykling handlar inte om budget och prylar. Det handlar om starka ben och stora starka hjärtan som kan pumpa mycket blod, inte om vem som har den dyraste, lättaste och mest aerodynamiska cykeln. Cyklister är lustiga, de ska ha de senaste, lättaste och mest aerodynamiska prylarna men när det gäller träning är de så konservativa att de lever kvar på 60-talet. Om de vore lika konservativa med sina cyklar som de är med sin träning skulle de köra på stålcyklar med ramväxel, fälgbromsar och 5 kugg i bakhjulet.

Världens bästa cykelkommentatorer
Idag anländer Touren till Frankrike där en serie kategori 3 klättringar väntar på en 215 kilometer lång etapp från Binche till Épernay. Sändningen pågår just nu i Eurosport 1 och världens bästa cykelkommentatorer Roberto Vacchi och Anders Adamson gör den klassiska cykeltävlingen till en fest för oss cykeltokiga. Vive Le Tour!

Vad kan en fotograf, en konstnär och en visionär lära oss?

Bildresultat för lennart nilsson

I tisdags var vi på Vida Museum & Konsthall i Halltorp på Öland och tittade på utställningen av den världsberömda fotografen Lennart Nilssons bilder. I onsdags var vi på Kalmar slott och tittade på utställningen Van Gogh Alive. Vi har semester och då är det historie- och konstsafari som gäller tillsammans med min flickvän som är vansinnigt intresserad av historia och konst.

Han ville göra det osynliga synligt
Vilken föregångare Lennart Nilsson var. Han tog fotografier 1965 som ingen ens hade kunnat föreställa sig att det skulle kunna gå att ta. Jag brukar säga att barn är livets under. Lennart visar med sina bilder att det inte är någon överdrift utan snarare en underdrift. Han var ett geni, en pionjär och en legend. Lennart ville förklara det oförklarliga och göra det osynliga synligt. Hans intresse för ny teknik gav honom möjlighet att ta sensationella vetenskapliga bilder inuti människokroppen som väckte ett så stort internationellt uppseende att det endast kan jämföras med den första månlandningen. Han var alltid nyfiken och han blev aldrig färdig men han lade sin kamera på hyllan när han fyllde 90 år. Då tyckte han att det räckte. Han hade en enorm upptäckarlust och viljan att göra det som ingen annan hade gjort tidigare. Han var perfektionist och det gjorde honom till en framgångsrik berättare som vann tre Emmy Awards för sina filmer.

Think outside the box
Jag finner ofta inspiration i de utställningar vi besöker på sommaren. Den här utställningen var inget undantag. Jag läste några rader i den senaste utgåvan av Lennart Nilssons bok ”Ett barn blir till” i det blädderexemplar som fanns i butiken på Vida. Den medicinska texten är skriven av professor Lars Hamberger. Hans forskningsgrupp är världsledande inom området människans fortplantning. Det stod om allt vi känner till om människokroppen ända ned på cellnivå och DNA. Det stod om hur ett foster utvecklas dag för dag under graviditeten. Texten i boken fick mig att tänka. Om Lennart kunde fotografera hur ett barn blir till för 54 år sedan och om forskare vet allt om vår kropp ända ned på molekylnivå idag. Hur kan då någon tro att vi inte känner till vilka fysiologiska anpassningar som sker vid distansträning 2019? Kroppen anpassar sig inte till lätt belastning. Forskning visar att belastningen måste vara så tung att ditt hjärta slår med full slagvolym och 90-95 procent av din maxpuls för att det ska bli större och starkare. Forskning visar också att belastningen måste vara 85-90 procent av vad du orkar lyfta en gång för att din maximala styrka ska öka snabbt. Ibland är det bra att vända på saker. Andra gånger är det bättre att ta ett steg tillbaka. Björn Ekblom visade 1972 att muskler blir uthålligare om de får mer syre. Det är därför bloddoping fungerar. Ditt hjärta pumpar blod med syrebärande röda blodkroppar till dina muskler så att de kan fortsätta att arbeta. Det är inte svårare än så. Det finns inga oupptäckta fysiologiska anpassningar till träning på låg belastning. Lennart Nilsson fotograferade blodkropparna inuti kapillärerna. Han publicerade dessa bilder i boken ”Se människan” 1973. I den skildrar hans bilder den mänskliga kroppens uppbyggnad och funktioner och han börjar med dess minsta beståndsdel cellen. Om du vill finna sanningen måste du tänka utanför ramarna. Du måste byta perspektiv, hitta nya infallsvinklar och annorlunda angreppssätt. Du måste ”Think outside the box”. När du betraktar kroppen från andra perspektiv kan de mest långlivade myter se häpnadsväckande löjliga ut.

Han ville berätta så att vi förstår
Den första utgåvan av boken ”Ett barn blir till” kom 1965. Det var den sjätte utgåvan från 2018 jag läste i. Miljoner människor har läst den på tjugosju olika språk. Det som fascinerande mig mest i hela utställningen var inte Lennarts bilder utan ett uppslag i tidningen Life som låg i en glasmonter. När jag läser Editor´s note i den som handlar om Lennart Nilsson och hans bilder på ett foster som publicerades i samma nummer förstår jag hans storhet. Min flickvän läser just nu i boken Steve Jobs – en biografi av Walter Isaacson och ibland läser hon högt ur den för mig. När jag läste texten jag har skrivit här ovan för henne visade hon mig kapitel 24 som heter ”Think different”. Think different var Apples slogan i kampanjen som räddade Apple när visionären Steve Jobs återvände till Apple 1997. Jag berättade för henne att det jag försöker säga med den här texten är att om du läser tidningar, böcker, artiklar på internet, går utbildningar och frågar de bästa idrottarna i världen och de mest hyllade tränarna på jorden hur du ska träna så lär du dig ingenting. Om du går en utbildning finns det inte tid för att du ska förstå och ingen pedagogik för att lära dig. Du pluggar bara in och tentar av och tror att du vet men du lär dig inte för du förstår inte. Kunskap är inte att veta, kunskap är att förstå. Ibland måste du till och med svara fel på prov för att få diplom, certifikat eller legitimation. Du får papper på att du kan det du inte kan men du får inga verktyg för att lära dig. Lennart ville berätta så att vi förstår.

”Any fool can know. The point is to understand.”

-Albert Einstein

Relaterad bild

Den svåra konsten att göra det enkelt
Vi människor har en enorm förmåga att krångla till saker och göra dem mycket mer komplicerade än de är. Steve Jobs gjorde revolt mot det med användarvänliga digitala produkter. Vincent van Gogh gjorde måleriet enkelt. Van Gogh Alive – The Experience är en digital multimedia utställning som visas på många olika skärmar, väggar och pelare samt golv och tak samtidigt. Mer än 3000 bilder visas av 40 projektorer synkroniserat med klassisk musik under 35 minuter. En symfoni av ljus, färger, citat och ljud sköljer över dig i en oförglömlig upplevelse. Van Gogh Alive levandegör Vincents uttrycksfulla konst och förflyttar dig till en annan tid och en annan plats. Du vävs in i konstnärens värld. Vincents fantastiska målningar visas tillsammans med citat av honom samtidigt som musiken framhäver hans sinnesstämning under olika perioder av hans liv. Det är en kaskad i ljusa färger. Du befinner dig i Arles, Saint Rémy och Auvers-sur-Oise där han skapade många av sina tidlösa mästerverk. Du får se dessa arbeten i detalj. Du ser tydligt Vincents penseldrag. Han föll ofta ned i mörkret, han älskade därför att måla ljuset och ljuset kom från solen. Solen är gul och Vincents favoritfärg var gult. Han skrev till sin bror att solrosen som han ofta målade var hans. Han var en otroligt duktig konstnär. Han lyckades till och med måla en tavla av ett terasscafé på natten utan att använda svart färg. Du kan se målningen här ovan. Under en period på endast 10 år producerade Vincent över 2100 konstverk varav 860 oljemålningar. Han var så produktiv att han ofta målade färdigt en tavla på en dag. Han hade många kloka tankar, mycket viktigt att säga och han lyckades skriva ned det trots att han tyckte att det var svårt att fästa ord på papper. Hans liv var tragiskt och han kom att personifiera vår bild av den plågade konstnären. Han sålde en enda tavla under sin livstid och dog utfattig men idag är hans tavlor bland de dyraste som någonsin har sålts på auktion. En stor del av hans samlade konstskatt kan du se på Van Gogh Museum i Amsterdam. Vincent van Gogh var självlärd och följde inga regler om hur man skulle måla. Hans stil var unik. Han bildade skola för en ny målarkonst. Vincent gjorde måleriet enkelt men det var svårt för honom att göra det för man fick nämligen inte göra som han gjorde. Det finns inget svårare än att göra saker enkla men vi måste göra det för när vi krånglar till saker tappar vi fotfästet, famlar i mörkret och går vilse. Då blir det som är falskt sant.

”How difficult it is to be simple?”

-Vincent van Gogh

En kioskvältare i hela världen
I Editors´Note i tidningen Life under rubriken ”A Remarkable Photographic Feat” skriver chefredaktören George P. Hunt att Lennart Nilsson berättade för honom 10 år innan att han skulle ta färgbilder på de olika stadierna av människans reproduktion från befruktning till precis innan födelsen. Det var svårt för honom och hans medarbetare på Life att inte vara skeptiska till att Lennart skulle lyckas skrev George. Lennart höll det han lovade och flög till New York från Stockholm och levererade en serie främmande, vackra, och vetenskapligt unika bilder. När en ledande svensk gynekolog fick se bilderna sa han: ”This is like the first look at the back side of the moon.” En annan läkare sa: ”As far as I know, in utero pictures such as Nilsson´s have never been taken before.” Lennarts bilder blev en uppmärksammad fotoessä kallad ”Drama of life before birth” i Life Magazine 30 april 1965. Lennarts bilder slog världen med häpnad. Ingen hade någonsin sett något liknande. För första gången fick vi en glimt av livet före födelsen. Hösten 1965 gavs boken ”Ett barn blir till” ut. Den blev en av de mest betydelsefulla böckerna i modern tid och påstås vara den största bästsäljaren av alla illustrerade böcker någonsin. Lennart lärde oss att man ska vara nyfiken och att man kan göra det som ingen annan har gjort förut.

Konst, fotografi och digital teknik
Hur ska jag nu knyta ihop Lennart Nilsson, Steve Jobs och Vincent van Gogh och avsluta den här artikeln? Jag lägger mig till med ett Vincent van Gogh skägg, tar på mig en optiskt vit t-shirt och löser entré till Van Gogh Alive på Kalmar slott. Jag ställer mig framför en duk så att en projektor visar Vincents konst på mig och sedan säger jag till min konstnärliga flickvän att vi har Van Goghs konst på oss. Då får hon den briljanta idén att ta ett fotografi med sin iPhone. Hon fångar Vincents konst med hjälp av Steves digitala teknik och resultatet är ett fotografi i Lennarts anda även om hon inte fotograferade inuti min kropp.

Fotnot: Lennart Nilsson utställningen kan du se på Vida året ut och Van Gogh Alive visas på Kalmar Slott till den 1 november.

Bild publicerad med tillåtelse av Lennart Nilsson Photography.

Därför behöver du inte gå på löpskola

I november var vi i Värmland på begravning. När vi kom ut ur kyrkan sprang lilla Hailey på den våta kyrkgången fram och tillbaka. Hennes löpsteg var perfekt och hon sprang riktigt fort.

-Henne får de ta med till friidrottsklubben annars går vi miste om OS-guld, sa jag till min flickvän.

-Ser du vilket löpsteg hon har, frågade Haileys pappa mig.

-Ja, jag sa just det, sa jag.

-Ser du att hon är blöt på jackan i höjd med rumpan, undrade han.

-Ja, jag ser det, sa jag.

-Hon sparkar upp hälarna i rumpan i varje löpsteg, sa han.

-Ja, det gör hon, sa jag.

-Hon föddes springande, sa Haileys mamma.

Hailey fortsatte att springa. Hon sprang jättefort helt utan ansträngning, hon andades bara ibland och hon blev inte ett dugg trött.

Hailey har aldrig gått på löpskola
Hailey är bara 5 år och hon har aldrig gått på löpskola. Det är ingen som har lärt henne att springa. Hailey är ett fullt fungerande exemplar av arten homo sapiens. Hennes sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler fungerar utmärkt. Löpning är ett av Haileys åtta naturliga rörelsemönster. Det sista Hailey behöver är någon som lär henne att springa. Det kan hon redan. Det har hon alltid kunnat. Det har hon medfött. Hailey föddes springande.

Varför behöver vuxna gå på löpskola?
Hailey kan springa med perfekt teknik trots att ingen har lärt henne springa. Varför springer de flesta vuxna som om de vore skadeskjutna? Om barn inte behöver gå på löpskola varför behöver vuxna det? De som har ett dåligt löpsteg har en dysfunktionell kropp. Varför har de blivit dysfunktionella? De lever inte i sin ursprungsmiljö längre. De använder inte sin kropp på det sätt människosläktet gjorde under evolution och stenålder. Då var löpning en förutsättning för överlevnad. Din kropp är konstruerad, utvecklad och designad av naturen för att vara i rörelse hela dagarna utom när du äter och sover. Det är meningen att du ska gå i skogen hela dagarna och leta efter mat, kliva upp på nedfallna trädstammar, stenar och klättra uppför branter. Du ska göra sprinterlopp för att klara livhanken och för att få tag på mat. Du ska lyfta och bära saker. Vi har skapat en främmande miljö åt oss som våra kroppar inte är anpassade till och inte mår bra av. Idag består större delen av vår vakna tid av att sitta på en stol. Vi har förstått länge att det inte är bra att vi sitter eftersom kroppen degenererar av inaktivitet. Det senaste decenniet har forskare kommit fram till att du får en dålig inre kemi redan efter 20-30 minuters sittande. Sittande har dock en mycket värre biverkning, det får dina sätesmuskler att sluta fungera.

När du sitter hämmas dina sätesmuskler
När du sätter dig ned gör du en knäböj, stretchar ut dina sätesmuskler och sätter tryck på dem med en stor del av din kroppstyngd. De stretchas under lång tid under tung belastning. Samspelet mellan nerver och muskler förändras så att musklernas förmåga till kraftutveckling minskar. Dina sätesmuskler hämmas, blir inaktiva och slutar fungera. Nu pratar vi inte om vilka muskler som helst här. Visserligen är kroppen en helhet. Det har ny forskning om anatomi och fascia lärt oss. Alla muskler är därför viktiga men nu pratar vi om kroppens största och starkaste muskler som sitter mitt på kroppen, bakom kroppens kraftigaste led, höftleden. Vi pratar om sprintermusklerna som har hjälpt oss att överleva under evolution och stenålder genom att vi har kunnat springa ifrån faror och ikapp mat. Människan hade inte överlevt på stenåldern utan fungerande sätesmuskler. Idag överlever vi men vi får platta hängade rumpor, ett dåligt löpsteg och muskulära överbelastningsskador. Gluteal amnesia är en allvarlig dysfunktion som de flesta som springer är omedvetna om.

Om du har ett dåligt löpsteg är dina sätesmuskler hämmade
Om du inte känner att dina sätesmuskler arbetar när du springer, cyklar, åker längdskidor, skridsko, gör marklyft, knäböj, enbensknäböj och ryggresning så fungerar de inte. Om du känner att dina lår arbetar när du gör höftlyft är din rumpa hämmad, dysfunktionell, insomnad, inaktiv, kaputt. Om du inte får ont i rumpan av att sitta i 20 minuter är din rumpa död. Om du har ett dåligt löpsteg fungerar inte dina sätesmuskler.

När dina sätesmuskler är hämmade kan de inte utveckla kraft
Sätesmusklerna och de djupa höftböjarmusklerna är antagonister. De åstadkommer motsatt rörelse i höftleden. Sätesmusklerna sträcker i höftleden och de djupa höftböjarmusklerna böjer i höftleden. Antagonister hämmar varandra. När dina sätesmuskler är hämmade hämmar de sin antagonist de djupa höftböjarmusklerna. När dina sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler är hämmade kan de inte utveckla tillräckligt stor kraft när du springer. Dina ryggmuskler, hamstrings, adduktorer och vadmuskler kompenserar för dina sätesmuskler. Fem muskler på ditt lårs utsida, framsida och insida kompenserar för dina djupa höftböjarmuskler. Du springer med dina lårmuskler istället för med dina höftmuskler. Fel muskler arbetar när du springer.

Du har banat in ett dysfunktionellt rörelsemönster
De muskler som kompenserar har ofördelaktiga hävarmar som ger dem dåliga biomekaniska förutsättningar. De kan därför inte utveckla tillräckligt stor kraft när de böjer och sträcker i höftleden. Det blir tungt att lyfta benen, du orkar inte trycka ifrån och får inte med dig all kraft framåt som Hailey utan bromsar dig själv varje gång du sätter ned din fot. Du springer långsamt och det blir jobbigt för dig att springa medan Hailey flyger fram i en hiskelig fart utan ansträngning. När du springer med en dysfunktionell kropp blir ditt rörelsemönster dysfunktionellt. När du har sprungit tillräckligt många steg har du banat in ett dysfunktionellt rörelsemönster. Du har bytt ut din medfödda originalmjukvara mot en dysfunktionell mjukvara. Då får du råd om hur du ska springa och blir rekommenderad att gå på löpskola.

Du behöver inte gå på löpskola
Om dina sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler är hämmade är det ingen idé att du går på löpskola, konsulterar en löp PT eller löpcoach som försöker lära dig att springa med rätt teknik för din kropp klarar inte av att springa på rätt sätt. När man försöker lära människor med hämmade muskler att springa på rätt sätt tvingas de muskler som kompenserar att arbeta ännu hårdare. Symptom behandlas istället för orsaken. Tanken med löpskola är att du ska bana in ett naturligt rörelsemönster. Det fungerar inte eftersom hårdvaran i form av muskler inte stödjer mjukvaran i form av rörelsemönster. Du kan inte byta tillbaka till din originalmjukvara förens din hårdvara fungerar. Om du fortsätter att springa med hämmade sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler kommer du att få muskulära överbelastningsskador. Du blir inte skadad för att du springer med en felaktig teknik. Du blir skadad för att du springer med en kropp som inte fungerar. Börja inte springa för att komma iform, se till att din kropp fungerar först, sedan kan du springa.

”Don´t run to get fit, get fit to run”

-Mike Boyle

Det här händer när du springer med hämmade sätesmuskler:

Först får du ett sämre löpsteg
Först får du ett sämre löpsteg, tunga ben, blir mindre rörlig, dina muskler stramar och du känner dig stel. Då blir du rekommenderad att stretcha. Om du stretchar hämmade sätesmuskler blir de ännu mer hämmade och om du stretchar överbelastade muskler uppstår skador på muskelfibrerna och dina muskler blir ännu mer spända. Symptom behandlas istället för orsaken.

Sedan får du ont
Sedan får du ont i ryggen, ryggskott, kramp, ont i ett muskelfäste, höften, ljumsken eller knät. Då blir du rekommenderad core träning men svaga core muskler är inte orsaken till dina smärtor och de starkaste core muskler i världen kan inte kompensera för dysfunktionella sätesmuskler. Symptom behandlas istället för orsaken.

Därefter får du en muskelbristning
Därefter får du en muskelbristning i hamstrings eller rectus femoris på lårets framsida. Då ordineras du vila tills bristningen har läkt och sedan styrketräning därför att man tror att bristningen beror på att dina lårmuskler är för svaga. Symptom behandlas istället för orsaken.

Till slut skadar du dig allvarligt
Till slut får du en hamstringsruptur, hälseneruptur, ett diskbråck, sports hernia, FAI, en meniskskada eller korsbandsskada. I flera av dessa fall krävs operation. Efter operationen ordineras du rehabträning för att göra kompenserande muskler starkare. Symptom behandlas istället för orsaken.

Varför sprang Hailey?
Varför sprang Hailey när hon kom ut ur kyrkan? Hon hade suttit stilla en lång stund. Hailey är fortfarande lyhörd för sin kropps behov. Hon har ännu inte förlorat sin förmåga att lyssna på sin kropp. Hennes kropp kommunicerar med henne och säger till henne att springa för att hon ska få igång sin kropp igen. Det är en överlevnadsinstinkt från stenåldern. Hailey har i allt väsentligt samma DNA som stenåldersmänniskorna. Om din kropp fungerar behöver du inte tänka på hur du springer. Då springer du med en perfekt teknik precis som Hailey. Haileys kropp vet inte att den har muskler. Den känner inte till hårdvaran i form av muskler. Den vet bara att den kan göra rörelser. Haileys kropp fungerar som den ska. Hon behöver därför aldrig tänka på vilka rörelser hon gör eller vilka muskler som arbetar. Hailey kan inte tänka på att hon ska spänna sina sätesmuskler när hon springer. Om hon hade gjort det på stenåldern hade hon sprungit för långsamt och blivit uppäten av ett farligt djur.