Jag började titta efter en ny cykel i början av sommaren. Det finns bara ett tänkbart cykelmärke för mig. Det är det Edoardo Bianchi grundade på Via Nirone 7 i modets och designens egen hemstad Milano en vårdag 1885. Jag förlorade mitt hjärta till Bianchi för länge sedan. Mitt blod är celestéfärgat. Det finns många cykelmärken men det finns bara ett som är äldst. Det finns många italienska cykelmärken men det finns bara ett som har varit kunglig hovleverantör. Jag har det italienska kungahusets vapensköld som sitter på Bianchis styrhuvud tatuerad på min axel. Jag skojar bara, om tatueringen alltså, det andra är blodigt allvar. Det hamnar ingenting annat mellan benen på mig än en Bianchi.
En Aria stod på Bianchi fabriken och väntade på mig
Jag hade bestämt mig för en Oltre XR1 när jag fick syn på Aria som Bianchi släppte i juni. Jag kunde inte hålla mig. Jag kontaktade BianchiStore i Tyskland och frågade när de kunde leverera en Aria. Först sa de att Bianchi inte börjar tillverka Aria förrän i september och att jag inte kunde få cykeln förrän i höst. Sedan kontaktade de mig igen och sa att de hade glada nyheter. Det visade sig att Bianchi redan hade tillverkat en liten förserie av Aria och BianchiStore hade reserverat en Aria på Bianchi fabriken i Bergamo till mig.
Skapad i vindtunneln
Aria betyder luft på italienska och den här cykeln är skapad för att skära genom luften som ett stridsflygplan så att jag kan flyga fram över asfalten med minsta möjliga motstånd. Aria är en mer utpräglad aerocykel än Bianchis flaggskepp Oltre men den har samma DNA. Aria är konstruerad i vindtunneln men dess design är även präglad av ett långt samarbete med professionella tävlingscyklister. Aria har alla egenskaper du förväntar dig av en aerocykel. Den har en beprövad aerodynamisk konstruktion. Framgaffeln är aerodynamiskt utformad, gaffelkronan är integrerad i styrröret för att minska turbulensen och styrhuvudet är timglasformat för att minska luftmotståndet. Sadelröret är aerodynamiskt utformat och utskuret runt bakhjulet och de sänkta bakstagen ansluter till sadelröret en bit under överröret och gör bakgaffeln styvare och ger Aria attityd. Överröret är platt, sadelstolpen är aerodynamiskt utformad och sadelklämman integrerad i sadelstolpen. Vevlagerhuset är överdimensionerat och styvt. Vajerdragningen är invändig. Aria har alla de egenskaper som är karaktäristiska för en aerocykel. Det passar perfekt här på den här platta och blåsiga ön. Ramen väger 1100 gram i storlek 55 cm vilket inte är superlätt men verkligen inte tungt för att vara en aero ram. Jag behöver ingen superlätt bergscykel som Specialissima på den här ön precis där den högsta punkten är 55 meter över havet.
Aria eller Oltre XR3?
Jag slets mellan min drömcykel Oltre och den fräna nykomlingen i Bianchifamiljen, Aria. Oltre har varit min drömcykel sedan den kom 2010 men Aria är oemotståndlig. Aria är inte lika komfortabel som Oltre XR3 som har vibrationsdämpande Countervail teknologi men den är lika styv och responsiv som cyklarna i Oltre serien och reagerar omedelbart på den kraft jag trampar ned pedalerna med. Det enda Aria saknar är Countervail teknologi men jag ska bara cykla korta sträckor och då spelar det mindre roll. Arias geometri är inte särskilt avslappnad utan tvärtom väldigt aggressiv. Aria är en snabb performance cykel som gör vilken sprinter som helst lycklig. Efter nästan tre veckors betänketid bestämde jag mig för Oltre XR3 och tackade nej till den Aria som stod på Bianchi fabriken och väntande på att bli trampad av mig. Jag ville ha 2018 års Campagnolo Potenza grupp på den och eftersom jag var övertygad om att den skulle bli uppgraderad till ett Ultra-Torque vevparti som gör vevpartiet styvare och starkare precis som de finaste Campagnolo grupperna har. En italiensk skönhet ska självklart ha italienska komponenter. Aria är bestyckad med en nyutvecklad och återlanserad Campagnolo Centaur grupp som är gruppen snäppet under Potenza. Centaur har blivit uppgraderad med ett Ultra-Torque vevparti. Det är den första av Campagnolos aluminum grupper som har fått ett Ultra-Torque vevparti. Den Oltre XR3 som jag kunde ha fått levererad under sommaren är utrustad med 2017 års Potenza grupp och den har inte Ultra-Torque vevparti så därför beställde jag ingen cykel utan bestämde mig för att vänta.
Bianchi på Kalmar Grand Prix
Varje gång jag tittade på en bild på Aria fick jag fjärilar i magen och blev osäker på om jag hade valt rätt. Jag gick och önskade mig att Bianchi skulle komma och visa Aria och Oltre XR3 på Larmtorget under Kalmar Grand Prix i början av augusti så att jag skulle kunna titta på dem på närmare håll och jämföra dem. Det gjorde de men när jag stod där på Larmtorget både på fredag och lördag kväll och inte kunde bestämma mig för vilken cykel jag skulle ha önskade jag att de inte hade tagit med Aria för den är dödsläcker. Jag kan inte sluta titta på den. Den är styv, responsiv, cool, sticker ut och har attityd. Den är modern, snabb och stentuff. Det är den aggressivaste racercykel Bianchi någonsin har tillverkat. Aria är ett vasst vapen på cykeltävlingar.
Så ska en Bianchi se ut
“Så ska en Bianchi se ut” skrev min före detta granne Magnus som gillar aerocyklar när jag mejlade en bild på Aria till honom. Nu finns Aria med mattsvart lackering också. Ja, jag vet att en Ferrari är röd och en Bianchi Celesté men jag är väldigt svag för mattsvarta stealth aktiga cyklar men de måste naturligtvis även ha en touch av celesté. Bianchi tillverkar förresten Ferraris racercyklar och visade dem i sin monter på Eurobike för ett par veckor sedan. Centaur har ett kompaktvevparti med klingor med 50 och 34 tänder. Det har jag på min nuvarande Bianchi och det passar mig perfekt. Det finns alltid en utväxling som passar för 100 RPM i kadens oavsett vägbanans lutning, rullmotstånd och vindförhållanden. Jag sväljer min manliga stolthet och erkänner att ett kompaktvevparti är perfekt för mig, i alla fall nu. Potenza gruppen som Oltre XR3 är bestyckad med har 52/36 vilket inte passar mig lika bra. BianchiStore säljer Aria för 2599 euro och Oltre XR3 för 3649 euro.
Italienska hjul
Nu har jag ångrat mig. Jag älskar Aria. Jag kan bara inte släppa den. Det är bättre att jag uppgraderar hjulen på Aria än att jag köper den dyrare Oltre XR3. En italiensk cykel med italienska komponenter ska självklart ha italienska hjul. Ett par Campagnolo Bora Ultra 35 millimeters hjul skulle vara en komplimang. Jag är tveksam till högprofilhjul eftersom jag ska cykla på solens och vindarnas ö. Jag är rädd att vinden tar tag i fälgarna och kastar mig i diket. Öland är Sveriges plattaste landskap. Det finns ingen cykling för mig som är bergsget här men jag satsar på rekordet uppför backen i Stora Rör nästa år och då får hjulen inte vara för tunga. Backen i stora rör är Ölands Cima Coppi. Det vill säga den högsta punkten i cykelloppet. Det är en lång stigning från hamnen i Stora Rör upp till väg 136 som är 1,68 kilometer lång och där uppe på landborgskanten på toppen av backen i Stora Rör är höjden svindlande, troligtvis mer än 50 m.ö.h eftersom det inte ligger långt ifrån Ölands högsta punkt Höghäll 55 m.ö.h. Ja, jag skojar naturligtvis. Nästa år ska vi skriva de nio snabbaste tiderna uppför Stora Rörs backen med vit färg på asfalten precis som man har gjort i Il Muro di Sormano i Como provinsen i Italien och mitt namn och min tid ska stå längst ned ovanför årtalet 2018 med celesté färg. Il Muro di Sormano ingick i Lombardiet runt 1960-1962 för att göra tävlingen mer utmanande eftersom Vincenzo Torriani tyckte att bansträckningen var för lätt. Stigningen har blivit legendarisk för sin tuffhet och har tvingat många stora mästare att kliva av sin cykel och fortsätta till fots. Nu har jag ingen press på mig alls att träna i vinter eller hur?