Prestationsutveckling-arkiv

Tjugofem sätt att bli en snabbare landsvägscyklist

1 Skaffa en viktergometer, strippa och modifiera den. Det finns ingen effektivare träningsmaskin än en Monark viktergometer.

2 Kör 4×4 intervaller enligt Helgeruds & Hoffs protokoll. Det finns ingen effektivare intervallträning än norska fyror. De ökar din syreupptagningsförmåga med 0,5 procent per pass.

3 Kör intervallerna med 100 RPM. Vid en högre kadens belastas dina ben mindre och ditt hjärta mer. Hjärtat är en muskel som aldrig blir trött. Om du blir trött i dina ben kan du inte intervallträna och styrketräna dagen efter.

4 Skaffa rostfria brickor som väger 0,5 procent av den belastning du kör intervallerna på. Öka effekten motsvarande träningseffekten varje träningspass. Lägg en rostfri bricka i viktergometerns viktkorg varje pass. Om du kör intervallerna på 200 watt lägger du i en bricka som väger 10 gram vilket är 1 watt vid 100 RPM och om du kör dem på 300 watt lägger du i en bricka som väger 15 gram vilket är 1,5 watt vid 100 RPM.

5 Skaffa en tillförlitlig effektmätare om du inte tränar på din ergometer året runt utan tränar på landsvägen under sommarhalvåret.

6 Skaffa en tätstegad kassett, typ 11-25, så att du alltid kan hålla runt 100 RPM i kadens.

7 Leta reda på ett vägavsnitt där vägbanan är förhållandevis platt och kör dina intervaller på landsvägscykeln där.

8 Skaffa en cykeldator som du kan välja bort visning av hastighet på. Det enda du behöver veta när du cykeltränar är effekt, kadens, puls och tid.

9 Räkna antalet watt du ökar i 4×4 intervaller istället för att räkna antalet träningstimmar och träningsmil.

10 Se till att du får effektiv mjukdelsbehandling på dina sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler. All muskelspänning måste elimineras för att de ska bli aktiveringsbara.

11 Aktivera dina sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler med isolerande övningar utan belastning som ökar nervtrafiken till dina muskler före varje träningspass. Sätesmusklerna är din kropps största och potentiellt starkaste muskelgrupp. Du får ner många fler watt i pedalerna med fullt fungerande sätesmuskler. Om dina sätesmuskler inte fungerar kompenserar dina lårmuskler och blir överbelastade och syrar till slut igen så fort du tar i.

12 Styrketräna för att öka din maximala styrka. Ju högre din maximala styrka är i framåtdrivande muskler desto bättre arbetsekonomi har du. När du blir starkare kan du dessutom accelerera snabbare och spurta i högre fart. Även om du skulle lägga på dig några kilo muskler så ökar din prestationsförmåga. Styrketräna dina sätesmuskler, höftböjarmuskler, lårmuskler och vadmuskler med effektiva basövningar som höftlyft, marklyft, hängande benlyft, enbensknäböj, ryggresning och enbenståhävning tre gånger i veckan.

13 Minimera ditt sittande. Hissa upp skrivbordet, släng nyckeln och sälj kontorsstolen på Blocket. Stå och jobba och ligg och titta på TV eller skaffa en liggfåtölj. Gå i trappor istället för att åka hiss och ta två trappsteg i taget så jobbar dina sätesmuskler. Stå på fikarasterna och gå ut och gå på lunchen på jobbet. Sitt aldrig förutom när du äter. Minska på långa resor med bil, tåg och flyg. Köp ett ståbord till ditt hemmakontor. När du sitter stretchar du dina sätesmuskler och sätter tryck på dem med en stor del av din kroppstyngd vilket hämmar dina sätesmuskler.

14 Se till att du får effektiv mjukdelsbehandling på dina lår- och vadmuskler. All muskelspänning måste elimineras så att blodet kommer fram till dina muskler och syresättningen av dina muskler blir maximal så att du inte blir trött i dina lår och vader när du cyklar.

15 Gör en bikefit där man mäter i vilken position du kan utveckla mest effekt. Sitt så aggressivt du kan utan att du blir trött av din sittställning så minskar luftmotståndet när du cyklar. Det är viktigt att du är ett med din cykel. När cykeln är rätt inställd känner du inte var din kropp slutar och din cykel börjar. Det är viktigt att du sitter bekvämt annars kan du inte prestera.

16 Spraya dig med magnesium oil. Minst 80 procent av befolkningen lider av magnesiumbrist. Det är ännu vanligare bland människor som tränar och svettas mycket. Magnesium oil är effektivare än intravenös administration av magnesium. Spraya din hud med 64 spray eller 800 milligram magnesium varje dag i 45 dagar. Det är 8 gånger dagsdosen. Magnesium öppnar dina blodkärl så att blodet kommer fram till dina muskler när de arbetar hårt. Magnesium får de små musklerna i dina blodkärl att slappna av. Om du har magnesiumbrist drar dina blodkärl ihop sig och blir stelare och mindre så att blodet inte kommer fram till dina muskler och då får du högt blodtryck. Det ökar naturligtvis din uthållighet och prestationsförmåga. Det krävs kalcium för att kunna spänna en muskel men det krävs magnesium för att dina muskler ska kunna slappna av. Om du har magnesiumbrist har du testosteronbrist. Testosteron ökar din återhämtningsförmåga. Magnesium oil stimulerar DHEA receptorer under din hud vilket inte sker vid oralt intag. Magnesium ökar hälso- och ungdomshormonet DHEA som är den primära biologiska markören för åldrande. Magnesium påverkar 80 procent av alla biologiska processer i din kropp. Över 300 biologiska processer i din kropp är beroende av magnesium. Magnesium aktiverar 76 procent av alla enzymer i din kropp. Dina cellers energiproduktion är beroende av magnesium. Magnesium är essentiellt för 325 enzymreaktioner i din kropp av vilka de flesta påverkar produktion, transport, lagring och användning av energi. Magnesium är viktigt för sockeromsättningen och återbildningen av musklernas raktetbränsle ATP. Magnesium detoxar din kropp på gifter och din hjärna på tungmetaller och aluminium. Magnesium reglerar electrolyterna natrium och kalium i cellerna genom ett enzym som transporterar in näringsämnen och ut gifter ur cellerna. Vid magnesiumbrist utsöndras kalium ur kroppen vilket gör dig dig svag och utmattad. Magnesium är alkaliskt och reglerar pH-värdet i din kropp. Optimala intracellulära nivåer av magnesium ökar din prestationsförmåga mer än något annat tillskott du kan tillföra din kropp. Magnesium är dessutom rena sömnmedlet så ta det på kvällen så sover du gott och återhämtar dig snabbare.

17 Drick en återhämtningsdrink med vassleprotein som är ultrafiltrerat direkt från skummjölk och ät frukt direkt efter dina träningspass för att påskynda återhämtningen.

18 Se till att du blir kyld och inte svettas när du cykeltränar. Ställ din ergometer i ditt garage och ha garageporten öppen, på din uteplats eller balkong när det är kallt utomhus så att du inte blir överhettad när du tränar. Använd en kraftfull vindmaskin som kyler dig och cykla i bar överkropp om du måste cykla inomhus. Om du blir varm stiger din puls utan att dina muskler arbetar och då blir träningseffekten mindre och du vet du inte om effekten i intervallerna är rätt och du svettas och sänker din prestationsförmåga och blir av med magnesium.

19 Drick tillräckligt med vätska och se till att få i dig electrolyter som binder vätskan i din kropp. Du förlorar mer vätska än du tror när du cyklar på landsvägen när det är varmt. Det bästa sättet att få i sig natrium är ett havssalt som heter Makai Deep Sea Salt. Det bästa sättet att få i sig kalium är potatis, bananer, dadlar och jordgubbar samt andra kaliumrika livsmedel. Det bästa sättet att få i sig magnesium är magnesium oil.

20 Öka ditt blodvärde. Om du tränar hårt och inte äter mycket palt, blodpudding, inälvsmat och rött kött har du troligtvis järnbrist eller blodbrist. Komplettera i så fall din kost med flytande joniserat järn. Joniserat järn får du inte trög mage av. Om du har järnbrist eller blodbrist har du för få syrebärande röda blodkroppar. Då är syresättningen av dina muskler och din prestationsförmåga dålig. Då kan du bloddopa dig på naturlig och tillåten väg med joniserat järn.

21 Optimera dina zinknivåer. Zinkbrist är vanligt. Om du har zinkbrist har du testosteronbrist. Med optimala intracellulära nivåer av zink återhämtar du dig snabbare. Använd flytande joniserad zink som tas upp till 98 procent. Zink är dessutom rena sömnmedlet så ta det på kvällen så sover du djupare.

22 Undvik att stressa. Stresshormon äter muskelmassa till frukost, lunch och middag och är fettbildande.

23 Optimera din kroppssammansättning. Minska ditt underhudsfett genom att äta rätt och lägg inte på dig onödig muskelmassa genom att träna fel i gymmet. Rätt mat är mat som du kan hämta i havet, i sjön, i skogen, i hönsgården, i trädgårdslandet och köpa i ekologiska gårdsbutiker. Fel mat är mat som tillverkas i fabriker och serveras på snabbmatsrestauranger. Fel träning i gymmet är kroppsbyggarträning, överkroppsträning och fler än 5 reps i övningarna. Cyklister ska ha tyngdlyftarben och spaghetti armar. Din prestationsförmåga räknas fram genom att din maximala syreupptagningsförmåga och din maximala effektutveckling divideras med din kroppsvikt. Ju mindre du väger med bibehållen syreupptagningsförmåga och maximal styrka desto högre är din prestationsförmåga. Det är extra viktigt att inte ha extra vikt att släpa på när du cyklar i uppförsbackar.

24 Gå och lägg dig. Sov 9-10 timmar per natt. Det är när du sover som du återhämtar dig och ditt immunförsvar förbättras. Ta en powernap på lunchen om du inte är i gymmet och styrketränar då förstås.

25 Köp en Bianchi Aria. Vid 45 km/h går 90 procent av pedalkraften åt till att trycka undan luften. Arian är styv som ett spett, lätt som en fjäder och hal som en ål. Nej, jag skojar bara. Det spelar ingen roll vad du har för cykel. Det har faktiskt en mycket liten betydelse om din cykelram är aerodynamisk. Bianchis vindtunneltester visar att du står för 80 procent av luftmotståndet så det är du som behöver vara aerodynamisk och ha en liten frontalarea mot fartvinden.

Min väg tillbaka till att bli en vältränad cyklist del 5

Jag kör inte distanspass
Jag kör inte distanspass. Långa distanspass kräver lång återhämtning. Genom att ta bort distanspassen helt kan jag köra fler pass med 4×4 intervaller och öka min syreupptagningsförmåga snabbare. Om min träning går som planerat kommer jag att börja köra ett distanspass i veckan när Kalmar Grand Prix närmar sig men jag kommer att vänta in i det längsta med det. I så fall kommer jag att köra längre och längre distanspass för varje vecka. Distanpass ökar inte min syreupptagningsförmåga, stärker inte mina muskelfästen, ökar inte antalet kapillärer i mina benmuskler och ökar inte antalet mitokondrier i mina muskler lika snabbt som intervallträning. De enda effekter distanspass har är att öka antalet fettförbrännande enzymer, vänja min kropp vid att sitta på cykeln en längre tid och att cykla många mil. Det är effekter som går snabbt att träna upp så det behöver jag inte hålla på med under min grundträning. Det räcker med några få veckors distansträning före ett längre lopp. 4×4 intervaller och styrketräning har den effekt som fysiologer och tränare trodde att distansträning hade för 20 år sedan. Det borde ha skett ett träningsfysiologiskt paradigmskifte 1998 när man vetenskapligt bevisade att hjärtats vänstra kammare inte fylls helt med blod förrän vid 90 procent av maxpulsen och att muskelfästen blir starkare av styrketräning. Jag insåg redan för 20 år sedan att intervallträning och styrketräning är grundträning och att distansträning bara behövs för att klara distansen. Jag tränar vetenskapligt och rationellt. 4×4 intervaller och styrketräning är därför min grundträning och den enda träning som kan göra mig snabbare och uthålligare på cykeln. Men proffsen kör ju mycket distans? Ja, de flesta proffs är hjälpryttare och måste orka cykla 25 mil om dagen tre veckor i sträck. Cykelsadeln är deras kontorsstol. Det är deras jobb att cykla. De är proffs och cyklar på heltid, det är inte jag. De tränar och vilar mycket mer än jag gör. Jag får inte högre syreupptagningsfömåga, blir inte uthålligare eller snabbare av av distanspass. Jag är inte hjälpryttare. Jag har ingen lagkapten som ska vinna Giro ´d Italia, Tour de France eller Vuelta a España. Jag kan därför träna mycket effektivare och smartare. Hur mycket distans jag behöver cykla beror på hur lång distans jag väljer på Kalmar Grand Prix. Om jag skulle cykla Vätternrundan som är 30 mil skulle jag behöva cykla mycket distans. Långa distanspass sänker min testosteronhalt och kräver längre återhämtningstid. Jag är inte uthållighetsidrottare av naturen utan sprinter. Mitt hormonssystem är inte anpassat till låg belastning utan till hög men mitt hjärta går att träna effektivt så att det blir stort och starkt och kan pumpa mycket blod och mina muskler går att styrketräna så att min arbetsekonomi förbättras och min uthållighet ökar.

Jag kör inte tröskelpass
Jag kör inte tröskelpass. Genom att ta bort tröskelpassen helt kan jag köra fler 4×4 intervaller och höja min mjölksyratröskel snabbare. Mjölksyratröskeln höjs inte när jag tränar på min mjölksyratröskel. Den höjs när min maximala syreupptagningsföråga ökar. Jag kan inte ha 30 i testvärde och cykla ett tempolopp på 30 kilometer på 90 procent av min maxpuls. Det säger sig självt. Det faller på sin egen orimlighet. Jag måste öka min maximala syreupptagningsförmåga för att höja min mjölksyratröskel. Mjölksyratröskeln är inte flyttbar uppåt vid samma syreupptagningsförmåga. Jag kan heller inte träna min förmåga att tåla mjölksyra. Tröskelpass gör mig bara trött och kräver lång återhämtning. Det ger ingen träningseffekt. Tröskelpass är det enda pass jag aldrig behöver köra.

Jag ska börja styrketräna igen
Jag ska börja styrketräna. Det mest påtagliga jag kan göra för att öka min prestationsförmåga snabbt är att behandla och aktivera mina sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler och styrketräna mina sätesmuskler, höftböjarmuskler, lårmuskler och vadmuskler. Vetenskapliga studier på skidåkare, löpare och cyklister i Norge och Danmark visar att en ökad maximal styrka förbättrar arbetsekonomin. Det innebär att om jag ökar min maximala styrka i framåtdrivande muskler så kan jag kan cykla samma sträcka till en lägre energikostnad. Jan Helgerud och Jan Hoff genomförde en forskningsstudie som visar att två styrketräningspass med en basövning med fria vikter för framdrivande muskler och 4×3-5 reps ökar prestationsförmågan lika mycket som ett 4×4 intervallpass. Jag kommer att köra enbensknäböj, ryggresning, höftlyft, marklyft, hängande benlyft och enbenståhävning och 4×3-5 reps per set.

Jag har ökat effekten för mycket
Jag gjorde mitt första ergometerpass på 6 år 25 mars. 30 mars körde jag 4×4 intervaller på 180 watt. Jag kunde öka effekten med så mycket som 4,5 watt och 3 watt per pass i början men jag försökte göra det för länge. Jag har tyvärr ökat effekten för mycket flera gånger med utebliven träningseffekt som resultat och tvingats minska effekten. Jag har förlorat mycket på det. Jag inser att jag inte kan öka mer än 1,5 watt per pass. Ett 4×4 pass ökar syreupptagningsförmågan med 0,5 procent i kliniska studier. Jag borde därför egentligen inte kunna öka mer än 1,2 watt för tillfället. Jag ökade 43,5 watt på 19 pass under april. Jag har ökat 15 watt på 11 pass sedan 12 maj. Jag har kört 18 pass i maj så jag borde ha ökat 27 watt. Förra veckan ökade jag 7,5 watt på fem pass. Den här veckan har jag hittills ökat 7,5 watt på sex pass men det ska bli ett sjunde pass ikväll. Nu har jag staplat 20 stycken 15 grams brickor på den ena viktpinnen i viktkorgen två gånger. Jag har lagt totalt 41 stycken 15 grams brickor i viktkorgen sedan jag började träna för två månader sedan. Trots att min träning inte gick bra 1-11 maj har jag ökat 61,5 watt på två månader. Jag har genomfört två av fyra månaders träning och 37 av de 80 planerade träningspassen och ökat 61,5 av de planerade 120 watten.

Garmin Vector 3 och vindmaskin
Jag har kört många av mina 4×4 intervaller på landsvägscykel med Garmin Vector 3 pedaler de sista två veckorna. Det går inte att hålla en exakt effekt på landsvägscykeln eftersom förhållandena ständigt förändras. Vägbeläggningens rullmotstånd, vägbanans lutning och vinden skiftar hela tiden. Det är inget bra men jag har gjort det för att det har varit ett så bedårande vackert sommarväder här på Öland och för att inte bli uppäten av myggor på kvällen. Jag kan därför inte ange en effekt de pass jag har kört 4×4 på Bianchin. Jag brukar ställa ut ergometern på uteplatsen när jag kommer hem från jobbet på kvällen och köra intervallerna där. På ergometern är förhållandena konstanta, 2,4 kilo i viktkorgen och 100 RPM är alltid 240 watt. Det kan ingen asfalt med ojämn struktur, skiftande banprofil eller nyckfulla kastvindar ändra på. Nu när det inte är vattenbrist på Öland längre frodas aggressiva mygg som troligtvis dopar sig med anabola steroider här. Om myggorna suger ut allt blod ur min kropp har mitt hjärta inget blod som det kan pumpa runt och då minskar träningseffekten drastiskt. Om jag blir för varm tar min kropp vätska i mitt blod och då sjunker min blodvolym. Jag tränar mycket hellre på min ergometer än på min landsvägscykel. Jag är perfektionist och vill ha fullständig kontroll på vad jag gör och maximal effekt av min träning. Jag gillar high tech men när det kommer till träning föredrar jag low tech. Jag måste börja styrketräna på lunchen och då måste jag cykla på ergometern på kvällarna. Jag ska rigga en vindmaskin som blåser bort blodsugare och kyler mig så att jag kan träna på ergometern med mitt blod i behåll.

4×4 Söndag 29 april
Jag körde 4×4 på min ergometer på uteplatsen. Jag ökade effekten med 3 watt till 223,5 watt. Slutpulsen i intervallerna var 150, 152, 154 och 154. Lite högre slutpulser än de senaste dagarna. Det som var helt omöjligt förra fredagen var nu inga problem.

4×4 Måndag 30 april
Jag körde 4×4 på min ergometer i garaget med en vindmaskin framför mig och öppen garageport eftersom det regnade. Jag ökade effekten med 3 watt till 226,5 watt. Slutpulserna i intervallerna var 149, 153, 154 och 155. Mitt mål var att uppnå 210 watt till slutet av april. Jag ligger 16,5 watt före min plan.

4×4 Tisdag 1 maj
Jag körde 4×4 på min ergometer på uteplatsen framför huset i halv storm så jag blev inte överhettad. Jag svettades knappt. Jag ökade effekten med 3 watt till 229,5 watt. Slutpulserna i intervallerna var 149, 153, 153 och 154. Den sista intervallen var jobbig. Jag har kört sex dagar i rad nu och ökat 18 watt.

4×4 Torsdag 3 maj
Jag körde 4×4 på min ergometer utomhus mellan garaget och huset. Kvällskylan och brisen från Kalmarsund kylde gott. Jag svettades i stort sett ingenting. Jag ökade effekten med 3 watt till 232,5 watt. Slutpulserna i intervallerna var 150, 154, 157 och 159. Det är alldeles för högt men jag tyckte inte att det var så jobbigt som pulsen visar men det kan bero på att jag behandlade mina ben och vilade igår.

4×4 Fredag 4 maj
Jag körde 4×4 på min ergometer utomhus mellan garaget och huset. Det blåste ingenting men var ganska kallt i luften så det gick bra ändå. Jag minskade effekten med 6 watt till 226,5 watt. Slutpulserna i intervallerna var 150, 152, 154 och 155.

4×4 Lördag 5 maj
Jag körde 4×4 på min ergometer utomhus mellan garaget och huset. Det blåste inte så mycket men varje vindpust var välkommen. Jag ökade effekten med 3 watt till 229,5 watt. Slutpulserna i intervallerna var 149, 151, 153 och 156.

4×4 Söndag 6 maj
Jag körde 4×4 på uteplatsen framför huset. Det var varmt men det kom vindpustar. Jag ökade effekten med 3 watt till 232.5 watt. Slutpulserna i de två första intervallerna var 152 och 157. Jag vilade 4 minuter och minskade effekten till 226,5 watt. Jag vilade 5 minuter och minskade effekten med 3 watt till 223,5 watt men det var för jobbigt.

Måndag 7 maj
Jag åkte hem på lunchen och åkte ut på landsvägen på Arian. Det var meningen att det skulle bli en mycket lugn cykeltur där jag bara skulle njuta av Öland. Jag hade inte fått cykeldatorn än. Jag fick för mig att jag ville cykla upp för backen i Stora Rör och för att hinna det var jag tvungen att hålla ett högre tempo än planerat. Jag hade tänkt köra 4×4 intervaller på ergometern på kvällen men var trött i benen och hoppade över det.

Onsdag 9 maj
Jag åkte hem på lunchen och cyklade ut på landsvägen på Bianchin. Nu hade jag fått cykeldatorn och tänkte köra 4×4 med hjälp av Garmin Vector 3 pedalerna men lyckades inte få effekten att visas på datorns skärm. Det blev en cykeltur Saxnäs-Röhälla-Glömminge-Isgärde-Stora rörs hamn och tillbaka istället.

4×4 Fredag 11 maj
Jag åkte hem på lunchen och grenslade den celesté färgade cykeln och gav mig ut på den öländska landsbygden. Nu lyckades jag få datorn att visa effekten som mäts av Garmin pedalerna. Jag körde 4×4 med effektmätare för första gången. Det var helt omöjligt att hålla en jämn effekt. Tacka vet jag en viktergometer.

4×4 Lördag 12 maj
Jag tänkte köra 4×4 på Arian på öländska landsbygden men höger Vector pedal fungerade inte. Datorn sa “Hittar inte höger pedal”. Jag installerade om pedalerna och kalibrerade om dem men det hjälpte inte. Jag cyklade tillbaka hem och körde 4×4 på min ergometer på uteplatsen istället efter 40 min uppvärmning på landsvägen och 17 minuter uppvärmning på ergometern. Jag grillade mitt hjärta medan grannarna grillade sin kvällsmat i den underbara öländska sommarkvällen. Det kom mygg och knott och bet mig. Min flickvän fick stå med en handduk och vifta bort dem under den sista intervallen för att jag inte skulle bli av med allt mitt blod. Grannarna undrade vad vi höll på med. Jag minskade effekten till 226,5 watt. Slutpulserna var 149, 150, 153 och 154.

4×4 Måndag 14 maj
Jag åkte hem på lunchen och aktiverade höger Garmin pedal genom att ta bort batteriet och sedan sätta tillbaka det igen. Jag cyklade på landsvägsracern Saxnäs-Färjestaden- Björnhovda-Skogsby. Jag körde 4×4 på vägen från Skogsby till Karlevi och tillbaka. Den sista intervallen körde jag på väg 958 från Ölands djurpark till Aledal.

4×4 Tisdag 15 maj
Jag åkte hem på lunchen och ställde om visningen i datorn så att jag fick 10 sekunders snitteffekt istället vilket stabiliserade wattvärdet och gjorde det lättare att hålla en jämn effekt. Jag cyklade ut på landsvägen på kolfiberskapelsen och körde 4×4 intervaller på öländska landsbygden från Glömminge skola till Spjutterum.

4×4 Onsdag 16 maj
Jag åkte hem på lunchen och cyklade ut på landsvägen på min italienska dröm och körde 4×4 intervaller på öländska landsbygden från Glömminge skola till Spjutterum. Jag lyckades skräddarsy datorns display så att den visar det jag vill att den ska visa medan jag åt yoghurt och drack en proteindrink. Nu visar det övre fönstret effekt, det näst översta fönstret kadens, det tredje fönstret puls och det fjärde intervalltiden. Det är perfekt! Det gick lättare att hålla en jämnare effekt men absolut inte en jämn effekt men det beror nog mycket på den här öländska landsvägen.

4×4 Torsdag 17 maj
Jag åkte hem på lunchen och ställde ut Monarken på uteplatsen bakom mitt hus. Jag ökade effekten med 6 watt till 232,5 watt. Pulsmätaren krånglade. Jag hade 148 i slutpuls i första intervallen och 155 i den sista intervallen och jag tror att de pulsvärdena var rätt.

4×4 Fredag 18 maj
Jag åkte hem på lunchen och ställde ut viktergometern på uteplatsen bakom mitt hus så att nordanvinden blåste rakt på mig. Jag ökade effekten med 1,5 watt till 234 watt. Pulsmätaren fungerade fortfarande inte som den ska. Slutpulsen i den andra intervallen var 152 och i slutet av den fjärde intervallen var pulsen 157 vilket jag tror är pulsvärden som stämmer. Jag bestämde mig för att även köra nästa pass på 234 watt i fall att pulsvärdena inte stämde och för att 157 BPM är ett slag för mycket.

4×4 Måndag 21 maj
Jag åkte hem på lunchen och pumpade däcken på Bianchin. Jag körde 4×4 intervaller på Mörbylångavägen. Det var för mycket trafik men det gick lättare att hålla en jämnare effekt på den vägen.

4×4 Tisdag 22 maj
Jag åkte hem på lunchen och cyklade ut till väg 958 som går från rondellen vid brofästet förbi Saxnäs, Aledal och Röhälla till Glömminge. Vägen ligger 300 meter från mitt hus. Jag värmde upp norrut till Röhälla och vände där. Sedan körde jag 4×4 intervaller söder ut mot brofästet och tillbaka norrut mot Aledal. Det gick ännu lättare att hålla en jämnare effekt på den vägen eftersom den inte har små knölar. När vägbanan skiftar håller samma lutning i sig en stund och då kan jag kompensera trampmotståndet genom att växla när vägbanans lutning skiftar.

4×4 Onsdag 23 maj
Jag åkte hem på lunchen och körde intervaller på väg 958. Jag värmde upp till Aledal och vände där. Sedan körde jag 4×4 intervaller söderut och norrut två gånger.

4×4 Torsdag 24 maj
Jag åkte hem på lunchen och körde 4×4 intervaller på väg 958. Jag värmde upp till Aledal och vände där. Sedan körde jag 4×4 intervaller söderut och norrut två gånger.

4×4 Fredag 25 maj
Jag åkte hem på lunchen och körde 4×4 intervaller på väg 958. Jag värmde upp till Aledal och vände där. Sedan körde jag 4×4 intervaller söderut och norrut två gånger. Det går inte att utveckla en konstant effekt på landsvägen eftersom förhållandena inte är konstanta där. Jag vet därför inte vilken effekt jag kan utveckla i 4×4 intervaller men om varje pass har ökat min syreupptagningsförmåga motsvarande 1,5 watt bör jag kunna köra nästa pass på 241,5 watt.

4×4 Lördag 26 maj
Jag körde 4×4 på ergometern på uteplatsen framför mitt hus på kvällen för att jag skulle kunna redovisa min effektökning i 4×4 intervallerna och publicera det här inlägget som jag började skriva på för nästan en månad sedan. Det var vindstilla. Jag riggade en vindmaskin med 170 watts effekt framför mig med hjälp av två korta bitar tryckimpregnerad 95×45 regel och en 40 kilo tung parasollfot. Nu stod vindmaskinen stilla och jag kunde ha den på full effekt. Jag skruvade fast vindmaskinen i en optimal vinkel. Vindmaskinen blåste bort myggorna och kylde mig. Fångad i en stormvind. Jag ökade effekten med 7,5 watt till 241,5 watt. Jag hade bytt batteri i pulsbältets sändare och sköljt textilelektroderna på pulsbältet extra noggrant efter att ha tvättat det i tvättmaskinen som jag brukar göra. Nu fungerade pulsmätningen perfekt. Slutpulserna i intervallerna var 148, 152, 152 och 152 men jag var lite trött i mina ben men det kanske inte är så konstigt när det är sjätte dagen i rad med 4×4 intervaller.

Jag har kört 4×4 intervaller på följande effekter hittills:

Söndag 25 mars 180 watt
Fredag 30 mars 180 watt

Söndag 1 april 183 watt
Torsdag 5 april 184,5 watt
Lördag 7 april 187,5 watt
Söndag 8 april 190,5 watt
Måndag 9 april 193,5 watt
Onsdag 11 april 196,5 watt
Lördag 14 april 201 watt
Söndag 15 april 205,5 watt
Måndag 16 april 210 watt
Tisdag 17 april 214,5 watt
Onsdag 18 april 219 watt
Fredag 20 april 223,5 watt
Måndag 23 april 214,5 watt
Onsdag 25 april 211,5 watt
Torsdag 26 april 214,5 watt
Fredag 27 april 217,5 watt
Lördag 28 april 220,5 watt
Söndag 29 april 223,5 watt
Måndag 30 april 226,5 watt

Tisdag 1 maj 229,5 watt
Torsdag 3 maj 232,5 watt
Fredag 4 maj 226,5 watt
Lördag 5 maj 229,5 watt
Söndag 6 maj 232,5 watt
Fredag 11 maj landsväg
Lördag 12 maj 226,5 watt
Måndag 14 maj landsväg
Tisdag 15 maj landsväg
Onsdag 16 maj landsväg
Torsdag 17 maj 232,5 watt
Fredag 18 maj 234 watt
Måndag 21 maj landsväg
Tisdag 22 maj landsväg
Onsdag 23 maj landsväg
Torsdag 24 maj landsväg
Fredag 25 maj landsväg
Lördag 26 maj 241,5 watt

Nu är det bara 58,5 watt kvar till mitt mål.

Min väg tillbaka till att bli en vältränad cyklist del 4

Jag varierar inte min träning
Jag samlar inte mil. Jag räknar inte träningstimmar. Jag bryr mig bara om hur mycket jag ökar min syreupptagningsförmåga. Jag varierar inte min träning. Jag ökar effekten varje gång jag tränar istället. Jag kör bara 4×4 intervaller. Mitt hjärta vet inte om jag cyklar, springer, åker skidor eller skridsko. Det vet inte om jag distanstränar, tröskeltränar eller intervalltränar heller. Det vet inte ens om jag kör intervaller som är 2 minuter, 4 minuter eller 8 minuter. Det vet bara hur mycket det belastas.

Jag tränar inte för att bli trött
Jag tränar inte för att bli trött. Jag tränar för att öka min syreupptagningsförmåga. Det räcker inte att jag tränar tills jag är trött. Min kropp anpassar sig inte efter graden av trötthet. Den anpassar sig till en enda sak och det är belastning. Min syreupptagningsförmåga ökar när mitt hjärta blir större och starkare så att det kan pumpa mer blod till mina arbetande muskler. Belastningen på mitt hjärta måste därför vara tillräckligt hög.

Jag tränar inte som de som är bäst gör
Jag tränar inte som jag alltid har gjort, som alla andra gör eller som de som är bäst gör. Jag tränar för att öka min prestationsförmåga. Min prestationsförmåga ökar när min effektutveckling ökar. Jag tränar med exakt precision och vetenskapligt dokumenterad klinisk effekt. Jag tränar systematiskt och progressivt. Om jag inte vet vilken effekt träningen ger och om jag inte ökar effekten i små intervaller motsvarande träningseffekten kan jag inte träna effektivt.

Jag tränar inte på en trainer
Det finns ingen trainer som är tillräckligt exakt för att jag ska lita på den. Jag tränar inte på en Compu trainer, Cycleops Hammer Direct Drive Trainer, Tacx Neo Smart, Elite Drivo eller Wahoo KICKR. Det finns ingen cykel avsedd för inomhuscykling som jag litar på. Jag tränar inte på en SRM Indoortrainer, Cycleops Phantom 5 Indoor Cycle eller Wattbike. Det finns ingen annan ergometer som duger åt mig heller. Jag byter aldrig min Monark 874E mot en Cyclus 2, SRM Ergometer eller Monark LC7TT. En Monark viktergometer är överlägsen. Monarks ergometercykel används på testlabb, sjukhus och universitet och i forskningsstudier i hela världen. Jag tränar på ett medicinsk mätinstrument. Jag har ingen nytta av en pendelvågsergometer. För 4×4 intervaller är en viktergometer mycket mer praktisk och användbar eftersom jag kan öka belastningen snabbt när jag kör intervaller och i små viktintervaller med rostfria brickor varje pass. Jag litar inte på elektroniska mätinstrument. Jag litar bara på jordens gravitationskraft. Jag har inte tid med kalibreringar. Jag har kalibrerat viktskivorna och brickorna jag använder till min viktergometer. Det räcker att kalibrera dem en gång. Så länge jordens gravitation är konstant är belastningen i viktkorgen på min viktergometer också konstant och då kan jag träna maximalt effektivt. En Monark ergometer är konstruerad så att effekten är lika med belastningen multiplicerad med kadensen. På bilden ovan har jag en kilovikt en hektovikt och sju brickor som väger 15 gram i viktkorgen som väger ett kilo. Jag trampar 100 RPM och effekten är 220,5 watt. Det är 8 procent friktion i drivlinan. 220,5 watt på viktergometern motsvarar därför 238 verkliga watt. Det är inte viktigt att det är rätt antal watt utan att repeternoggrannheten är hög. Effekten måste däremot vara den samma varje gång jag har samma träningsbelastning och kadens annars kan jag inte träna systematiskt.

Jag analyserar inte träningsdata
Jag exporterar inga träningsdata till Strava eller Garmin Connect. Jag laddar inte ned och överför någon träningsdata till min dator. Jag analyserar inte effektkurvor, pulskurvor, kadenskurvor, höjdkurvor och temperaturkurvor. Jag har svårt att få tiden att räcka till cykelträning. Jag blir inte en bättre cyklist framför min dator. Jag blir en bättre cyklist på min viktergometer. Jag struntar i vilken FTP jag har. Det enda jag bryr mig om är vilken effekt jag kan utveckla i 4×4 intervaller. När mitt träningspass är över är det historia. Jag vill bara veta vilken effekt och slutpuls jag hade i varje intervall så att jag vet om effekten var rätt och vilken effekt jag ska ha nästa pass och det antecknar jag i mitt minne.

Jag tävlar inte när jag tränar
Jag tävlar inte med andra cyklister över Zwift , TrainerRoad, The Sufferfest, Kinomap eller Bikevo när jag tränar. Jag ska inte vara med på SM i ergometercykling heller. Jag tävlar inte, jag tränar. Tävlar gör jag på landsvägen. När jag tränar anpassar jag effekten efter mig, inte efter någon annan cyklist. Jag bryr mig inte om vilken snitteffekt jag kan hålla över en viss tid eller sträcka om jag inte ska köra ett tempolopp. För att få ett mått på min prestationsförmåga måste min syreupptagningsförmåga och min förmåga till effektutveckling divideras med min kroppsvikt. Det är därför inte intressant vilken effekt någon annan cyklist kan utveckla. Mitt mål är att bli en bättre cyklist imorgon än jag är idag. Cykelträning ska inte vara rolig, den ska vara effektiv. En gång frågade en cykeltidning Michael “Roddarn” Andersson som är en av våra bästa proffscyklister genom tiderna om han verkligen tyckte att det var roligt att cykla så mycket som han gjorde. “Om du tycker att träning är roligt ska du ta dig en allvarlig funderare på vad fan du håller på med”, svarade Roddarn. Om du vill bli en bättre cyklist måste du träna effektivt. Effektiv träning är systematisk, inte rolig. Är ditt mål att cykla långturer med likasinnade och göra fikastopp kan du självklart träna hur du vill. Tävlar gör jag kanske senare i sommar om jag blir tillräckligt tränad för att tycka att det är roligt.

Rostfria brickor gör mig till en bättre cyklist
Ju effektivare jag tränar desto mindre behöver jag träna. Ju mindre trötta mina muskler blir av träningen desto snabbare återhämtar jag mig. Ju mindre jag tränar och ju snabbare jag återhämtar mig desto oftare kan jag träna. Det är inte den som tränar mest som blir bäst utan den som tränar så att träningen ger mest. 4×4 intervaller på rätt intensitet ökar syreupptagningsförmågan med 0,5 procent i kliniska studier. Om intensiteten är för hög eller låg minskar belastningen på mitt hjärta. Intensiteten vid cykling mäts i effekt. Jag tränar för att öka min effektutveckling i 4×4 intervaller. Jag måste därför veta vilken effekt jag utvecklar i 4×4 intervallerna och vilken hjärtfrekvens jag har i slutet av varje intervall. Jag måste öka effekten varje pass progressivt i små intervaller motsvarande träningseffekten. Jag ökar effekten i 4×4 intervallerna lika mycket som min syreupptagningsförmåga ökar varje pass. Jag använder vanliga rostfria brickor för bultar som man kan köpa i järnaffären. De väger 15 gram och ökar effekten med 1,5 watt vid 100 RPM. Brickorna gör min träning mycket effektivare. Om jag kör intervallerna på för hög effekt tar det upp till tre dagar för mig att återhämta mig. När jag kör på rätt effekt kan jag köra dem dagligen i långa perioder. Jag blir självklart snabbare tränad om jag kan köra tjugo 4×4 pass i månaden istället för tio. Ju oftare jag kan köra 4×4 intervaller desto snabbare blir jag en tränad cyklist. Jag planar inte ut eftersom jag ökar effekten varje pass. Jag periodiserar inte min träning eftersom den effektivaste periodiseringen är progressiv effektökning.

Det kom ett paket från Italien
I fredags kom den i ett jättestort paket från Italien. Det var Arian, min nya cykel. En specialbeställd Bianchi Aria men Campagnolo Potenza och skivbromsar. Under högtidliga former med pompa, ståt och trumpetfanfarer lyfte jag ur cykeln ur kartongen och avlägsnade bubbelplasten. Nja, kanske inte under trumpetfanfarer. Det första som slog mig var hur lätt den är. Det andra som slog mig var vilken attityd den har. Det tredje som slog mig var hur vacker den är. Alla vajrar och hydrauliska slangar är invändigt dragna. Nu väntar jag bara på ett par Campagnolo Bora kolfiberhjul med 35 millimeters profil och flaskställ i kolfiber. Sedan kan jag montera cykelns slutgiltiga konfiguration med Garmin Vector 3 pedaler och Garmin 820 dator. Kadensmätaren är integrerad i pedalerna och trippmätaren beräknar distans med hjälp av en inbyggd GPS i datorn. Jag behöver därför inte ha några givare på cykeln. Den blir därför minimalistisk och clean. Jag läste en intervju med Klas Johansson häromdagen. Han tyckte att det var dyrt och onödigt för motionärer att köpa en bättre grupp än Ultegra och han tyckte att motionärer skulle välja en cykel med skivbromsar om de köper en ny. Hur fin och dyr cykel du än köper så kommer den aldrig att trampa sig själv. Det är motorn som är viktigast. Jag brukar säga att om du har en budget på 30000 kronor så köp en racercykel för 15000 kronor och en viktergometer för 15000 kronor. Det kommer att göra dig till en bättre cyklist än att köpa en racercykel för 30000 kronor för du måste trimma cykelns motor om den ska gå snabbt. Peter Sagan skulle cykla ifrån oss alla på en treväxlad Kronan med tveksamma aerodynamiska egenskaper som väger 20 kilo. Jag kommer inte att ha tid att prova Arian i helgen men det är ingen träningscykel. Jag håller mig till min träningsmaskin, en strippad och modifierad Monark 874E. Det finns ingen effektivare träningscykel än flygläkare Wilhelm von Döbelns ergometer.

Det blev en provtur ändå
Jag ångrade mig, jag var tvungen att montera Arian, ställa in den och prova den igår på vacker öländsk landsväg i vårskrud. Det är risk att mitt leende kommer att fastna på mina läppar. Det är den vackraste cykeltur jag har gjort i hela mitt liv men det berodde inte på Arian. Det berodde på vårvädret och att jag cyklade sakta och stannade flera gånger och njöt av hästar i hagar, vårblommorna vid vägkanten och sommarölänningar som inredde sina uteplatser i sina trädgårdar. Jag älskar Öland! Men Arian då? Jo, den var ungefär som min gamla cykel. Nej, jag skojar bara. Den var underbar! Vilken jävla skillnad! Den var lätt och styv och tyst och fin. Jag hörde inte ens frihjulet spinna. Jag hörde öländsk fågelsång istället. Allvarligt talat, kom hit och njut av våren här på ön. Hur någon som har mekaniska Campagonolo växlar kan uppleva ett behov av elektroniska växlar övergår mitt förstånd. Det blir nog bra med Arian men träningen den gjorde jag på viktergometern igår kväll så det så!

Tack gode gud, snart börjar Girot!
Tack gode Gud, på fredag börjar Girot för 101:a gången! För 97 dagar sedan, 101 dagar före starten i Girot blev The Bridge of Strings och Town Hall i Jerusalem rosa. Jag har alltid tyckt att Girot är roligare att följa än Touren. Girot är hårdare och italienarna har större passion för cykelsporten än några andra. I år startar Girot utanför Europa. Girot börjar fredagen den 4 maj med en tempoetapp i Jerusalem. Vem tar Maglia Rosa när prologen startar på King David Street och sträcker sig 10,1 kilometer genom centrala Jerusalem. De sista 300 metrarna lutar brant uppför. Lutningen är 9% de sista 100 metrarna. De tre första etapperna av Corsa Rosa går på Israelisk mark. Vem är starkast i dolomiterna? Miljoner italienska tifosis kommer att kanta de rosa vägarna i tre veckor. Vem kommer att bära Maglia Rosa när den sista etappen är körd som startar på Piazza del Popolo och består av 10 varv på en teknisk och utslagsgivande 11,5 kilometer lång bana med korta klättringar i centrala Rom? De sista 700 metrarna är vägen 8 meter bred och består av sanpietrini och stiger något. Kommer påven att kröna mästaren? Det blir spännande. Roberto Vacchi guidar oss genom 21 etapper med 3562,9 kilometer cykling, 2 individuella tempolopp, 7 spurtetapper, 6 medelsvåra etapper och 6 bergsetapper på Eurosport. När jag publicerar detta är det 4 dagar, 20 timmar, 54 minuter och 32 sekunder kvar till starten. Nedräkningen har börjat. Missa inte Girot!

4×4 Fredag 20 april
Jag körde 4×4 på ergometern på uteplatsen på framsidan av mitt hus på kvällen i mörkret eftersom det blåste mest där och jag ville ha så bra kylning som möjligt. Jag körde de två första intervallerna på 223,5 watt, jag sänkte till 219 watt i tredje intervallen och till 214,5 watt i fjärde intervallen som jag avbröt efter 02:27. Det var en alldeles för hög effekt och mina ben var för trötta efter de två första intervallerna. Jag ville inte fortsätta och förstöra min träning längre fram genom att syra ned mina benmuskler i onödan.

4×4 Måndag 23 april
Jag åkte hem på lunchen och ställde ut ergometern på uteplatsen bakom mitt hus och körde 4×4 på ergometern. Jag sänkte effekten till 214,5. Efter två intervaller sänkte jag effekten med ytterligare 4,5 watt till 210. Jag kom undan med bara lite trötta benmuskler.

4×4 Onsdag 25 april
Jag åkte hem på lunchen och körde 4×4 på ergometern i garaget med öppen garageport eftersom det regnade. Kalmarsundsbrisen gjorde gott. Jag sänkte effekten till 211,5 watt. Slutpulserna i intervallerna var 149, 153, 153 och 153.

4×4 Torsdag 26 april
Jag körde 4×4 på ergometern i garaget med öppen dörr på kvällen efter jobbet. Den öländska kvällsluften kylde gott. Jag ökade effekten med 3 watt till 214,5 watt. Slutpulserna i intervallerna var 147, 151, 152 och 153.

4×4 Fredag 27 april
Jag körde 4×4 på ergometern i garaget med öppen dörr på kvällen efter jobbet. Jag ökade effekten medytterligare 3 watt till 217,5 watt. Slutpulserna i intervallerna var 149, 152, 153 och 153.

4×4 Lördag 28 april
Jag körde 4×4 på ergometern utomhus mellan huset och garaget på kvällen. Jag ökade effekten 3 watt igen till 220,5 watt. Slutpulserna i intervallerna 149, 148, 151 och 153.

Jag ökar 3 watt per pass
Jag började träna för en dryg månad sedan. Jag körde pass på för hög effekt förra veckan på onsdagen och fredagen som förstörde hela förra veckans träning men nu har jag hittat rätt effekt igen. Jag har kört 19 pass och ökat 40,5 watt. Jag ökar just nu effekten med 3 watt per pass. Det innebär att jag ökar min syreupptagningsförmåga med 1,5 procent per träningspass. Det är en väldigt stor ökning. Min plan är att köra sex dagar i rad nu och öka 18 watt. Jag har redan kört tre av de passen.

Jag har kört mina 4×4 intervaller på följande effekter hittills:

Söndag 25 mars 180 watt
Fredag 30 mars 180 watt
Söndag 1 april 183 watt
Torsdag 5 april 184,5 watt
Lördag 7 april 187,5 watt
Söndag 8 april 190,5 watt
Måndag 9 april 193,5 watt
Onsdag 11 april 196,5 watt
Lördag 14 april 201 watt
Söndag 15 april 205,5 watt
Måndag 16 april 210 watt
Tisdag 17 april 214,5 watt
Onsdag 18 april 219 watt
Fredag 20 april 223,5 watt
Måndag 23 april 214,5 watt
Onsdag 25 april 211,5 watt
Torsdag 26 april 214,5 watt
Fredag 27 april 217,5 watt
Lördag 28 april 220,5 watt

Nu är det bara 79,5 watt kvar till 300 strecket.

Min väg tillbaka till att bli en vältränad cyklist del 1

Det här artikeln är den första i en dokumentärserie om min väg tillbaka till att bli en vältränad cyklist igen. Jag skriver den inte för att jag tror att någon är intresserad av mig och min träning utan för att det är många som är intresserade av effekten av 4×4 intervaller. Ser du vilka fina vita Bianchi Milano kläder jag har? Anders Adamson sa tydligen under Flandern runt att han inte godkänner vita cykelbyxor men det är ju urtjusigt eller hur? En klient påpekade att jag är vitskäggig. Med det ville han antagligen säga att han tycker att jag är gammal. Jag är inte gammal, jag har bara levt länge. Till Kalmar Grand Prix ska jag raka bort skägget på kinderna och färga det Tour de France gult så att jag ser ut som Il Pirata Marco Pantani.

Garmin Vector 3 e 3S: addio complicazioni nella misurazione della potenza

Jag vill ha Garmin pedaler!
Idag sken solen och det var 16 grader varmt här på Öland där jag bor. Våren är äntligen här. Det var perfekt väder för utomhuscykling men jag har inga Garmin pedaler med inbyggd effektmätare än. För att jag ska kunna köra 4×4 intervaller på rätt intensitet så att jag får ut maximalt av dem, återhämtar mig snabbt och kan köra dem ofta måste jag veta vilken effekt jag utvecklar i intervallerna. Det är väldigt lätt att köra för hårt eller med ojämn intensitet i intervallerna, speciellt på landsvägen. Garmin släppte nya pedaler med inbyggd effektmätare med hög tillförlitlighet på Eurobike i höstas. Pedalerna är helt nya och teknologin helt ny. Nu ser de ut och fungerar som vi drömde om att de skulle göra redan från början men då var det inte tekniskt möjligt. Jag skrev en artikel i höstas om helt nya Garmin Vector 3. Nu är äntligen podarna borta och batteri och sändare integrerade i pedalerna. Garmin uppger att tillförlitligheten är +/- 1 procent. Om du använder Garmin Vector 3 pedaler med dubbelsidig mätning och ställer in så att de mäter relativt sällan i din cykeldator så får du stabila wattvärden enligt en av mina klienter och då kan du köra 4×4 på rätt intensitet. Jens Klier på Cykelogen säger att han får in Garmin Vector 3 i mitten av april. De flesta andra cykelbutiker säger att Garmin inte kan leverera dem förrän i mitten av juni. Jag hoppas att Jens får hem dem i mitten av april och lägger undan ett par till mig så att jag kan köra intervallerna på landsvägen med vetenskaplig precision och kliniskt dokumenterad effekt i vår och sommar.

Effektbaserade intervaller utan effektmätare
Vad gör man när man inte har någon effektmätare på sin landsvägscykel och är jättesugen på att cykla utomhus och ändå vill ha ut maximalt av sin träning? Jag gjorde så här idag. Jag började med att värma upp på landsvägen på min Bianchi. Jag cyklade Saxnäs-Aledal-Brofästet-Saxnäs vilket blev 11 kilometer. På vägen mot ridskolan i Aledal hade jag sydlig vind i ryggen. Som jag har väntat på ljumma vindar från sydligare breddgrader. På tillbakavägen från Aledal mot rondellen vid Ölandsbron var det ganska kraftig motvind men det var ingen isande kyla i vinden idag utan tvärtom. Det var som att släppa ut en ko på grönbete. Jag tycker att man borde börja med cyklistsläpp på våren. När jag kom tillbaka till mitt hus satte jag mig på min viktergometer som jag hade ställt fram på uteplatsen i förväg. Det blev nakencykling i det varma vädret. Det blev för varmt med benvärmare men jag hade inte tid att ta av dem. Vinden från Kalmarsund fläktade behagligt och kylde min överhettade kropp.

4×4 på 190,5 watt
När jag hade genomfört 4×4 intervallerna på 190,5 watt på min Monark satte jag mig på min Bianchi igen och varvade ned på landsvägen. Jag cyklade Saxnäs-Aledal-Saxnäs vilket blev 6 kilometer. Jag ökade belastningen i intervallerna med två 15 grams rostfria brickor idag vilket ökar effekten med 3 watt. Jag håller alltid 100 RPM i kadens. Enligt vetenskapliga studier ger 4×4 intervallerna 0,5 procent ökad syreupptagningsförmåga per pass så jag ska egentligen bara kunna öka 1 watt varje pass men eftersom jag har varit tränad förut kan jag förhoppningsvis öka lite mer. Ser du att jag bytte till retro outfit från Campagnolo på överkroppen till nedvarvningen? Jag kan inte dra på mig blöta tröjor och riskera att bli förkyld om jag ska bli tränad på kort tid. Det blev mycket cykelkläder i tvättmaskinen idag men jag är ett steg närmare 300 watt.

Min plan är att öka 30 watt i månaden
Det här var mitt sjätte träningspass på min väg tillbaka till att bli en vältränad cyklist igen. Jag kör endast 4×4 intervaller. Jag har ökat 10,5 watt i intervallerna på fem träningspass. Nu blir det en vilodag. På tisdag kör jag på 192 watt. Jag ska försöka att träna två dagar och vila en i fortsättningen. Jag måste försöka få in fem stycken 4×4 pass i veckan. Då ska jag kunna öka 30 watt i månaden. Mitt mål är 300 watt den sista juli så att jag är i anständig form till Hansa Bygg Grand Prix i Kalmar den 5 augusti. Om jag kan vara uppe i 210 watt i slutet av april och kan öka 30 watt i månaden under maj, juni och juli ska jag kunna nå 300 watt innan Hansa Bygg Grand Prix men det är en tuff plan.

Jag har kört mina 4×4 intervaller på följande effekter hittills:

Söndag 25 mars 180 watt
Fredag 30 mars 180 watt
Söndag 1 april 183 watt
Torsdag 5 april 184,5 watt
Lördag 7 april 187,5 watt
Söndag 8 april 190,5 watt

Nu är du uppdaterad på min träning. Trevlig kväll!

Marit Björgen är framtidens längdskidåkare

Marit Björgen.

Marit Björgen har varit framtidens idrottskvinna i mina ögon sedan säsongen 2002 när hon slog igenom som sprintåkare i världscupen. Nu är hon historisk. I OS i Pyeongchang som avslutades idag tog bondjäntan 5 OS-medaljer men jag börjar med att berätta hennes historia från början för det har inte alltid gått som i ett hårt preparerat och fruset skidspår för Marit.

Nåja, hon kommer i alla fall aldrig att vinna någon distanstävling
Hon är en bondjänta från Tröndelag och har varit van vid att ta i hemma på gården ända sedan hon var liten. Marit började på skidgymnasiet när hon var 16 år 1996. Hon kom med i juniorlandslaget när hon var 18 år. 1999 debuterade hon i världscupen i Engelberg och kom på 39:e plats i sprint. Marit vann tre världscupsegrar i sprint och den totala sprintvärldscupen samt VM-guld i sprint säsongen 2002/2003. När Marit började vinna sprinttävlingar tyckte skidexperterna att det var konstigt att hon som hade så mycket muskler kunde vinna sprinttävlingar. Nåja, hon kommer i alla fall aldrig att vinna någon distanstävling, sa samma skidexperter. Nej, eller hur!? Säsongen 2003/2004 dominerade hon damernas längdskidåkning och kom på andra plats i den totala Världscupen. Säsongen 2004/2005 vann hon 30 kilometer i klassisk stil på VM i Obersdorf, sprintvärldscupen och distansvärldscupen samt den totala världscupen. Med 4 vinster i den totala Världscupen, 5 segrar i sprintvärldscupen, 3 segrar i distansvärldscupen, 114 segrar i världscupen, flest segrar i världscupen av alla skidåkare genom alla tider, 1 seger i Tour de Ski, 18 VM-guld, 8 OS-guld och 45 mästerskapsmedaljer har Marit visat skidexperterna att de hade fel. Skidexperterna har fortfarande fel. De har fel om den intervallträning Marit underkastade sig de första 12 åren av sin karriär.

En vetenskaplig intervallträningsprodukt
När Marit kom in på skidgymnasiet 1999 fick hon en tränare som heter Svein Tore Samdal. Han var en mycket kompetent tränare med vetenskapligt förankrade träningsmetoder. Han hade studerat under medicinprofessorerna Jan Helgerud och Jan Hoff på Trondheims universitet som är upphovsmän till och har forskat mycket om 4×4 intervallers effekt på den maximala syreupptagningsförmågan. Svein Tore satte Marit på en träning där grunden var 5×4 intervaller och tung styrketräning. På kort tid slog sig Marit in i världseliten på längdskidor. Sven Tore Samdals extrema, moderna och nydanande intervallträning gjorde Marit till världens bästa längdskidåkerska. Han blev förbundskapten för norska damlängdskidlandslaget 2001 och var det fram till och med OS i Turin 2006.

Intervallträning är en tysk uppfinning
Intervallträning är ingenting nytt. Det uppfanns i Tyskland på 30-talet. Löpartränaren Waldemar Gerschler och den tyska hjärtspecialisten Herbert Reindel upptäckte att intervallträning var effektivare än distansträning och introducerade systematisk intervallträning. De undersökte hur intensiteten skulle styras för maximal träningseffekt med tysk grundlighet genom att ta pulsen manuellt på löparna och utvecklade en strömlinjeformad träning. De genomförde ett experiment med 3000 försökspersoner under 21 dagar. De upptäckte att hjärtats volym ökade med en femtedel efter denna korta period av intervallträning och att prestationsförmågan ökade signifikant. Det som är nytt är att medicinprofessorerna Jan Helgerud och Jan Hoff vetenskapligt har bevisat att 4×4 intervaller är det effektivaste sättet att öka den maximala syreupptagningsförmågan.

Ökade sin syreupptagningsförmåga med 12 ml/kg/min på 3 år
När Marit som 21-åring vann sin första sprinttävling hade hon en maximal syreupptagningsförmåga på 63 ml/kg/min. Det är inte bättre än en norsk fotbollsspelare har. Tre år senare hade hon en maximal syreupptagningsförmåga på 75 ml/kg/min. Svein Tore Samdal menar att Marit har så mycket muskler att hon måste ha en hög syreupptagningsförmåga för att förse sina arbetande muskler med syre för att hon ska kunna utnyttja alla sina hästkrafter. Svein Tore menar att man i princip kan förutspå resultatlistan utifrån vilken maximal syreupptagningsförmåga skidåkarna har. Skidåkarnas maximala styrka får dock större betydelse för varje säsong. Här har Marit som är bondjänta och var stark redan när hon började åka skidor och innan hon började styrketräna varit pionjär. Svein Tore menar att det skulle ha blivit svårt för Marit att nå världseliten på så kort tid utan intervallträningen eftersom hon startade med en så låg syreupptagningsförmåga. Marit är en helt ny typ av skidåkerska som har mycket mer muskelmassa.

De dåliga säsongerna
Marit blev känd för sitt mycket tuffa träningsupplägg med Svein Tore Samdal som tränare. Med intervallträning i block blev Marit världens bästa längdskidåkerska. Från 2002 till 2007 var Marit i en klass för sig men sedan uteblev resultaten. Hon kom sjuk till OS i Turin 2006 men tog ändå ett silver på 10 kilometer i klassisk stil och vann den totala Världscupen säsongen 2005/2006. På våren 2006 slutade Svein Tore Samdal som förbundskapten för norska damlängdskidlandslaget. Marit fortsatte med intervallträningen på egen hand utan tränare. Problemen började efter OS i Turin 2006 och varade ända fram till VM i Liberec 2009. Trots att hon slutade på andra plats i den totala Världscupen 2006/2007 var säsongen en besvikelse för Marit som kom hem från VM i Sapporo utan individuell medalj. När det gick dåligt för Marit blev Svein Tore inkallad 2007 som personlig tränare för Marit men då var skadan redan skedd. Svein Tore säger att det var omöjligt att vara extern rådgivare för en utövare med en så hög totalbelastning. Han syftar troligtvis på att den nya förbundskaptenen Egil Kristiansen ville att Marit skulle träna på ett annat sätt och att Atle Kvålsvoll som var ansvarig för uthållighetsidrott på Olympiatoppen ville att Marit skulle träna 1000 träningstimmar per år.

Marit tränade hårdare än alla andra
Marit körde fler intervallpass än någon annan längdskidåkare. Medan andra uthållighetsidrottare körde 4×4 körde Marit 5×4. Medan landslagskamraterna körde 5 perioder per år med 12 intervallpass på 10 dagar körde Marit 8 perioder per år med 18 intervallpass på 14 dagar. Medan andra uthållighetsidrottare hade 45 dagar mellan blocken med intervallpass hade Marit bara två veckor. Ingen skidåkare har tränat hårdare än Marit. När resultaten uteblev förstod Marit inte vad som var fel. Hon tränade ju lika hårt som tidigare. Marit körde därför ännu hårdare. När man är ung återhämtar man sig snabbare och kan köra fler intervallpass. Det finns en gräns för hur många intervallpass man kan köra. Faktorer som stress, vätska, behandling, kost, näring, avkoppling och sömn påverkar dessutom återhämtningen. Marit lyssnade inte på sin kropp och blev övertränad och utbränd. Säsongerna 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 gick inte som Marit hade tänkt sig. Inför säsongen 2009/2010 ändrade Marit på sin träning och kom tillbaka i fornstor form till OS i Vancouver 2010 där hon blev spelens skiddrottning med fem medaljer.

Media sprider en falsk myt
I svensk media sprids en myt som ursprungligen skapades av norsk media om att Marit blev övertränad och utbränd av för hård intervallträning. En myt som fortsätter att spridas av SVT´s expertkommentator Anders Blomquist och Eurosports expertkommentator Per Elofsson. Vid varje skidtävling där det inte gick bra för Marit under säsongerna 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 frågade norska journalister Marit om det inte var Samdals helvetesträning som var problemet. En gång svarade Marit att den träning som gjorde att jag på kort tid slog mig in i världseliten på längdskidor rimligtvis inte kan vara problemet. Det finns en felaktig föreställning om att de intervaller Marit körde är eller ska vara hårda. De genomförs självklart med en högre intensitet än både distansträning och tröskelträning men de ska inte utföras med maximal intensitet utan måste utföras med precision och kontroll. De flesta kör dem för hårt. Det gjorde dock inte Marit men hon körde fler intervallpass än hon kunde återhämta sig ifrån. Marit har sagt att hon borde ha ändrat sin träning redan efter OS i Turin men att hon körde på för hårt ända till VM i Liberec då hon var helt nedkörd och inte kunde återhämta sig längre. Hon har sagt att hon skulle ha ändrat träningen tidigare men att hon inte var redo för det. Hon var tvungen att komma till en punkt själv för att förstå det. Den punkten kom under VM i Liberec 2009. Det var vändpunkten. Marit menar att hon tränade fel i tre säsonger. Även om Marit inser att hon borde ha ändrat träningsupplägget långt tidigare ångrar hon inte träningen hon gjorde de första 12 åren med Svein Tore Samdal som tränare. Hon tror att det hade tagit längre tid för henne att slå igenom utan den.

Marit tog OS-guld idag
Jag förstod att Marit skulle vinna idag så jag ställde väckarklockan på 07:15 och gick upp och satte på TV´n. Vi fick se i en stilstudie på urkraften i Rognes jäntan Marits kropp när hon överlägset vann tremilen i klassisk stil i OS i Pyeongchang i dag. Jag blir lika glad varje gång Marit vinner en skidtävling. Om du såg detta lopp noterade du säkert vilken fin teknik Marit har i både diagonalåkning och stakåkning och vilken enorm kraft hon får ner i stavtagen. Marit är fysiskt överlägsen. Hon är starkare än alla andra längdskidåkare på damsidan. Marit är en power atlet. Hon utklassade sina konkurrenter och vann med 1 minut 49 sekunder före Finlands Krista Pärmakoski och 1 minut och 58 sekunder före Sveriges Stina Nilsson trots att hon bara stakade med vänster arm på upploppet eftersom hon hade en norsk flagga i höger hand.

Nu har hon 15 OS-medaljer
Marit tog sin första OS-medalj 2002 när hon som 21-åring var med i det norska lag som tog silver i stafett i Salt Lake City. 16 år senare är Marit Björgen som fyller 38 år den 21 mars historisk. Hon har tagit 15 OS-medaljer vilket är fler än någon annan vinterolympier. Hon har tagit 8 OS-guld, 4 OS-silver och 3 OS-brons. Hon har tagit lika många OS-guld som Björn Dählie och Ole Einar Björndalen. Det var Marits sista OS. Hennes sista OS blev hennes bästa. Marit åker hem till Norge med fem OS-medaljer i bagaget. Hon tog 2 guld, 1 silver och 2 brons i Pyeongchang. Jag hoppas att hon inte slutar tävla på skidor nu. Marit har inte bestämt sig för om hon ska fortsätta än. Jag tror att Marit vill hjälpa Therese Johaug att vinna VM-medaljer i Seefeld nästa år. Marit är fortfarande framtidens längdskidåkare. De damer som ska vinna skidtävlingar i framtiden måste vara lika starka som Marit. Tack för att du har visat vägen för framtidens skidåkare. Grattis till OS-guldet Marit!

Hur många watt kan du utveckla i 4×4 intervaller?

Det är nytt träningsår och du har troligtvis satt upp nya mål men de flesta som cykeltränar ökar inte sin effektutveckling därför att de tränar ineffektivt. Hur vet du om du tränar effektivt? Du måste ha koll på fysiologi och vetenskap men det är det få som har och det kan man inte begära att en cykelmotionär ska ha. Många anlitar därför en tränare och förlitar sig på att han eller hon har den kunskap och kompetens som krävs för att de ska få ut maximalt av sin träning. Det är dock sällan tränaren vågar använda nyare fysiologisk kunskap, vetenskaplig träning och ett annorlunda upplägg än det allmänt accepterade. Många tränare har heller inte tillräcklig kunskap och kompetens. De flesta tränar som de alltid har gjort, som alla andra gör eller som de som är bäst gör. Det är sällan det effektivaste sättet att träna. Du måste även ha koll på din effektutveckling och det har desto fler cykelmotionärer idag. Du kan dock inte lita på de effektmätare som spinningcyklar och smart bikes är utrustade med. Om du vågar förändra din träning kan du förbättra din prestationsförmåga mycket på kort tid.

Du kan öka 26-39 watt i månaden
Hur vet du att din träning ger resultat? Du måste använda en effektmätare när du tränar. Om du känner till vilken effekt du utvecklar när du intervalltränar kan du se om din effektutveckling ökar. Om den inte gör det så ger din träning inte resultat. Om du kan utveckla 200-300 watt i 4×4 intervaller och cykeltränar 20 dagar i månaden ökar din effektutveckling med 20-30 watt i månaden om du tränar effektivt. Om du dessutom styrketränar 3 gånger i veckan och gör rätt övningar på rätt sätt med rätt belastning ökar din effektutveckling med ytterligare 6-9 watt i månaden. Du kan öka din effektutveckling med 36-54 watt under ett vinterhalvår genom att bara styrketräna. Om du har som mål att bli riktigt vältränad måste du öka din maximala styrka annars kommer du att plana ut när din styrka inte räcker till för att sätta tillräcklig press på ditt hjärta.

Hur många watt kan du utveckla i 4×4 intervaller?
Jag får ofta frågan hur många watt man ska kunna utveckla i 4×4 intervaller för att betrakta sig som vältränad. Om du känner till vilken effekt du kan utveckla och hur mycket du väger kan du räkna ut ett mått på din prestationsförmåga. Professionella tävlingscyklister har använt effektmätare i många år. Allt fler spinningcyklar är utrustade med en effektmätare, det är vanligt att cykelmotionärer vintertränar på en trainer med effektmätare, svenska tävlingscyklister har sedan bröderna Fåglums tid tränat på en Monark ergometer där man bestämmer effekten och det blir allt vanligare att cykelmotionärer monterar en effektmätare på sin landsvägscykel. Idag har därför många cyklister koll på vilken effekt de utvecklar. Forskarna och cykeltränarna Julien Pinot och Frederic Grappe skriver i sin forskningsrapport “The Record Power Profile to Assess Performance in Elite Cyclists” 2011 att det därför inte längre är nödvändigt att cyklister genomgår fysiologiska tester i laboratorium. De menar att du förvandlar din träningscykel till ett rullande testlabb genom att utrusta den med en effektmätare. Vill du veta hur tränad du är utan att göra ett labbtest? Vill du veta vilken nivå den effekt du utvecklar i 4×4 intervaller motsvarar? Okej, här kommer facit.

Effektutveckling i 4×4 intervaller

Otränad 160 watt
Tränad cykelmotionär 260 watt
Vältränad elitmotionär 360 watt
Svensk elitcyklist 460 watt
Fabian Cancellara 560 watt

Hur många watt krävs det för att rosta ett bröd?
Det är bara två fysiologiska egenskaper som avgör hur många watt en cyklist kan utveckla, hjärtats pumpförmåga och den maximala styrkan i framåtdrivande muskler. En cyklist behöver ha ett stort och starkt hjärta som kan pumpa mycket blod och starka sätesmuskler, lårmuskler och vadmuskler för att kunna klämma ned många watt i pedalerna. Bancyklister som Bradley Wiggins och Mark Cavendish bytte velodromen mot landsväg. Bradley Wiggins vann Tour de France och Mark Cavendish har vunnit trettio spurtetapper på Tour de France. Hur kunde de sadla om från bancykling till landsvägscykling och konkurrera med professionella landsvägscyklister från första dagen? Bancyklister har en hög maximal styrka i framåtdrivande muskler därför att de alltid har styrketränat och ändå finns det fortfarande cykelmotionärer som inte tar sin styrketräning på allvar. Om du har ett hjärta med samma pumpkapacitet som en bergsspecialist och lika starka sätesmuskler, lårmuskler och vadmuskler som en tyngdlyftare är du antagligen bancyklist i världseliten. Det krävs 2000 watt för att dammsuga och det klarar ingen cyklist av att generera kraft till men en spurtspecialist kan komma upp i 1400 watt de sista 100 metrarna före mållinjen. Det krävs 700 watt för att rosta ett bröd. Robert Förstemann är bancyklist i världseliten och har lår med en omkrets på 74 centimeter. Klarar han av att rosta ett bröd om man kopplar en brödrost till en Monark ergometercykel? Svaret finns på filmen brödrostutmaningen ovan.

Träna alltid så effektivt som möjligt
Du ska aldrig träna för träningens skull. Du ska alltid träna för att du har ett mål med din träning. Din träning ska ta dig till ditt mål på kortast möjliga tid annars slösar du bara med tid. Då måste din träning vara maximalt effektiv. För att din syreupptagningsförmåga ska öka måste ditt hjärta bli större och starkare så att det kan pumpa mer blod. För att öka ditt hjärtas pumpförmåga måste du ligga över din mjölksyratröskel. Det är vetenskapligt bevisat att du måste ligga på 90-95 procent av din maxpuls för att öka din syreupptagningsförmåga. Du måste därför arrangera din träning i intervaller. Forskning visar att det smartaste sättet att göra det är 4×4 intervaller på rätt nivå. De flesta kör 4×4 intervaller med för hög intensitet. Jag har skrivit flera artiklar om forskningen bakom 4×4 intervaller och den fysiologiska grunden för dem tidigare. Klicka på 4×4 i kategorier till vänster på den här sidan så hittar du dem. Distansträning och tröskelträning ökar inte din syreupptagningsförmåga. Tröskelträning höjer inte din mjölksyratröskel. Mjölksyraträning ökar inte din mjölksyratålighet. Det är gamla myter som motbevisades av forskare för länge sedan.

Du behöver inte variera din träning
Ditt hjärta vet självklart inte om du distanstränar, tröskeltränar eller intervalltränar. Det vet naturligtvis inte heller om du cyklar, springer eller åker skidor. Det vet bara att det måste pumpa blod till dina muskler därför att de arbetar och behöver syre. Om du planar ut på 4×4 intervaller och det blir omöjligt för dig att öka effekten så beror det inte på att ditt hjärta har anpassat sig till intervallerna. Du behöver därför inte variera din träning. Ditt hjärta anpassar sig bara till en belastning. Ditt hjärta är en muskel och svarar på belastning genom att bli större och starkare precis som dina andra muskler. Belastningen måste vara tillräckligt stor för att ditt hjärtas pumpförmåga ska öka. Belastningen måste dessutom öka lite i taget och för att kunna göra det måste du använda en effektmätare.

Du behöver en fungerande kropp
Om du planar ut ändå beror det troligtvis på att dina muskler inte kan utveckla så mycket kraft som krävs för att belasta ditt hjärta tillräckligt mycket. Det är ett vanligt problem som beror på att du har dysfunktionella sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler som orsakar kompensation, överbelastning och spända lårmuskler. När lårmusklerna blir spända minskar deras kraftutvecklingsförmåga och blodcirkulation. Dina lårmuskler syrar därför igen innan du får upp pulsen och då kan du inte träna effektivt. Då hjälper det inte att du varierar din träning. Då måste du få hjälp att få dina hämmade sätesmuskler att fungera igen och fräscha upp dina lårmuskler. Jag har hjälpt många cyklister och triatleter att få sin kropp att fungera igen så att de kan träna effektivt, svarar på träningen och deras prestationsförmåga ökar.

Tränar du med en kropp som inte fungerar?

Nu börjar uppbyggnadsträningen för dig som är motionär, elitmotionär eller elitidrottare och aktiv i en sommarsport. Det är stor risk att din kropp inte fungerar som den ska och därför inte är mottaglig för träning. Du har antagligen flera muskler som är hämmade och överbelastade. Du kommer troligtvis att träna trots dålig muskelfunktion, överbelastning, muskelsvaghet, nedsatt rörlighet, dålig cirkulation, besvär, drag, smärtor och skador. Du riskerar att få muskelfästesinflammationer, muskelsträckningar och muskelbristningar men framförallt får du inte maximala resultat av din träning. Du kommer med stor sannolikhet att kämpa dig igenom din grundträning i vinter utan att få några större resultat. Precis som en Formel 1 bil måste din kropp gås igenom, besiktas, ges service och underhåll om den ska kunna trimmas och prestera på topp.

Har du ett dåligt löpsteg?
Har du ett dåligt löpsteg? Då är sannolikt dina sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler dysfunktionella. Du kan gå på löpskola hur länge som helst om din kropp inte fungerar. Du kommer inte att kunna springa på rätt sätt förrän din kropp fungerar. Du måste böja och sträcka i höftleden med rätt muskler för att kunna utveckla tillräckligt stor kraft för att ditt löpsteg ska bli effektivt. När dina sätesmuskler och djupa höftböjarmuskler fungerar får du ett effektivt löpsteg, mycket mer framåtdrivande kraft och fjäderlätta ben och då behöver du inte gå på löpskola. Det är få som har fungerande sätesmuskler, inte ens idrottare i blågul dress. Vi har testat flera landslagsidrottare.

Springer du långsamt?
Har du svårt för att springa avslappnat? Kan du inte springa så snabbt som du vill? Blir du trött i ryggen och låren när du ökar tempot? När du springer är det hamstrings som driver dig framåt men om dina sätesmuskler är hämmade måste hamstrings kompensera för sätesmusklerna och blir överbelastade och tighta. Då kan de inte utveckla stor kraft i höftsträckning. Hämmade sätesmuskler hämmar sin antagonist de djupa höftböjarna och då kan du inte utveckla stor kraft i höftböjning heller. Din mellersta sätesmuskels primära funktion är att stabilisera ditt bäcken när du landar och skjuter ifrån i löpsteget annars kompenserar muskler i ländryggen och då blir du trött i ländryggen. Du blir även instabil och får inte med dig kraften framåt och kan inte springa snabbt. Skillnaden mellan de löpare som springer på lätta ben med ett perfekt löpsteg och de som springer med tunga ben och hasar sig fram är aktiviteten i sätesmuskler och höftböjare. Du måste kunna böja och sträcka i höftleden med kraft för att kunna springa snabbt och för att få resultat av din träning. Studera en naken människa som springer sprinterlopp i profil så ser du tydligt att det är meningen att kraften ska komma i från höften när man springer, inte i från knät. Det är dina sätesmuskler som ska utveckla den kraften. Vi pratar om kroppens största och potentiellt starkaste muskelgrupp, som sitter mitt på kroppen, bakom kroppens kraftigaste led, höftleden som är “survival musklerna” som gjorde det möjligt för oss att springa ifrån faror och ikapp mat under evolutionen. Förstå konsekvenserna när den muskeln blir hämmad och inte längre kan utveckla stor kraft. Vi aktiverade sätesmusklerna och de djupa höftböjarmusklerna på Erika Lindeblad, friidrottare i Kalmar SK som springer 3000 meter hinder och halvmarathon. Hon sprang 20 sekunder snabbare per kilometer efter vår behandling och hennes tränare var jätte nöjd med hennes löpsteg.

”-Det finns ingen utrustning jag kan köpa som kan öka min prestationsförmåga lika mycket som de här behandlingarna!”

En av våra klienter som är triatlet

”-Jag hade aldrig kunnat träna mig till de här resultaten!”

Samma triatlet

Syrar dina lårmuskler igen när du cykeltränar?
Syrar dina lårmuskler igen innan du får upp pulsen när du intervalltränar på cykel? Det beror troligtvis på att dina sätesmuskler är hämmade och att musklerna på lårets framsida har kompenserat och blivit överbelastade. Cirkulationen är dålig i muskler som är överbelastade. Slaggprodukter ansamlas därför i dina muskler och din prestationsförmåga sjunker markant. Det ger dig känslan av att ha stumma och tunga ben. Det gör det svårt för dig att öka effekten i intervallerna och då tror du att du har nått en platå i träningen och att du måste variera din träning för att komma vidare. Vi har hjälpt många cyklister och triatleter att aktivera sina sätesmuskler och rensa bort gamla slaggprodukter från lårmusklerna. De blir sedan snabbt starka och kan öka sin effekt i cyklingen snabbt. Om de tar i ordentligt en stund och sedan slår av på takten sjunker mjölksyran snabbt.

Blir du trött i axlarna när du simmar?
Blir du trött i axlarna när du simmar? Kan du inte sträcka ut när du simmar? Har du dålig rörlighet i axelleden? Känns det som om dina skuldror sitter fast i ryggraden? Det beror på att dina rotator cuff muskler inte fungerar. När dina rotator cuff muskler fungerar kan du simma med kraft utan att bli trött i axlarna. Det är mycket roligare att träna med en kropp som fungerar för då ger träningen resultat. Vi aktiverade rotator cuff musklerna på Marcus Nilsson, tiokampare i Högby IF och landslaget. Han kastade 5 meter längre i spjut efter vår behandling.

Fungerar inte dina sätesmuskler?
Om du inte känner mycket tydligt att dina sätesmuskler arbetar när du springer och cyklar så har du hämmade sätesmuskler. Med hämmade sätesmuskler har du svårt att bli starkare i marklyft, knäböj, ryggresning och benlyft. Om du inte känner att dina sätesmuskler arbetar lika tydligt som de andra musklerna i din kropp när du gör ryggresning, marklyft och knäböj och snabbt bli starkare fungerar inte dina sätesmuskler som de ska. Har du haft överbelastningsskador från ryggen och nedåt? Vi törs slå vad om att dina sätesmuskler inte fungerar. Du kan inte träna muskler som inte fungerar. Vi aktiverade sätesmusklerna på en löpartjej som heter Linnea Månsson. Hon började styrketräna 29 juni. 43 träningspass senare gör hon Hip Thrust/höftlyft med 105 kilo och ryggresning genom att bara spänna rumpan med 42,5 kilo. Med en fungerande kropp och effektiv träning blir du snabbt stark.

Vill du få ut maximalt av din träning?
Vill du få ut maximalt av din träning? Låt oss kontrollera om din kropp fungerar som den ska innan du börjar träna. Träna hela vintern med en kropp som fungerar så att du får maximala resultat av din träning. Vänta inte tills du får ont och det är tre dagar kvar till säsongens viktigaste tävling. Se till att din kropp fungerar innan du börjar din grundträning. Du kan inte öka tempot i löpning, effekten i cykling eller frekvensen i simning om dina muskler inte fungerar. Om du tränar med en dysfunktionell kropp är det bara en tidsfråga innan du blir skadad. Det är bättre med prehab än rehab. En fungerande kropp blir inte skadad. Med en fungerande kropp är du immun mot skador. Du är bulletproof. Om du har dysfunktionella muskler hjälper det inte med stretching, foam rolling, core träning, stabiliseringsträning, rehabövningar eller aktiveringsövningar. Det är vår erfarenhet att få kan avgöra när dina muskler inte fungerar och vi har aldrig hört talas om någon som har den kompetens som krävs för att få dem att fungera och att det är sällsynt att någon kan avgöra när de fungerar. Vi har den kompetensen.

Därför ska du inte tro på 4×4 intervaller

4×4 intervaller, norska intervaller eller Björgen intervaller. Kärt barn har många namn. Jag blir lika fascinerad varje gång någon tränare påstår att han inte tror på 4×4 intervaller. Idag behöver du inte tro. 4×4 intervaller har en kliniskt dokumenterad effekt. Om du är påläst om den idrottsfysiologiska forskning som har gjorts de senaste 20 åren vet du att 4×4 är det effektivaste sättet att öka syreupptagningsförmågan.

4×4 är inte baserat på trender
Det finns de som menar att 4×4 intervaller är omoderna. Hur skulle de kunna vara omoderna när det inte finns någon forskning som visar att någon annan träning är effektivare? Allt som är gammalt är inte dåligt och allt som är nytt är inte bra. När det går trend i träning är någonting allvarligt fel. Din fysiologi förändras inte efter träningstrenderna. Om du vill träna effektivt kan du inte följa träningstrender utan måste anpassa din träning efter din fysiologi. Det tar 20-50000 år för att minsta lilla ändring i mänskligt DNA ska ske. Du har därför samma fysiologi som stenåldersmänniskorna och människor kommer att ha samma fysiologi som dig om 100000 år. Den träning som var rätt på stenåldern är därför rätt idag och den träning som är rätt idag kommer även att vara rätt om 100000 år. För att du ska kunna räkna ut hur du ska träna så effektivt som möjligt måste du förstå dig på fysiologi. En uthållighetsidrottares syreupptagningsförmåga är fortfarande det säkraste sättet att förutspå hans eller hennes prestationsförmåga även om maximal styrka har en allt större betydelse idag. Forskare, idrottsfysiologer och moderna tränare anser att det är fullständigt klarlagt att hjärtat är flaskhalsen i syretransporten och hur vi ska träna för att få ett större och starkare hjärta på kortast möjliga tid. Det tar dock tid att förändra synen på hur träning ska bedrivas för att ge maximal effekt trots att de vetenskapliga bevisen är övertygande.

Alla lyssnar på cyklisten, ingen lyssnar på idrottsfysiologen
Idag finns det ny kunskap men de flesta tränar som de alltid har tränat, som alla andra tränar och som de som är bäst tränar. Alla lyssnar på cyklisten, ingen lyssnar på idrottsfysiologen men vem lyssnar du på när en idrottsfysiolog är en framgångsrik cyklist. Fredrik Eriksson har varit proffs i mountainbike, på landsväg och förbundskapten för mountainbike landslaget. Det kvalificerar inte honom för att vara tränare men han är någonting annat också. Fredrik är idrottsfysiolog vid LIVI, Lugnets Idrottsvetenskapliga Institution och det kvalificerar honom definitivt. Fredrik är en flitigt anlitad föreläsare men säger att ingen cyklist lyssnar på idrottsfysiologen Fredrik, utan alla lyssnar på den framgångsrika tävlingscyklisten Fredrik när han föreläser. Det tycker Fredrik är tråkigt och det tycker jag också. Fredrik har tränat Jenny Rissveds som har den högst uppmätta syreupptagningsförmågan för kvinnor i Sverige någonsin och som vann OS-guld i mountainbike i Brasilien 2016. Jenny har en högre syreupptagningsförmåga än Charlotte Kalla. Jenny har 75 ml/kg i testvärde och Charlotte 74 ml/kg. Fredrik vann Tempo SM på landsväg 2008 och slog profsscyklisterna Gustav Larsson som tog OS-silver det året och Tomas Lövkvist. Han har i hög utsträckning använt 4×4 intervaller. De flesta är fixerade vid hur de som är bäst tränar trots att de som är bäst oftast inte tränar optimalt. Idrottshistorien visar oss att det är stor skillnad på hur de som var bäst igår tränade och hur de som är bäst idag tränar. Det har skett en utveckling av träningen tack vare en ökad förståelse för idrottsfysiologi och nya forskningsframsteg. De flesta som tränar har dock inte anammat den nya kunskapen.

4×4 är baserat på fysiologi
För att du ska bli uthålligare måste ditt hjärta pumpa mer blod med syrebärande röda blodkroppar till dina arbetande muskler. För att ditt hjärta ska kunna pumpa mer blod till dina arbetande muskler måste det bli större och starkare. För att ditt hjärta ska bli större och starkare måste det belastas tillräckligt. För att belasta ditt hjärta tillräckligt måste ditt hjärtas vänstra kammare fyllas helt med blod. Undersökningar med modern ultraljudsutrustning visar att hjärtats vänstra kammare inte fylls helt med blod förrän vid 90 procent av maxpulsen och att det heller inte fylls helt med blod över 95 procent av maxpulsen. Ultraljudsundersökningar visar också att det tar 1-2 minuter på en tillräckligt hög belastning innan ditt hjärta slår med full slagvolym. Träningen måste arrangeras i intervaller för att antalet minuter i zonen 90-95 procent av maxpulsen ska bli tillräckligt många för att stimulera en kraftig träningseffekt.

4×4 är baserat på forskning
4×4 är en intervallträningsmetod som är utvecklad och vetenskapligt dokumenterad av Jan Helgerud och Jan Hoff som är professorer i medicin på Trondheims Universitet. 4×4 intervaller är unika eftersom de har en väldokumenterad klinisk effekt. 4×4 intervaller ökar din syreupptagningsförmåga med 0,5 procent per träningspass upp till ett testvärde på 70 ml/kg för kvinnor och 80 ml/kg för män i kliniska studier. Låter det inte så imponerande? Då ska jag ge dig ett annat perspektiv. Det innebär att du kan öka din syreupptagningsförmåga med 20 procent på bara 40 intervallpass!

Hur långa ska intervallerna vara?
Teoretiskt spelar ingen roll hur långa dina intervaller är. Det viktiga är hur många minuter du får i zonen 90-95 procent av maxpulsen. I praktiken får du för få minuter i zonen med tre minuter långa intervaller och måste därför utföra fler intervaller och träningen tar därför längre tid. Med fem minuter långa intervaller är du troligtvis för försiktig med intensiteten så att antalet minuter i zonen också blir få. För att få många minuter i zonen bör intervallerna därför vara längre än tre minuter och kortare än fem. Med 4×4 intervaller på rätt nivå får du ungefär 8,5 minuter i zonen. Det är inget magiskt med fyra minuter långa intervaller men det är lättare att hitta rätt intensitet och mest praktiskt att arrangera träningen i fyra minuter långa intervaller. Intervallpasset tar dessutom kortare tid. Du vet även vilken träningseffekt varje intervallpass ger och kan kompensera för den genom att öka effekten varje pass så att varje pass ger maximal träningseffekt. Du vet också att om du utför intervallerna på rätt nivå så kan du utföra dem nästan varje dag. Om vi däremot även ska ta med i beräkningen att du ska återhämta dig snabbt så att du kan utföra intervallerna ofta spelar det däremot stor roll hur långa och många intervallerna är. Om du vill öka din syreupptagningsförmåga så snabbt som det är möjligt är 4×4 intervaller det effektivaste sättet att träna.

Du kan öka 100 watt på 67 intervallpass
Du kan öka från 300 till 400 watt i 4×4 intervaller på 67 träningspass. Det förutsätter att du har fungerande sätesmuskler och fräscha lårmuskler så att du inte får mjölksyra i låren, är tillräckligt stark i benmusklerna så att de inte syrar igen innan du får upp pulsen, håller dig frisk, genomför 4×4 passen tillräckligt ofta, äter och sover ordentligt så att du återhämtar dig mellan passen. Det finns dock ingen anledning att träna mindre effektivt om du inte har optimala förutsättningar utan då är det bättre att du kör 4×4 intervaller mindre ofta istället.

4×4 är inte tidseffektiv träning
4×4 intervaller är effektiv träning eftersom du får många minuter i zonen 90-95 procent av maxpulsen men det är inte tidseffektiv träning för du kan inte få samma resultat med lågintensiv träning. De flesta som cykeltränar kör mycket distans, fokuserar på volym, satsar på mängd och cyklar många mil men klämmer omedvetet in några minuter träning på 90-95 procent av maxpulsen i distansträningen. Vid en sådan jämförelse är 4×4 väldigt tidseffektivt eftersom du kan hoppa över det mesta av distansträningen och spara många timmars träning.

Jag byter gärna till träning som ökar Vo2max med 0,6 procent
Om du hittar en forskningsrapport på PubMed som visar att någon annan träningsmetod ökar syreupptagningsförmågan med 0,6 procent per träningspass i kliniska studier får du gärna meddela mig. Jag byter gärna till effektivare träning. När det finns vetenskaplig evidens för att något annat sätt att träna ökar min syreupptagningsförmåga mer än 0,5 procent per träningspass kommer jag självklart att byta träningsmetod direkt. Jag lyssnar även gärna på fysiologiska argument som kan förklara varför det skulle vara effektivare att träna på ett annat sätt.

4×4 ger den träningseffekt forskningen visar
Jag rekommenderar de av mina klienter som är cyklister och triatleter att köra 4×4 intervaller på en Monark viktergometer. En viktergometer är så genialiskt konstruerad att du inte mäter effekten utan du bestämmer istället effekten genom att lägga viktskivor i en viktkorg och trampar med en bestämd kadens. Om vikterna är kalibrerade är jordens gravitation referens för att effekten blir rätt. Med 3 kilos belastning och 100 RPM i kadens är effekten 300 watt. En viktergometer är den effektivaste träningsmaskin en cyklist kan ha. Jag och flera av mina klienter utför 4×4 intervaller på en viktergometer. Vi vet därför att 4×4 ger den effekt Helgeruds och Hoffs forskningsstudier visar. Vi vet också att 4×4 ger mindre effekt om vi kör dem för hårt och att det då tar tre dygn innan vi återhämtar oss. När du kör intervallerna på rätt nivå kan du köra dem varje dag. Jag har kört dem 14 dagar i rad och ökat effekten med 21 watt utan att bli det minsta sliten. Mina klienter kompenserar för träningseffekten genom att öka effekten med 0,5 procent varje pass. Det innebär att de får maximal effekt av sin träning varje pass och att de får svart på vitt på vilken träningseffekt 4×4 ger. Mina klienter tror inte på 4×4. De vet att 4×4 ger den effekt som kliniska studier visar. När jag berättar hur en uthållighetsidrottare ska träna enligt den senaste forskningen för att få optimal effekt finns det de som säger att så är det ingen som tränar. Det stämmer inte för det är många framgångsrika idrottare som har tränat så. De som är bäst vet inte vilken träning som är effektivast. Det vet bara de som kan idrottsfysiologi och känner till vetenskaplig forskning.

Alla kör intervallerna för hårt!
Den främsta anledningen till att en del inte tror på 4×4 intervallerna är att de kör dem för hårt. Det räcker inte att du vet att du ska utföra intervallerna på 90-95 procent av maxpulsen. För att få samma träningseffekt som försökspersonerna i Helgeruds och Hoffs forskningsstudier måste du genomföra intervallerna likadant som dem. Alla jag har träffat som har kört 4×4 intervaller på egen hand har kört dem alldeles för hårt och då ger de inte resultat och återhämtningen tar lång tid. Då är det inte intervallerna det är fel på utan utförandet av dem. För att kunna genomföra 4×4 intervaller med rätt intensitet måste du känna till din maxpuls och den måste du testa fram. Det räcker inte med teoretiska beräkningar eftersom det kan bli 40 pulsslag fel och då ger inte intervallerna maximal effekt.

Kör intervallerna på rätt nivå
Grundregeln i intervallträning är att intensiteten ska vara densamma under hela intervallen och i samtliga intervaller. Du ska vila aktivt i tre minuter mellan 4×4 intervaller på en effekt som innebär att din puls sjunker till 70 procent av maxpulsen. Det förutsätter att du tränar på en cykel med en tillförlitlig effektmätare med hög repeternoggrannhet i mätningen eller på en Monark viktergometer. Det räcker inte att du känner till det här. Du måste även veta när du ska uppnå 90 procent av din maxpuls i den första intervallen för att kunna utföra intervallerna med rätt effekt. Jag lär mina klienter att utföra 4×4 intervallerna med rätt effekt.

Ten ways to become a faster cyclist

1. Get your glutes working
2. Let a professional massage therapist remove trigger points and tension from your glutes
3. Do activation drills for your glutes daily before training
4. Let a professional massage therapist clean your quads and calves from waste products
5. Spray your skin with magnesium oil daily
6. Do 4×4 intervals on a Monark weight ergometer 5-6 times a week
7. Increase the effect or watt by 0,5 percent each workout
8. Do heavy Rear Foot Elevated Split Squats 4×3-5 reps in the gym three times a week
9. Sleep 9 hours each night
10. Buy a Bianchi

Det finns inga fysiologiska argument för distansträning

På 1970-talet ansågs distansträning vara grundträning för uthållighetsidrottare. Då trodde man att man var tvungen att träna mycket lågintensivt innan man kunde träna högintensivt. Man trodde att långvarig träning på låg belastning ökade blodcirkulationen i muskelfästen och att hjärtat slog med full slagvolym redan vid 50-60 procent av maxpulsen. Man trodde därför att distansträning ökade både hållfastheten i muskelfästen och syreupptagningsförmågan. Det visade sig vara teser som var fel.

Om man skulle vara tvungen att träna mycket lågintensivt innan man kan träna högintensivt skulle det vara fysiologiskt omöjligt att kunna springa 100, 200, 400 och 800 meter. Det är därför ett ologiskt argument som faller på sin egen orimlighet.

2009 bevisade danska forskare att det effektivaste sättet att öka styrkan i ett muskelfäste är dynamisk styrketräning med tung belastning och långsam rörelsehastighet. Det är därför vetenskapligt bevisat att styrketräning är det effektivaste sättet att öka hållfastheten i muskelfästen.

2001 bevisade amerikanska forskare att hjärtats vänstra kammare bara fylls till hälften med blod vid 50-60 procent av maxpulsen och att den inte fylls helt med blod förrän vid 90-95 procent av maxpulsen. 2012 upprepade norska forskare samma typ av studie med samma resultat.

2007 bevisade samma norska forskare att hjärtats slagvolym ökar vid en hjärtfrekvens på 90-95 procent av maxpulsen. Belastningen på hjärtmuskeln är för låg när hjärtats vänstra kammare inte fylls helt med blod. Hjärtat är en muskel som anpassar sig till belastning genom att bli större och starkare precis som andra muskler. Hjärtats vänstra kammare måste bli större och hjärtmuskeln starkare för att hjärtats pumpförmåga ska öka. Hjärtats pumpförmåga måste öka för att syreupptagningsförmågan ska öka. Det är vetenskapligt bevisat att det krävs träning på 90-95 procent av maxpulsen för att öka syreupptagningsförmågan.

Uthållighetsidrottare fortsatte trots dessa nya vetenskapliga rön med distansträning med motiveringen att det ökar antalet kapillärer som förser musklerna med blod. Forskare bevisade att måttligt tränade benmuskler har kapacitet att ta emot tre gånger mer blod än hjärtat kan leverera.

Uthållighetsidrottare fortsatte trots dessa nya vetenskapliga rön med distansträning med motiveringen att det ökar antalet mitokondrier som förser musklerna med energi. 2013 bevisade svenska forskare att antalet mitokondrier ökar mer vid intervallträning än vid distansträning.

Uthållighetsidrottare fortsatte trots dessa nya vetenskapliga rön med distansträning med motiveringen att det förbättrar arbetsekonomin. Din arbetsekonomi avgör hur mycket syre du förbrukar när du springer eller åker skidor på en given hastighet eller cyklar på en given effekt. Norska forskare bevisade i tre olika vetenskapliga studier 1999 och 2002 att arbetsekonomin förbättras mycket mer med styrketräning än med distansträning. Danska forskare bevisade 2010 och 2011 och norska forskare bevisade 2009, 2010, 2012 och 2013 återigen att styrketräning förbättrar både arbetsekonomi och prestationsförmåga.

Uthållighetsidrottare fortsätter trots vetenskaplig evidens med distansträning med motiveringen att den gör så mycket bra i kroppen för nu har de fysiologiska argumenten tagit slut eftersom forskare har motbevisat dem alla. Det finns ingen forskare, idrottsfysiolog eller tränare som kan förklara fysiologiskt hur dina muskler skulle kunna bli mer uthålliga genom distansträning.

Tre svenska forskare hävdar i en artikel i Svensk Idrottsforskning nummer 3 2014 att distansträning är nödvändigt men de kan inte presentera ett enda vetenskapligt bevis för sin tes. De tror att en ackumulerad träningsmängd under flera år leder till långsamma förändringar på cellnivå som förbättrar arbetsekonomin. Menar de att effekten är så liten att den inte ens är mätbar på årsbasis? De spekulerar i att distansträning orsakar fysiologiska förbättringar på muskulär nivå. Det stämmer att förbättringar av arbetsekonomi sker på muskulär nivå men distansträning förbättrar inte din arbetsekonomi. Det gör däremot styrketräning eftersom en ökad maximal styrka förbättrar din arbetsekonomi. Om distansträning hade haft någon fysiologisk effekt som ökar prestationsförmågan hade forskarna självklart haft vetenskapliga bevis för det idag.

Alla uthållighetsprestationer som är längre än tre minuter har i stort sett samma fysiologiska kravprofil. Det innebär att löpare, cyklister, skidåkare, triatleter och andra uthållighetsidrottare ska träna på samma sätt för att öka sin uthållighet oavsett distans.

Den största skillnaden mellan en bra och en mindre bra uthållighetsidrottare är syreupptagningsförmågan. Idag är alla idrottsfysiologer överens om att hjärtat är flaskhalsen i syretransporten. Hjärtats pumpförmåga måste öka för att syreupptagningsförmågan ska öka.

Om två uthållighetsidrottare har lika hög syreupptagningsförmåga är den starkare av dem en bättre uthållighetsidrottre. Det kan skilja 30 procent i prestationsförmåga mellan två uthållighetsidrottare med samma syreupptagningsförmåga. Det som skiljer dem åt är arbetsekonomi. Det är därför styrketräning har blivit en så viktig del av träningen för skidåkare, cyklister, triathleter och löpare i världseliten de sista åren.

Det är bara dina muskler som kan skapa ett vridmoment. Dina muskler är därför din motor. Ju högre vridmoment dina muskler kan skapa desto fler hästkrafter har du tillgång till för framåtdrift. För att dina muskler ska kunna utveckla fler hästkrafter måste deras maximala styrka öka. Ditt hjärta är bara en syrepump som förser dina arbetande muskler med syre genom att pumpa ut blod med röda syrebärande blodkroppar till dem.

Det finns ingen muskelfysiolog som kan förklara fysiologiskt hur en muskel skulle kunna bli uthålligare därför att en muskel inte kan bli uthålligare, den kan bara bli starkare. Det som kallas muskeluthållighet är ingenting annat än en ökad maximal styrka tillämpad på samma submaximala belastning. Det säger sig själv att arbetet på en given belastning går lättare när din maximala styrka ökar. Det är självklart att en svag muskel blir trött snabbare än en stark muskel på en given arbetsbelastning. Det är därför inte mängden distansträning som avgör hur lång tävlingsdistans du klarar utan dina musklers maximala styrka.

Din kropp svarar på en enda sak och det är belastning. Om du belastar ditt hjärta med en hög belastning blir det större och starkare. Om du belastar dina muskler med en hög belastning blir de starkare. Fysiologiska anpassningar som ökar din prestationsförmåga sker vid hög belastning, inte vid låg. Träning med låg belastning förbättrar inte någon fysiologisk parameter som ökar prestationsförmågan hos en vältränad uthållighetsidrottare.

Vad innebär dessa vetenskapliga fakta för dig som är uthållighetsidrottare och vill förbättra din prestationsförmåga? Det betyder att du inte behöver träna lågintensivt innan du kan träna högintensivt. Det betyder att distansträning inte är grundträning, inte ökar din styrka, hållfastheten i dina muskelfästen, din syreupptagningsförmåga, uthållighet, antalet kapillärer som förser dina muskler med blod, antalet mitokondrier i dina muskler, förbättrar din arbetsekonomi eller någonting annat. Det betyder att det inte finns någon vetenskaplig evidens för distansträning. Det betyder att du inte ska ha fokus på antalet träningstimmar och mil. Det betyder att intervallträning ökar din syreupptagningsförmåga. Det betyder att styrketräning ökar styrkan i dina muskelfästen och din arbetsekonomi. Det betyder att intervallträning och styrketräning är grundträning. Det betyder att du ska ha fokus på att öka din syreupptagningsförmåga och maximala styrka.

Betyder dessa vetenskapliga fakta att du som är uthållighetsidrottare aldrig ska distansträna? Nej, det gör de inte. Du ska distansträna en gång i veckan i form av längre och längre distanser de sista veckorna eller månaderna innan en tävling för att öka antalet fettförbrännande enzymer och för att vänja din kropp vid tävlingsdistansen men det är förmågor som går snabbt att träna upp. Syreupptagningsförmåga och maximal styrka tar längre tid att öka. Om du är cyklist eller triathlet måste du vänja din kropp vid att sitta länge på cykeln eftersom cykling är onaturligt och statiskt.

Det är vetenskapligt bevisat att intervallträning på 90-95 procent av maxpulsen som ökar syreupptagningsförmågan och styrketräning som ökar den maximala styrkan, muskelfästens hållfasthet och arbetsekonomin är grundträning för uthållighetsidrottare. Forskningen är entydig. Det är bara en ett större och starkare hjärta och starkare muskler som kan öka din uthållighet, ingenting annat. Om du är uthållighetsidrottare kan du därför bara öka din prestationsförmåga genom att öka ditt hjärtas storlek och styrka och dina musklers maximala styrka. 2016 fortsätter uthållighetsidrottare med distansträning men de fysiologiska argumenten för distansträning är slut. Case closed.